Ja den enda rimliga lösning är ju att min, som försäkringstagare, avtalspart tar sitt avtalade ansvar. Det borde rimligtvis också vara mitt försäkringsbolags uppgift att leta rätt på tidigare ägarens försäkringsbolag.
Kan man hamna i ett läge där nuvarande ägarens försäkringsbolag bestämt hävdar att skadan uppstått för länge sedan och därmed nekar ersättning? eller är det inte relevant när skada uppstått?
Kan man hamna i ett läge där nuvarande ägarens försäkringsbolag bestämt hävdar att skadan uppstått för länge sedan och därmed nekar ersättning? eller är det inte relevant när skada uppstått?
Ja det är den egentliga praxisen men ni ser själv resultatet på när detta fallerar, vilket tyvärr inte är alltför sällan.hempularen skrev:
Hela tanken med regressöverrenskommelsen var att mellan försäkringsbolag slippa diskussioner och tvister, med dess onödiga kostnader, om när skada uppstått och vart skada föreligger. Då all skadeutredning är subjektiv och tidsram för en skada sällan är självklar så fanns det uppenbara problem med att gå efter skadeansvar och tvista/förhandla fram vem som äger skadan.
MEN denna överrenskommelse saknar legitimitet i lag, det är en branschgemensam hedersöverrenskommelse som på intet sätt kan inskränka på en försäkringstagares rätt enligt lag eller enligt sitt försäkringsavtal. Därför skall också skada regleras enligt villkor i det avtal som fastighetsägaren har ingått. Visst kan man gärna överlåta direkt kommunikation mellan fastighetsägare och det bolag som ersätter skadan om detta gagnar alla. I många fall är detta att föredra då skada kan handläggas snabbare, försäkringstagare kan vilja förändra i rummet och vill då förhandla om kostnader etc.
Däremot är det i mina ögon inte seriöst att skjuta över ansvaret helt på sin försäkringstagare att driva ärende mot gammalt bolag, detta förutsatt att skada är ersättningsbar enligt nya försäkringsavtalet.
Ja det är tyvärr relevant om man benar upp din fråga i lite beståndsdelar.MathiasS skrev:
Om man jobbar som det är tänkt i en seriös värld så ska det gå till såhär (förenklat)
1 Skadeanmälan inkommer
2 Förhandsbedömning redan på telefon eller mail och med ev uppföljning med försäkringstagare om skada kan vara ersättningsbar enligt villkor
Om svaret är att skada är ersättningsbar fortsätter skadeärende, annars nekas ersättning och information ges om rätten till överprövning etc.
3:A besiktningsman eller entreprenör skickas ut för skadeutredning på plats
3B: Är försäkringen max 60 dagar vid skadeanmälan så börjar nya försäkringsbolaget utreda vilket bolag som hade tidigare skadeansvar. Det gamla bolaget får en intern skadeanmälan om regressöverföring.
4 Gamla bolaget tar del av förhandsbedömning och ger ett regressutlåtande. (Godkännande)
5 Försäkringstagare får ett skadeutlåtande med antingen en kontantersättning eller åtgärdsförslag med beräknad kostnad för åldersavdrag, självrisk etc. Merkostnader specificeras (ev dubbelt boende etc)
6 Skadeåtgärd påbörjas (antingen återuppbyggnad eller kontantutbetalning). Detta betalas av nya försäkringsbolaget till kund eller hantverkare. Sedan skickas en regressfaktura till gamla försäkringsbolaget för hela summan eller halva om delat ansvar föreligger.
Här kommer dock problematiken, om det saknas tidigare försäkringsbolag så finns ingen regresspart. Om det nya försäkringsbolaget kan visa att skada är uppenbart före avtalets inträde så kan de välja att neka skada med hänvisning till att ansvar ej förelåg vid skadetillfälle.
De kan teoretiskt sett neka på detta sätt även om det finns ett tidigare försäkringsbolag men då bryter de regressöverrenskommelsen. Inget de kan straffas för utan det är endast en hederskodex. Däremot kommer de troligen inom några månader då överhopas av stämningsansökan av övriga försäkringsbolaget som då skickar alla sina ärenden med skadeansvar bakåt i ledet direkt till rätten i framtiden.
Den förra ägaren måste ha sitt hus fullvärdesförsäkrat. Åtminstonne enligt Svensk Fasts kontraktsformulering.TrollMann skrev:
Om nu säljarens ovilja att tala om vilket försäkringsbolag denne haft på grund av att denne redan fått ut ersättning för skadan har han ju uppenbart förfarit bedrägligt vid försäljningen om inte uppgift lämnats om att skadan fanns i fastigheten. Det borde då kunna vara läge att om så är fallet stämma säljaren på minst motsvarande belopp som hans försäkringsbolag betalat ut för skadan. Problemet kan ju vara att få fram upplysningar om vad han haft för försäkringsbolag och om dom eventuellt betalat ut ersättning för skadan. Det senare bör ju ditt försäkringsbolag kunna få fram bara ni får fram vilket bolag det gäller.hempularen skrev:
Börja prata om stämningar då börjar det komma upp i den högre skolan... där det är ännu svårare att lyckas...orparn skrev:
icke att glömma bort, huset såldes med friskrivning.
Ersättningen lär vara väldigt liten... förvisso borde det kunna gå som små mål... eller vad det heter... men det kan inte vara värt besväret. För jag misstänker starkt att ersättning endast lär bli för rivning och uttorkning.
Då det verkar som att tätskiktet är felaktigt...
Tja, påpekade bara att om säljaren känt till skadan (vilket denne inte kan neka till om hen fått ut ersättning) så har denne ju undanhållit väsentliga upplysningar från säljaren och genom det fått ut ett högre pris för huset.
Se https://lagen.nu/1962:700#K9 1§ respektive 8§ som borde kunna falla in OM säljaren känt till skadan.
Bedrägeri eller undanhållande av uppgift vid försäljningen har ju inget som helst samband med friskrivning mot "dolda fel". Om säljaren känt till det (om det kan bevisas) var det ju inte "dolt" och denne skulle ju informerat köparen.
Se https://lagen.nu/1962:700#K9 1§ respektive 8§ som borde kunna falla in OM säljaren känt till skadan.
Bedrägeri eller undanhållande av uppgift vid försäljningen har ju inget som helst samband med friskrivning mot "dolda fel". Om säljaren känt till det (om det kan bevisas) var det ju inte "dolt" och denne skulle ju informerat köparen.
Det är väl så att säljaren INTE har någon upplysningsplikt men däremot måste han ju naturligtvis vid en direkt specifik fråga svara sanningsenligt om vad han vet??orparn skrev:
Såvida han inte direkt har ljugit så kan väl inte ovanstående paragrafer tillämpas?
hmmm nu börjar vi trilla in på brottsbalken.... med andra ord nu spårar det ur helt...orparn skrev:
Tror att uppförsbacken för att få in det i brottsbalken är större än du anar... det är nämligen inte olagligt att vara korkad... han kanske satte dit en silikonsträng så ansåg han att problemet var löst.... alltså har han inte undanhållit något för köparen...
Har du hört talas om någon som fått in ett fel i ett hus i brottsbalken? Så som ett badrum.....
Tror att du helt enkelt blandar ihop saker och ting här....
Säljaren har en upplysningsplikt, men som jag har förstått det så är dess bevisvärde nästan noll... så du har nästan rätt...roland53 skrev:
Annars så håller jag med dig fullständigt!
Om jag vore köpare och kunde påvisa att säljaren kände till felet skulle jag inte dra mig för att dra det till en process även om det fanns en friskrivningsklausul. Däremot är väl inte en anmälan för att få säljaren dömd enligt brottsbalken särskilt trolig, jag bara visade på att det skulle kunna falla inom dom ramarna också.
Lite snabb sökning så hittade jag en C-uppsats som tar upp just hela problematiken med "upplysningsplikten" och där det hänvisas till ett antal rättsfall. http://resources.jur.uu.se/repository/5/iff/Upps/JohanC_upplysningsplikt.pdf
Ett fall som är väldigt snarlikt TS hittar man på 5.7 på sidan 31 och på nästa sida står då att läsa: ”Om säljaren känt till det dolda felet, skulle friskrivningen saknat verkan; säljaren skulle i så fall ha upplyst köparen om felet eller - annorlunda uttryckt - ansvarat för felet just därför att han kände till det.”
Väl värt att fortsätta läsa kapitel 6 .
Lite snabb sökning så hittade jag en C-uppsats som tar upp just hela problematiken med "upplysningsplikten" och där det hänvisas till ett antal rättsfall. http://resources.jur.uu.se/repository/5/iff/Upps/JohanC_upplysningsplikt.pdf
Ett fall som är väldigt snarlikt TS hittar man på 5.7 på sidan 31 och på nästa sida står då att läsa: ”Om säljaren känt till det dolda felet, skulle friskrivningen saknat verkan; säljaren skulle i så fall ha upplyst köparen om felet eller - annorlunda uttryckt - ansvarat för felet just därför att han kände till det.”
Väl värt att fortsätta läsa kapitel 6 .
Tja... nu är väl inte en c-uppsats något direkt större värde....
Men det var inte det jag ville se... Där var det en diskussion om upplysningspliktens vara eller icke vara...
Det är ganska långt ifrån brottsbalken, som jag bad dig hitta nått rättsfall ifrån...
Men å andra sidan... vill du vara den som stämmer så okej! Om du gillar att leva i ovisshet och slänga ut massa pengar på dyra advokater så är det helt okej...
Själv håller jag mig borta från rättssalar om det inte är nått väldigt viktigt, vårdnaden om sitt barn...
Inte ett dåligt renoverat badrum.....
Men det var inte det jag ville se... Där var det en diskussion om upplysningspliktens vara eller icke vara...
Det är ganska långt ifrån brottsbalken, som jag bad dig hitta nått rättsfall ifrån...
Men å andra sidan... vill du vara den som stämmer så okej! Om du gillar att leva i ovisshet och slänga ut massa pengar på dyra advokater så är det helt okej...
Själv håller jag mig borta från rättssalar om det inte är nått väldigt viktigt, vårdnaden om sitt barn...
Inte ett dåligt renoverat badrum.....
