2 122 läst · 39 svar
2k läst
39 svar
Går det att rädda rören fast systemet varit tömt i 20 år?
Hej!
Det gäller ett gullringshus byggt 1979. Var åretruntboende tills 2004, då det blev sommarstuga och vattenrören tömdes. Radiatorerna togs bort 2014.
Undrar nu: Om vi skulle bo där året runt, går det att ”rädda” rören och sätta på nya radiatorer. Om de rostat igen, går det lösa upp på något sätt och använda sig av befintliga rören istället för att dra nya?
Mvh, Christoffer
Det gäller ett gullringshus byggt 1979. Var åretruntboende tills 2004, då det blev sommarstuga och vattenrören tömdes. Radiatorerna togs bort 2014.
Undrar nu: Om vi skulle bo där året runt, går det att ”rädda” rören och sätta på nya radiatorer. Om de rostat igen, går det lösa upp på något sätt och använda sig av befintliga rören istället för att dra nya?
Mvh, Christoffer
Jag tycker att det ser ut som prisolrör. Prisolrör rostar inte. Mät diametern på röret närmast den utvändiga klämringen. Gissar på 12 mm men det kan även vara 15 mm. Sedan kan du förslagsvis suga med en grovdammsugare mot varje rörända och på det viset klura ut hur rören är dragna under golven. Om rören har varit helt tömda alternativt aldrig har frusit så att rören är intakta så går de troligen att återanvända.
Stort tack Tommy! Jag får det till 12 mm inre diameter (alltså själva hålet), men närmre 15 mm om man mäter ytterdiameter.
Även om rören inte rostar, kan det väl korka igen av avlagringar? Vi har väldigt mycket järn i vattnet. Vet du om det finns metoder att lösa upp och spola ur ett gammalt sånt system?
Även om rören inte rostar, kan det väl korka igen av avlagringar? Vi har väldigt mycket järn i vattnet. Vet du om det finns metoder att lösa upp och spola ur ett gammalt sånt system?
Kallvattenledningen kanske men inte värmesystemet. Det vattnet fylls ju bara i en gång och mängden utfällt mineral kan inte vara stor. Milligram kanske.T Toffe82 skrev:Stort tack Tommy! Jag får det till 12 mm inre diameter (alltså själva hålet), men närmre 15 mm om man mäter ytterdiameter.
Även om rören inte rostar, kan det väl korka igen av avlagringar? Vi har väldigt mycket järn i vattnet. Vet du om det finns metoder att lösa upp och spola ur ett gammalt sånt system?
Då har ni troligen 15 mm rör. Det är ganska gynnsamt jämfört med 12 mm. Mät ytterdiametern, tag bort färg från rörets utsida så att du mäter kopparrörets ytterdiameter.
Vi har ett liknande gammalt radiatorsystem från husets byggår 1981. Jag har bytt samtliga radiatorer och behållit de gamla prisolrören som i vårt fall har ytterdiametern 12 mm. Jag spolade ur de gamla rören. Jag kan berätta hur jag gjorde men i vårt fall så var det onödigt arbete. Det som kan finnas inuti rören är magnetit som härör från korrosion inne i radiatorerna.
Vi har ett liknande gammalt radiatorsystem från husets byggår 1981. Jag har bytt samtliga radiatorer och behållit de gamla prisolrören som i vårt fall har ytterdiametern 12 mm. Jag spolade ur de gamla rören. Jag kan berätta hur jag gjorde men i vårt fall så var det onödigt arbete. Det som kan finnas inuti rören är magnetit som härör från korrosion inne i radiatorerna.
Det som kan inträffa när det varit utan vatten så länge och det verkar vara inte en alltför gammal installation. I gängskatvar som gjorts med lin, så kam linet ha torkat och när det blir lite tryck med vattem så läcker det.
Så det gäller att hitta alla gängkopplingar. Rören mellan elemeten och troligvis fram till värmekällan är prisolrör och ser ut att vara med presskopplingar och troligtvis täta.
Så det gäller att hitta alla gängkopplingar. Rören mellan elemeten och troligvis fram till värmekällan är prisolrör och ser ut att vara med presskopplingar och troligtvis täta.
Tack till alla för otroligt bra feedback.J jonaserik skrev:Det som kan inträffa när det varit utan vatten så länge och det verkar vara inte en alltför gammal installation. I gängskatvar som gjorts med lin, så kam linet ha torkat och när det blir lite tryck med vattem så läcker det.
Så det gäller att hitta alla gängkopplingar. Rören mellan elemeten och troligvis fram till värmekällan är prisolrör och ser ut att vara med presskopplingar och troligtvis täta.
jonaserik: Vad är en gängkoppling, och var brukar dessa sitta?
/Lekmannen med tummen mitt i hand 🙂
Det är alla delat som är gängade, du kan säkert se vilka. Här finns lite hur dom kan se ut, bara så att du får en hint på utseendet av kopplingar/muffar med gänga. Och där är säkert lin som ska täta. Öinet sväller när vatten kommer på det och det blir tätt. Står det tortt länge kan linet torka. I riktigt gammal installationer så har lin smörjts med linolja och då blir det en nästan som en homogen tätning, som även kan vara tät efter många års utevaro av vatten. Men ingen garanti för det.
Produkter som diskuteras: "linolja"
Linolja
Linolja är en naturlig olja som utvinns ur linfrön. Den är en populär ingrediens i flera olika produkter, inklusive målarfärg, träbehandlingar och polish. Linolja har förmågan att tränga djupt in i trä och skyddar det därigenom från att
Läs mer
Men är dessa linskarvar under golvet då så att man behöver bryta upp det?J jonaserik skrev:Det är alla delat som är gängade, du kan säkert se vilka. Här finns lite hur dom kan se ut, bara så att du får en hint på utseendet av kopplingar/muffar med gänga. Och där är säkert lin som ska täta. Öinet sväller när vatten kommer på det och det blir tätt. Står det tortt länge kan linet torka. I riktigt gammal installationer så har lin smörjts med linolja och då blir det en nästan som en homogen tätning, som även kan vara tät efter många års utevaro av vatten. Men ingen garanti för det.
Bra fråga, som jag ser det så finns inga sådana skarvar i golvet. då det är som jag ser det och andra med, prisolrör och dom är inte skarvade i golvet. Utan går mellan elementen i hela delar. Det normalaste i en värmeinstallation.
Det som är så konstigt är vad min far berättade (jag var inte med) att en rörmokare häromåret tog av en liten bit (i samband med att golvet öppnades p.g.a annan orsak), och så gav han den åt min far att blåsa i. Och den var så igensatt att det inte gick att blåsa i.T TommyC skrev:Då har ni troligen 15 mm rör. Det är ganska gynnsamt jämfört med 12 mm. Mät ytterdiametern, tag bort färg från rörets utsida så att du mäter kopparrörets ytterdiameter.
Vi har ett liknande gammalt radiatorsystem från husets byggår 1981. Jag har bytt samtliga radiatorer och behållit de gamla prisolrören som i vårt fall har ytterdiametern 12 mm. Jag spolade ur de gamla rören. Jag kan berätta hur jag gjorde men i vårt fall så var det onödigt arbete. Det som kan finnas inuti rören är magnetit som härör från korrosion inne i radiatorerna.
Detta har spökat lite för mig. Kan det varit ärg (heter det så?) som bildas i kopparn?