193 075 läst · 1 017 svar
193k läst
1,0k svar
Grannfejd med släkten pga uppstyckning av sommarstugetomt?
Ja det är fördelaktigt att alla skrivit på och du verkar resonera som jag gör. Eftersom du och din mor är någorlunda nöjda med nuvarande läge skulle jag med stor vänlighet (onödigt att vara otrevlig) säga nej tack till förslaget och beskriva mina krav för att gå med på en styckning och avsäga mig hembudet. De skulle inte vara det minsta jag kan gå med på utan en gränsdragning som gör mig väl nöjd.N najks skrev:Jo avtalet ger ju lite mer kött på benen, mot de som helst bara vill häva det..
men att alla skrivit under och godtagit det hela borde väl vara mer värt än om det bara var en papperslapp där de nuvarande ägarna inte hade gett sitt samtycke och skrivit under?
Min mor (och även jag, som är lika inne på att hedra min morfars minne) är helt överens om att inte godta ett avtalsbrott, och inte heller godta något nytt hopknåpat avtal - det måste väl vara ett skämt att en inblandad part skall skapa ett nytt avtal som kommer vara fördelaktigare för de andra än för min mor?
Min mor är inte alls emot styckning, men hon vill ju även att rätt skall vara rätt - styckas marken så skall alla ha lika stora delar, och då kan hon gå med på att häva tidigare avtal om köp för taxeringsvärde osv..
Ingen av dom är egentligen mot styckning, eftersom det ändå kommer att ske, men nu har de två andra gaddat ihop sig och försöker köra över min mor - vilket jag tycker är ett djävla oskick när man ändå har att göra med släkten!
I min tanke hade vi kunnat gå med på följande för att godkänna att de häver det tidigare avtalet
en gränsdragning ca 6m närmare min mosters hus - än där de satt upp nuvarande "önskegräns", i dagsläget är den ca 7m från vår husknut vilket känns lite väl nära inpå!
att vi får en hyfsat jämn gränsdragning, så att vi faktiskt har lite mark nedåt vattnet.. som det är nu har "grannen" ca 150m strandremsa, och vi har max 50m - där önskar vi utökat till i alla fall 80m.
och jämn gränsdragning i detta fall innebär att styckningen inte går rakt in framför vårt hus, det blir ju lite svårt att ha en tomt som sicksackar sig fram på gräsmattan framför huset
hon får helt enkelt väga för och emot..
hävt avtal + att vi får igenom våra krav
eller att det fortsätter ältas, så länge alla inte är överens blir det då ingen styckning
Om de sedan fortsätter att kräva för mycket skulle jag ignorera så mycket det går. "vi är inte överens så det gamla avtalet får fortsätta gälla".
Jag skulle, i förberedande syfte, utan att tala om för släkten
Kontakta en jurist för att se över avtalets giltighet
Kontakta min bank och fråga om de kan bryggfinansiera ett hembud där jag planerar att stycka av och sälja nya tomter till marknadspris för att lösa hembudet.
Vad säger du om följande scenario..redarn skrev:Ja det är fördelaktigt att alla skrivit på och du verkar resonera som jag gör. Eftersom du och din mor är någorlunda nöjda med nuvarande läge skulle jag med stor vänlighet (onödigt att vara otrevlig) säga nej tack till förslaget och beskriva mina krav för att gå med på en styckning och avsäga mig hembudet. De skulle inte vara det minsta jag kan gå med på utan en gränsdragning som gör mig väl nöjd.
Om de sedan fortsätter att kräva för mycket skulle jag ignorera så mycket det går. "vi är inte överens så det gamla avtalet får fortsätta gälla".
Jag skulle, i förberedande syfte, utan att tala om för släkten
Kontakta en jurist för att se över avtalets giltighet
Kontakta min bank och fråga om de kan bryggfinansiera ett hembud där jag planerar att stycka av och sälja nya tomter till marknadspris för att lösa hembudet.
Någon gång under mitten på 80-talet (när avtalet skrevs) så delade vi ju upp oss i tre separata hushåll (innan det så hade vi flyttat runt lite och bott in oss för att se var man trivdes bäst)
Då min mor är äldst fick hon välja hus först, och valde då det extremt nedgångna timrade herbret (mitt på tomten) och de andra fick då varsin nybyggd timring kostnadsfritt (gissningsvärde ca 150k redan då)
Nu när detta skall skötas så påstår de att "timringarna inte var i bästa skick", känns inte det lite som en grej som plockas fram just nu för att ha något att säga till om?
Det måste väl finnas heder även hos giriga släktingar?
Alla i familjerna (11 personer) vet ju om att de fick nya timringar som ersättning för att de inte valde det renoveringsobjekt som min mamma valde
Man kan väl inte komma och äska ersättning två gånger om?
Dvs även i dagsläget säga att ni fick bättre läge på tomten, och nu vill vi ha ersättning för detta!
Är det inte så att när de godtog gåvan i form av nya hus, så avsa de sig övriga krav på läges-val?
Till saken hör även att det inte varit ett knyst om "missnöjdhet" med aktuellt läge på deras hus tidigare heller!
Ps. när de fick nya hus så fick min mamma inget annat än val av hus - dvs ingen övrig kompensation..
Hur resonerar de andra parterna kring detta resonemang?N najks skrev:Vad säger du om följande scenario..
Någon gång under mitten på 80-talet (när avtalet skrevs) så delade vi ju upp oss i tre separata hushåll (innan det så hade vi flyttat runt lite och bott in oss för att se var man trivdes bäst)
Då min mor är äldst fick hon välja hus först, och valde då det extremt nedgångna timrade herbret (mitt på tomten) och de andra fick då varsin nybyggd timring kostnadsfritt (gissningsvärde ca 150k redan då)
Nu när detta skall skötas så påstår de att "timringarna inte var i bästa skick", känns inte det lite som en grej som plockas fram just nu för att ha något att säga till om?
Det måste väl finnas heder även hos giriga släktingar?
Alla i familjerna (11 personer) vet ju om att de fick nya timringar som ersättning för att de inte valde det renoveringsobjekt som min mamma valde
Man kan väl inte komma och äska ersättning två gånger om?
Dvs även i dagsläget säga att ni fick bättre läge på tomten, och nu vill vi ha ersättning för detta!
Är det inte så att när de godtog gåvan i form av nya hus, så avsa de sig övriga krav på läges-val?
Till saken hör även att det inte varit ett knyst om "missnöjdhet" med aktuellt läge på deras hus tidigare heller!
Ps. när de fick nya hus så fick min mamma inget annat än val av hus - dvs ingen övrig kompensation..
timmelstad skrev:
Som jag tycker det verkar så vill min moster tillskansa sig mer mark.. hon har hus till vänster med mycket mark bortanför sitt hus, och nu sätter hon gränsen precis mellan våra hus - ca 7m från husknuten på vårt dvs.. gissar att det är ca 15 - 20m totalt mellan våra respektive hustimmelstad skrev:
i mina ögon är det absolut inte okej!
definitivt inte i detta läge då de tackade ja till nybyggda hus tidigare, och oavsett detta så skall ju ändå marken delas på tre, vilket även står i avtalet som skrevs av min morfar..
när de var i livet så ägde alla 3 syskon en åttondel var, resterande ägdes av mina morföräldrar
och nu äger de en tredjedel var - dvs av markens totala yta
Finns "avtalets" villkor antecknade i fastighetsboken?
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 18 679 inlägg
Jag har nog sagt det förr, men jag tycker att det är en riktig draksådd morfadern har sått. Han är ett typexempel på någon som vill cementera världen som den är för honom, vilket ställer till stora bekymmer för de efterlevande.
Beroende på hur gåvor och arv skett skulle jag tippa att ”avtalet” inte är värt pappret det är skrivet på. Jag skulle därför inte i TS situation uppmana någon annan att ta in juristhjälp. Att de andra tror att avtalet gäller torde vara bra för TS. Annars är de ju bara en samägd fastighet där alla parter har rätt till varsin tredjedel av fastighetens värde.
Nu verkar ju parterna vara relativt eniga i att stycka fastigheten, så de andra delarna av avtalet är kanske inte så viktiga – för egen del skulle jag definitivt känna det som om någon försökte blåsa mig på mitt arv om jag tvingades sälja min (potentiella) fastighet för en bråkdel av marknadsvärdet.
När jag ändå är motvalls vill jag påpeka en grej om vem som har vilken byggnad. Tidigare har TS skrivit att de andra systrarna valde något annat än härbret, men nu framkommer det att TS mamma fick första tjing och valde det äldsta (bäst placerade?) huset. Det minskar värdet av åsikten att de andra är åpna som vill diskutera byggnadernas värden igen. Att man en gång accepterat en sämre lott betyder kanske inte att man tycker att det måste stå okommenterat när man väl styckar fastigheten.
Beroende på hur gåvor och arv skett skulle jag tippa att ”avtalet” inte är värt pappret det är skrivet på. Jag skulle därför inte i TS situation uppmana någon annan att ta in juristhjälp. Att de andra tror att avtalet gäller torde vara bra för TS. Annars är de ju bara en samägd fastighet där alla parter har rätt till varsin tredjedel av fastighetens värde.
Nu verkar ju parterna vara relativt eniga i att stycka fastigheten, så de andra delarna av avtalet är kanske inte så viktiga – för egen del skulle jag definitivt känna det som om någon försökte blåsa mig på mitt arv om jag tvingades sälja min (potentiella) fastighet för en bråkdel av marknadsvärdet.
När jag ändå är motvalls vill jag påpeka en grej om vem som har vilken byggnad. Tidigare har TS skrivit att de andra systrarna valde något annat än härbret, men nu framkommer det att TS mamma fick första tjing och valde det äldsta (bäst placerade?) huset. Det minskar värdet av åsikten att de andra är åpna som vill diskutera byggnadernas värden igen. Att man en gång accepterat en sämre lott betyder kanske inte att man tycker att det måste stå okommenterat när man väl styckar fastigheten.
Jo men återigen så betonar du vad du tycker om deras ståndpunkt.N najks skrev:Som jag tycker det verkar så vill min moster tillskansa sig mer mark.. hon har hus till vänster med mycket mark bortanför sitt hus, och nu sätter hon gränsen precis mellan våra hus - ca 7m från husknuten på vårt dvs.. gissar att det är ca 15 - 20m totalt mellan våra respektive hus
i mina ögon är det absolut inte okej!
definitivt inte i detta läge då de tackade ja till nybyggda hus tidigare, och oavsett detta så skall ju ändå marken delas på tre, vilket även står i avtalet som skrevs av min morfar..
när de var i livet så ägde alla 3 syskon en åttondel var, resterande ägdes av mina morföräldrar
och nu äger de en tredjedel var - dvs av markens totala yta
Min fråga var om du gett uttryck för ditt resonemang du beskriver ovan och vad du i sånt fall fått för svar på detta?
Då fastigheten är samägd så måste alla som sagt vara eniga om en avstyckning. Men rätten att begära klyvning av fastigheten eller försäljning av hela har endera delägare då den helt klart inte är avtalad att inte gälla enligt erat gamla avtal som endast nämner avstyckning. Ni kan t.ex bara stycka av en tomt och ha resten kvar som samägd av två.
Det avtal ni har är nog i väldigt mångt och mycket en beskrivning av morförälrarnas avsikt så som du beskriver den.
Tyvärr är det något som juridiskt går rätt lätt att sticka hål i om man så önskar.
Dessutom är det formulerat på ett vis som innebär att varje delägare som är intresserad av att sälja har ungefär 1Msek att vinna på att sticka hål i det.
Precis som Nötegårdsgubben skriver så är det här ett klassiskt exempel på hur man avtalar fram en framtida släktfejd mellan syskon...
I och med att de övriga parterna har anlitat en jurist så skulle jag rekommendera er att göra detsamma.
I första hand inte för att försvara avtalet, det kan ni egentligen glömma.
Men, i och med att situationen än så länge låter som att den går att rädda så skulle jag rekommendera er att försöka diskutera er fram till något som alla parter känner är rimligt. Om ni kan formulera det så kan juristerna säkerställa att ni får ett nytt avtal som säkerställer det. Och nej, ni bör inte skriva under något syskonens jurist ensidigt formulerat utan att ha låtit er jurist säkerställa att det verkligen lever upp till vad ni gemensamt formulerat.
Men, försök göra det rimligt sansat. Dels för att det är trist att börja en långdragen släktfejd på detta vis, även om det är vanligt, dels för att om ni sätter er totalt på tvären kan syskonen mycket väl tvinga fram en försäljning av hela fastigheten inklusive ert hus till någon som är beredd att betala mer än ni kan erbjuda.
Tyvärr är det något som juridiskt går rätt lätt att sticka hål i om man så önskar.
Dessutom är det formulerat på ett vis som innebär att varje delägare som är intresserad av att sälja har ungefär 1Msek att vinna på att sticka hål i det.
Precis som Nötegårdsgubben skriver så är det här ett klassiskt exempel på hur man avtalar fram en framtida släktfejd mellan syskon...
I och med att de övriga parterna har anlitat en jurist så skulle jag rekommendera er att göra detsamma.
I första hand inte för att försvara avtalet, det kan ni egentligen glömma.
Men, i och med att situationen än så länge låter som att den går att rädda så skulle jag rekommendera er att försöka diskutera er fram till något som alla parter känner är rimligt. Om ni kan formulera det så kan juristerna säkerställa att ni får ett nytt avtal som säkerställer det. Och nej, ni bör inte skriva under något syskonens jurist ensidigt formulerat utan att ha låtit er jurist säkerställa att det verkligen lever upp till vad ni gemensamt formulerat.
Men, försök göra det rimligt sansat. Dels för att det är trist att börja en långdragen släktfejd på detta vis, även om det är vanligt, dels för att om ni sätter er totalt på tvären kan syskonen mycket väl tvinga fram en försäljning av hela fastigheten inklusive ert hus till någon som är beredd att betala mer än ni kan erbjuda.
Liten rättelse, under flera år roterade vi mellan husen (dock var jag bara 1-5år gammal då, så jag minns inte själv hur länge vi provade att bo i varje)Nötegårdsgubben skrev:Jag har nog sagt det förr, men jag tycker att det är en riktig draksådd morfadern har sått. Han är ett typexempel på någon som vill cementera världen som den är för honom, vilket ställer till stora bekymmer för de efterlevande.
Beroende på hur gåvor och arv skett skulle jag tippa att ”avtalet” inte är värt pappret det är skrivet på. Jag skulle därför inte i TS situation uppmana någon annan att ta in juristhjälp. Att de andra tror att avtalet gäller torde vara bra för TS. Annars är de ju bara en samägd fastighet där alla parter har rätt till varsin tredjedel av fastighetens värde.
Nu verkar ju parterna vara relativt eniga i att stycka fastigheten, så de andra delarna av avtalet är kanske inte så viktiga – för egen del skulle jag definitivt känna det som om någon försökte blåsa mig på mitt arv om jag tvingades sälja min (potentiella) fastighet för en bråkdel av marknadsvärdet.
När jag ändå är motvalls vill jag påpeka en grej om vem som har vilken byggnad. Tidigare har TS skrivit att de andra systrarna valde något annat än härbret, men nu framkommer det att TS mamma fick första tjing och valde det äldsta (bäst placerade?) huset. Det minskar värdet av åsikten att de andra är åpna som vill diskutera byggnadernas värden igen. Att man en gång accepterat en sämre lott betyder kanske inte att man tycker att det måste stå okommenterat när man väl styckar fastigheten.
När det var dags att dela på oss och välja hus, så fick min mamma (i egenskap av äldst) välja först, och hon har berättat för mig att ingen av de andra visade intresse för det renoveringsbenägna gamla herbret, därav att hon valde detta och då fick de andra varsin av de nybyggda timringarna!
Ja i detta fall så fick jag ju beskedet att "marken bortanför mitt hus är lite otillgänglig eftersom den är lätt kuperad och det är mycket jobb som måste läggas ned i form av trimning, röjning, ta ned något träd, kvista upp träd osv"timmelstad skrev:
Detta anser hon vara skäl till att man i princip inte skall räkna in markytan vid en delning - trots att hon är den enda som kommer ha en möjlighet att nyttja den på rimlig grund, och tillika har hon lagt ned ca 5-6 timmar per dag i en snart en veckas tid på markarbete - trots att hon alltså anser att den inte är värd att räknas in vid en styckning..
Sedermera ansåg hon att det enda rimliga är att man drar gränsen exakt på mitten räknat från bägge husen, vilket medför att vi alltså kommer ha tomtgränsen omkring 7m från knuten (5.2m från altanen) då vårt boende ligger i mitten av nuvarande tomt.
Dowser4711 skrev:Det avtal ni har är nog i väldigt mångt och mycket en beskrivning av morförälrarnas avsikt så som du beskriver den.
Tyvärr är det något som juridiskt går rätt lätt att sticka hål i om man så önskar.
Dessutom är det formulerat på ett vis som innebär att varje delägare som är intresserad av att sälja har ungefär 1Msek att vinna på att sticka hål i det.
Precis som Nötegårdsgubben skriver så är det här ett klassiskt exempel på hur man avtalar fram en framtida släktfejd mellan syskon...
I och med att de övriga parterna har anlitat en jurist så skulle jag rekommendera er att göra detsamma.
I första hand inte för att försvara avtalet, det kan ni egentligen glömma.
Men, i och med att situationen än så länge låter som att den går att rädda så skulle jag rekommendera er att försöka diskutera er fram till något som alla parter känner är rimligt. Om ni kan formulera det så kan juristerna säkerställa att ni får ett nytt avtal som säkerställer det. Och nej, ni bör inte skriva under något syskonens jurist ensidigt formulerat utan att ha låtit er jurist säkerställa att det verkligen lever upp till vad ni gemensamt formulerat.
Men, försök göra det rimligt sansat. Dels för att det är trist att börja en långdragen släktfejd på detta vis, även om det är vanligt, dels för att om ni sätter er totalt på tvären kan syskonen mycket väl tvinga fram en försäljning av hela fastigheten inklusive ert hus till någon som är beredd att betala mer än ni kan erbjuda.
De övriga har inte anlitat en jurist, däremot skrev jag att en av hennes syskon anser sig skickad att formulera ett nytt avtal gällande hela detta debakel (eftersom han har viss juridisk utb. dock inte inom detta ämne öht)Dowser4711 skrev:Det avtal ni har är nog i väldigt mångt och mycket en beskrivning av morförälrarnas avsikt så som du beskriver den.
Tyvärr är det något som juridiskt går rätt lätt att sticka hål i om man så önskar.
Dessutom är det formulerat på ett vis som innebär att varje delägare som är intresserad av att sälja har ungefär 1Msek att vinna på att sticka hål i det.
Precis som Nötegårdsgubben skriver så är det här ett klassiskt exempel på hur man avtalar fram en framtida släktfejd mellan syskon...
I och med att de övriga parterna har anlitat en jurist så skulle jag rekommendera er att göra detsamma.
I första hand inte för att försvara avtalet, det kan ni egentligen glömma.
Men, i och med att situationen än så länge låter som att den går att rädda så skulle jag rekommendera er att försöka diskutera er fram till något som alla parter känner är rimligt. Om ni kan formulera det så kan juristerna säkerställa att ni får ett nytt avtal som säkerställer det. Och nej, ni bör inte skriva under något syskonens jurist ensidigt formulerat utan att ha låtit er jurist säkerställa att det verkligen lever upp till vad ni gemensamt formulerat.
Men, försök göra det rimligt sansat. Dels för att det är trist att börja en långdragen släktfejd på detta vis, även om det är vanligt, dels för att om ni sätter er totalt på tvären kan syskonen mycket väl tvinga fram en försäljning av hela fastigheten inklusive ert hus till någon som är beredd att betala mer än ni kan erbjuda.
Husägare
· Älvsborg
· 2 270 inlägg
Hej
Om jag kunde så skulle jag vilja köpa fastigheten i sin helhet om jag var i din mammas situation.
Om jag var din moster så skulle jag egentligen strunta i gränsdragning, vem som slutligen får fastigheten och bara vara intresserad av att få så mycket pengar som möjligt.
Om jag inte kunde köpa hela fastigheten skulle jag sätta tu egna pinnar och snören och säga.
-Om vi styckar av såhär går jag med på att vi river det gamla avtalet.
Och sedan skulle jag aldrig mer äga en fastighet kollektivt med någon annan än möjligtvis en äkta hälft. Det blir bara bråk och dålig stämning av sådant.
Om jag kunde så skulle jag vilja köpa fastigheten i sin helhet om jag var i din mammas situation.
Om jag var din moster så skulle jag egentligen strunta i gränsdragning, vem som slutligen får fastigheten och bara vara intresserad av att få så mycket pengar som möjligt.
Om jag inte kunde köpa hela fastigheten skulle jag sätta tu egna pinnar och snören och säga.
-Om vi styckar av såhär går jag med på att vi river det gamla avtalet.
Och sedan skulle jag aldrig mer äga en fastighet kollektivt med någon annan än möjligtvis en äkta hälft. Det blir bara bråk och dålig stämning av sådant.
Det är ungefär vad jag gjort, jag satte egna gränsdragningar ca 3-5m från hennes uppsatta (dvs 5m närmare hennes hus) eftersom jag anser det orimligt att den i mitten skall få minst yta på marken bara pga central placeringHyltran från Veglemyren skrev:Hej
Om jag kunde så skulle jag vilja köpa fastigheten i sin helhet om jag var i din mammas situation.
Om jag var din moster så skulle jag egentligen strunta i gränsdragning, vem som slutligen får fastigheten och bara vara intresserad av att få så mycket pengar som möjligt.
Om jag inte kunde köpa hela fastigheten skulle jag sätta tu egna pinnar och snören och säga.
-Om vi styckar av såhär går jag med på att vi river det gamla avtalet.
Och sedan skulle jag aldrig mer äga en fastighet kollektivt med någon annan än möjligtvis en äkta hälft. Det blir bara bråk och dålig stämning av sådant.
Husägare
· Älvsborg
· 2 270 inlägg
Och det tycker hon inte är ok?N najks skrev:
Har hon något förslag på hur ni ska få tre lika stora fastigheter av det?