elpaco skrev:
Falken, jag förstår att vad som är "personligt" varierar från fall till fall, men med ditt resonemang kan ju lika gärna entrén till Ica vara personlig eller toaletten på mc donalds. Med den breda idén om ordets innebörd så får du gärna förklara för oss vad som kännetecknar en O-personlig smak, och hur aktuell lägenhet skiljer sig från det ..
All inredning som valts ut av en person för att passa smaken hos densamma (eller någon annan) kan ju anses vara personlig.

********************************************

Min egen uppfattning är förresten att folk som är rädda för att det blir omysigt när allt är vitt inte förstått vilken effekt belysning kan ha på ytor. Vita ytor är exeptionellt bra på att hantera ljus och vet man vad man gör kan man sätta skuggor och ljus så att det (i mina ögon) blir betydligt varmare och mysigare än alla sand- och latte-väggar i världen.

Men smaken är som baken som sagt, och själv gillar jag vita ytor som under ljusa dagar förstärker ljuset och under mörka höstkvällar hanterar skuggor och punktbelysning på ett utmärkt sätt.
 
  • Gilla
falkn
  • Laddar…
Håller med dig till fulla angående att utnyttja ljuset. Alla våra väggar är vita förutom en framknackad tegelvägg i sovrummet, men vi har punkt- och stämningsbelysning på 5-6 platser i varje rum med varma kulörer.
 
Gnagare i Bajenhöjden skrev:
All inredning som valts ut av en person för att passa smaken hos densamma (eller någon annan) kan ju anses vara personlig.
Vilket med din definition gör ordet "personligt" värdelöst som värdeord. Termen "opersonlig" betyder då närmast "maskingjord", vilket nog inte stämmer med den vanliga betydelsen i svenska språket.

Och motsatsen till "allt vitt" är inte välkommen till 90-talet med latteväggar. Färg handlar mycket om att våga. Vad har du för färg på din soffa? Är den Mio-gråsvart? Köksstolar? Köksskåp? Badrum? Osv. Man kan prata om ljusnivåer hit och dit, som vilken ingenjör som helst, men om allt är vitt och svart blir det lätt opersonligt och trist.
 
elpaco skrev:
Vilket med din definition gör ordet "personligt" värdelöst som värdeord. Termen "opersonlig" betyder då närmast "maskingjord", vilket nog inte stämmer med den vanliga betydelsen i svenska språket.

Och motsatsen till "allt vitt" är inte välkommen till 90-talet med latteväggar. Färg handlar mycket om att våga. Vad har du för färg på din soffa? Är den Mio-gråsvart? Köksstolar? Köksskåp? Badrum? Osv. Man kan prata om ljusnivåer hit och dit, som vilken ingenjör som helst, men om allt är vitt och svart blir det lätt opersonligt och trist.
Jag håller med, eftersom folks smak skiljer sig så mycket så är ordet "personligt" i många fall ett värdelöst värdeord. För om jag inrett och renoverat mitt hem precis som jag vill ha det för att trivas, så spelar det ingen roll hur många gånger du hävdar att det är opersonligt eftersom det för mig i högsta grad är personligt, oavsett vad du tycker.

Det är med andra ord helt omöjligt att definiera hur ett personligt rum ser ut eftersom det är till 100 procent relaterat till smaken hos den som inrett/nyttjar rummet.
 
Redigerat:
Mikael_L
elpaco skrev:
... men om allt är vitt och svart blir det lätt opersonligt och trist.
Även om jag i sak håller med dig, så är detta en mening där ett instoppat "tycker jag" någonstans blir väldigt bra. :)


edit:
Förvisso glömde jag det själv i mitt första inlägg i tråden .. :surprised: ;)
 
Mikael_L skrev:
Även om jag i sak håller med dig, så är detta en mening där ett instoppat "tycker jag" någonstans blir väldigt bra. :)


edit:
Förvisso glömde jag det själv i mitt första inlägg i tråden .. :surprised: ;)
Jag som trodde det var underförstått överallt förutom i juridikforumet... :D
 
  • Gilla
Mikael_L
  • Laddar…
Gnagare i Bajenhöjden skrev:
Jag håller med, eftersom folks smak skiljer sig så mycket så är ordet "personligt" i många fall ett värdelöst värdeord. För om jag inrett och renoverat mitt hem precis som jag vill ha det för att trivas, så spelar det ingen roll hur många gånger du hävdar att det är opersonligt eftersom det för mig i högsta grad är personligt, oavsett vad du tycker.

Det är med andra ord helt omöjligt att definiera hur ett personligt rum ser ut eftersom det är till 100 procent relaterat till smaken hos den som inrett/nyttjar rummet.
Det är ett argument som är ganska svårt att säga mot i sak, men det går å andra sidan att föra om de flesta värdeord. I vanliga fall brukar man utgå från någon form av samhällsnorm, som i sin tur ändras med tid och trend. Man kan i förlängningen av ditt argument tex tänka att en trist inredning även reflekterar en trist person, men vad betyder då "trist"? Är det också personbundet? Kan man över huvudtaget diskutera om alla värdeord (bra, ofta, knallgul, mycket) skall definieras av varje person var för sig, och inte av majoriteten? Närmast filosofiskt .,
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.