Japp, värmeloggs på pall är dubbelt så dyrt som förra året. 6-pack värmeloggs brukade för något år sedan kosta 25-35kr för ett 6-pack. I höstas kostade de 95kr, nu har de gått ner till 70kr. Så kanske lite hopp om en minskning framöver.D Dublin skrev:
Alltså, nu är inte prissamarbete lagligt på de nivån, men visst.Ulltand skrev:
Skogens produktion är rätt så konstant år från år. Vi har den mark vi har, och den tillväxt vi har. Några år kan vi ta ut mer än produktionen, men det går inte så länge. Man kan inte öppna en ny skogsgruva för att bryta ny skog, man kan inte införa ett tredje skift för att öka avkastningen. Små förändringar i efterfrågan får stor påverkan på trädpriser. Detta vet sågverk och massabruk, så de investerar på lång sikt med beräknad produktion av skog i åtanke.
Nu har det öppnats en hel del nya konsumenter av massaved och timmer och fler är under investering. Det innebär större konkurrens om massaved och timmer, och eftersom de vill fylla sina nya bruk/sågverk så höjer de priset för att få in från konkurrenterna. Priset på timmer o massaved har gått upp. Därtill har priser på sågade trävaror och pappersmassa ökat.
Bränsleflis i form av grot har tidigare blivit liggande på hygget för det har varit så dåligt betalt att ta ut det. Sänks priset, så kommer det bli kvar på hygget igen.
Sen har vi energived, dvs sådant virke som inte duger till varken timmer eller massaved, samma där. Det kostar ungefär lika mycket att ta ut som man fick betalt, så då låter man det vara. Det är nu nästan 3 ggr så mycket betalt, så nu kommer det ut mer energived. Förbrukningen har gått upp enormt.
Det behövs alltså mer energived och mer bränsleflis än för några år sedan, beroende på att man ersätter allt mer med bioenergi. Pellets tex exporteras till Europa för att ersätta import från Ryssland/Ukraina.
Massabruken betalar mer för sina behov, vilket flyttar över tex björkved från vedtillverkning till papper och kläder.
Det ökar även priset på flis, så sågverken säljer flis till massabruken och måste elda mer med bark, som de då inte kan sälja till värmeverken...
Och bakom allt detta står en skogsbonde som fått 4 ggr så höga kapitalkostnader på 2 år, och skall få det att gå runt.😳
Sen verkar det som att de flesta av de som pysslar med denna typ av verksamhet glömmer bort att de har ett nät att underhålla. (Samma för elnät).Claes Sörmland skrev:
Man gör rejäla vinster som betalas ut till ägarna. Lite eller ingenting avsätts till underhåll och förbättringar av nätet. Sen när underhållsbehov uppstår så spelar man förvånad och chockhöjer priset för kunderna.
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 23 823 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 23 823 inlägg
Beror helt på vilken bransch det är. Alla företag/branscher ägnar sig inte åt högriskverksamhet. Du kan inte få ut dessa belopp ur t ex dagligvaruhandel, skogsbruk eller baskraft.M -MH- skrev:
Håller med om att nu när räntorna är högre borde avkastningen stiga annars är det ju bättre att köpa statsränteobligationer för pengarna. Men vi pratar ju om åren med nollränta och inte nuläget.M -MH- skrev:
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 23 823 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 23 823 inlägg
Jag hoppas inte det är sant men det låter som typisk kommunal förvaltning av infrastruktur. Fjärrvärmebolaget i Stockholm är 50% kommunalt ägt och sen verkar det vara ett privat konsortium som äger den andra halvan.S Stuff skrev:
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 23 823 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 23 823 inlägg
Semantik.Viktor.J skrev:
Den största inlåsningseffekten är ju den juridiska, att det inte lagligen går att byta till annan uppvärmning p g a politiska beslut och instanser.
Till detta kommer den tekniska inlåsningseffekten.
Fjärrvärme är ju en bra uppvärmningslösning för tätorter. Men den kräver att man har lagstiftaren och myndigheterna på sin sida för att få fram den. Den kräver ett offentligt åtagande. Skulle man behöva betala på en fri marknad så är lösningen nästan omöjlig att implementera.
Jaså? Tycker inte jag har någon offerkofta på. Har ett vanligt jobb, lånade pengar av banken och köpte skog för att jag vill ha skog. Alla med fast jobb kan göra samma sak. Arbetar man en del själv i skogen så täcker intäkterna räntorna. Man slipper köpa gymkort och gör något meningsfullt. Håller med om att det inte är synd om mig. Men berätta gärna mer om hur jag kan slippa jobba resten av livet?Farstatjej90 skrev:
Vad snurrar du om? klart det är lagligt och möjligt att byta, mängder av kunder gör det varje år.
Det finns inga åtaganden från "staten" som gör att en fjärrvärmebolagskalkyl går ihop. Tvärt om så ger många kommunala fjärrvärmebolag en utdelning till kommunen => lägre skattesats för dess invånare. Hur bolagen driver sina verksamheter är reglerat i bland annat kommunallaget och fjärrvärmelagen.
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 23 823 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 23 823 inlägg
Snurrar? Så nu börjar argumenten tryta, verkligheten trycka på och otrevligheterna tittar fram. Du är bättre än så här. Du kan om du vill.
Har du statistik? Jag är uppriktigt intresserad. Vilken andel av kunderna lämnade Stockholms Exergi de senaste fem åren?
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 23 823 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 23 823 inlägg
Bemöt då gärna vad jag har fel istället för att vräka ur dig oförskämdheter. Du kan bättre.
Flerbostadshus som värms med fjärrvärme i Stockholms innerstad. Vilka är alternativen för uppvärmningen. Jag är redo för förslag att diskutera som gör denna kund lättrörlig som du anger.
haha jag besvarar varje felaktigt påstående från dig. Det börjar dock bli tröttsamt när du snurrar till det och kommer med än mer lösryckta påståenden för varje svar.
Det mest lämpade alternativet är Bergvärme, det brukar man räkna på i prisdialogen. https://www.prisdialogen.se/ .Där besvarar man årligen de frågor som du söker svar på, granskas av tredje part.
Du förstår säkert att alla bostäder har individuella förutsättningar för alla uppvärmningsformer. Vilket innebär att BRF A har andra förutsättningar än BRF B.
