Får man vara på en bostadsrättsförenings mark?

[Rkarlsson]

Hittade en bild på platsen. Platsen är Rindö hamn i Stockholms skärgård. VI satt på den runda soffan nära trappan. Det var cirka 3 trappsteg upp från gångvägen nedanför staketet och ingen skyltning. Det säger väl säg självt att det är ohållbart om 20 ungdomar slår sig ner där och spelar musik en härlig sommardag. Men när jag gick upp där bedömde jag att vi var tillräckligt långt i från bostädernas egna uteplatser att det inte kunde störa någon.

[bild]

Satt du med din son och åt lite frukt och inte var högljudd så störde du ingen. Inget att skämmas över =)

Bodde i för sig i hyresrätt men där var gården helt öppen och det var ingen som gnällde över skötsamt folk som ville komma och leka på lekplatsen.
Samma hyresvärd hade några gårdar bort staket runt hela det området och där gick inte allmänheten.

Om du tar en annan gård så kommer säkert ingen säga något om de inte har nån tant som vill påpeka de heller =)

 

[Kane]

Jag har varit i området många gånger och måste nog säga att det inte känns naturligt att gå in på den gården och slå sig ner. Så problemet är kanske så stort för BRF'en.

Inloggade ser högupplösta bilder

Logga in

Skapa konto

Gratis och tar endast 30 sekunder

 

[Liljencrantz]

Är det här ett svenskt fenomen? Vi är så vana vid att allt ska va åt alla. När någon nekar oss tillträde då ska det minsann inte respekteras utan grävas i lagboken och kontrolleras med lantmäteriets kartor.
Hittar vi inget kommer vi dragandes med den förlegade allemansrätten vars syfte aldrig nånsin varit att ge någon tillträde till en bostadsrättsförenings mark.

Respektera att det är föreningens mark och bänk som de köpt med deras pengar, inte våra skattepengar, och håll er därifrån. Det finns nog bänkar så det räcker och blir över på kommunens mark.

Olycklig felsyftning där: De har inte köpt någonting med deras (=någon annans) pengar, utan med sina egna pengar.

 

[bjorwen]

Hej,

Tidigare i dag var jag ute med min son på en promenad. Vi skulle slå oss ner och äta lite frukt och hittade då en inbjudande bänk att sitta på mellan två lägenhetshus, men på bostadsrättsföreningens mark (tror jag), som en innergård ungefär.

Efter en några minuter kom en dam fram och frågade om vi bodde här. Jag svarade nej, varpå hon informerade hon oss om att detta är ett privat område som bara boende får lov att nyttja. Hon var inte på något sätt otrolig i tonen, och vi skulle ändå gå vidare efter vi ätit upp frukten, så jag bråkade inte utan sa bara att vi ska gå om 5 minuter.

Det finns inga skyltar som informerar om att man inte får gå dit, inga grindar eller något. Vad gäller egentligen?

Nu har jag förvisso igen aning om hur det såg ut på platsen, men vänd lite på det.. Om du hade gått runt i ett villa område, hade du tagit en fika på nåns altan eller parkbänk då? Den tomt som BF har kanske dom känner är lite "deras egna". Och då blir alla lite "markägare o poliser". Bodde för några år sen i Hammarby sjöstad, där äger föreningen viss mark ut mot gångväg o bryggor mest för att man inte vill ha picknick utanför balkongen

 

[Kane]

Så problemet är kanske så stort för BRF'en.

Skrev fel såg jag nu. Skall stå "Så problemet är kanske inte så stort för BRF'en."

 

[AnnaPannaVisselJ]

Olycklig felsyftning där: De har inte köpt någonting med deras (=någon annans) pengar, utan med sina egna pengar.

Förstår inte att det ens ska ifrågasättas när någon påpekar att man gör fel. Varför vill man sitta på ett ställe man inte har rätt till och inte heller är välkommen till. Finns väl andra ställen att sitta på. Var ett bra föredöme för sonen, tacka för informationen och hitta ett annat ställe.

 

[Claes Sörmland]

Förstår inte att det ens ska ifrågasättas när någon påpekar att man gör fel. Varför vill man sitta på ett ställe man inte har rätt till och inte heller är välkommen till. Finns väl andra ställen att sitta på. Var ett bra föredöme för sonen, tacka för informationen och hitta ett annat ställe.

Jag tror det handlar om att det är rätt ovanligt att ens beteende blir korrigerat genom tillsägelser från främmande i vår samtida svenska kultur. Det är helt enkelt ovant att någon främmande säger till hur man ska bete sig. Därmed så uppstår hos många en gnagande känsla av oförrätt.

Jag kan relatera till den känslan. Bodde några år i Tyskland och där fick man höra när man gjorde fel (och ibland även när man gjorde rätt). Vissa dagar där i början var jag rätt mentalt utmattat för att alla ständigt hackade. T o m kärringarna på bageriet rättade min dåliga tyska. Låt oss säga att jag initialt inte svarade så bra på detta med min svenska kulturella bakgrund.

 

[kindvall]

Jag tror det handlar om att det är rätt ovanligt att ens beteende blir korrigerat genom tillsägelser från främmande i vår samtida svenska kultur. Det är helt enkelt ovant att någon främmande säger till hur man ska bete sig. Därmed så uppstår hos många en gnagande känsla av oförrätt.

Jag kan relatera till den känslan. Bodde några år i Tyskland och där fick man höra när man gjorde fel (och ibland även när man gjorde rätt). Vissa dagar där i början var jag rätt mentalt utmattat för att alla ständigt hackade. T o m kärringarna på bageriet rättade min dåliga tyska. Låt oss säga att jag initialt inte svarade så bra på detta med min svenska kulturella bakgrund.

Men det är ett utmärkt sätt att verkligen lära sig tyska, livets hårda skola
Efter att ha sett bilden kan jag ha viss förståelse för bostadsrättsföreningen. Det staket som ändå finns borde ses som avgränsning för privat yta, men de behöver kanske komplettera med en grind.
Problemet är väl nog inte en far och son som äter frukt i april. Det är väl snarare framåt sommaren det finns risk för picknickar och samling av ungdom. Vi vet ju inte hur de hade det förra sommaren?
Vår förenings gård ligger mittemot en populär park. Sommartid var det inte ovanligt att grupper av ungdomar gick in på vår gård och satte sig på våra bänkar för att de tyckte det var lite mer privat. Nu har vi låst grind och inga såna problem.

 

[makhno_]

Jag tycker att man gärna skall använda trevliga bänkar etc på BRF tomter och göra sitt bästa för att ignorera de som klagar. De med överdrivet kontrollbehov kommer då driva fram staket och begränsningar som förstör deras egen livsmiljö mer än två personer med en smörgås. Blir en bra läxa för jobbiga typer.

När barnen var små drog vi ofta på lekplatssafari och struntade fullständigt i om det var kommun, BRF eller hyres lekplaster vi stannade vid. Kan gott hända att ungarnas rumpor nötte lite på rutchkanorna och förkortade livslängden. Var dock ingen som kommenterade eftersom de flesta är rimliga människor som inser att de som inte stör och förstör inte stör och förstör.

Det är dock intressant att gränserna blivit så viktiga även i städer med mer öppen stadsplanering. Allmännyttan och kommunen (även andra) brukade vara rätt smidiga gentemot varandra. Allmän platsmark och kvartersmark kunde gå lite om lott utan att bråken om snöskottning blev allt för stora. I dag är de stenhårda mot varandra vilket skapar bekymmer i miljöer planerade för mer rimliga sätt att förhålla sig. Det blir ofta extremt dåligt när dessa gränser skall hårddras i områden planerade med helt andra förutsättningar.

 

[Elon Musk]

I just det här fallet och de bilder som TS visar upplever jag detta ganska uppenbart som brf:ens gård, dvs att jämföra med någons trädgård. Däremot finns det två saker som är tänkvärda:

1. En Brf-gård är aldrig riktigt detsamma som en villaträdgård eftersom den inte är helt privat. Det är därför svårt att hävda ett integritetsintrång. Man kan ju tycka att respektfulla människor som använder ytan så som den är tänkt snarare ger liv till platsen än att påverka den negativt - men i slutänden är det naturligtvis upp till ägaren att bedöma.

2. idag stadsplaneras och byggs i huvudsak lamell- och skivhus, snarare än slutna kvarter, just med avsikten att gårdarna ska upplevas som mer allmänt tillgängliga. Den här problematiken ligger delvis i konflikt med denna avsikt. Personligen rekommenderar jag oftast slutna kvarter i stadsmiljö, av flera skäl, men delvis för att det halvöppna varken är välkomnande för utomstående eller exklusivt för de boende.

 

[makhno_]

2. idag stadsplaneras och byggs i huvudsak lamell- och skivhus, snarare än slutna kvarter,

I Stockholm har den hegemoniska plantypen varit den halvöppna alá Hammarby Sjöstad. Jag gissar att den ansågs vara den perfekta kompromissen mellan kvarter och hus i park. I flera år nu har ju dock stadskvarter varit det som gäller, det syns väl om några år. Det finns aktiv politik att bygga igen öppna sammanhang pga att slutna kvarter är höger. Mycket stoppas dock av kulturbevarande skäl.

Det är dock så att byggbranchen helst inte bygger hörn. Otroligt men sant. Byggbranchen är tekniskt i miljonprogrammet och socialt i 1800-talet. Det sämsta av två världar. Det tillkommer också att kvarter är rätt svåra att få till på ett sätt som klarar dagsljuskrav etc. Skulle ju vara lätt att lösa med östermalmstakhöjder men det finns inte en chans att det byggs i så i någon större utsträckning. Det finns med andra ord konflikter mellan dumpolitiska schabloner, byggbranchen, praktiska krav och stadsplanerare. Den med mest pengar vinner alla argument.

 

[kvirre]

Jag tycker att man gärna skall använda trevliga bänkar etc på BRF tomter och göra sitt bästa för att ignorera de som klagar. De med överdrivet kontrollbehov kommer då driva fram staket och begränsningar som förstör deras egen livsmiljö mer än två personer med en smörgås. Blir en bra läxa för jobbiga typer.

När barnen var små drog vi ofta på lekplatssafari och struntade fullständigt i om det var kommun, BRF eller hyres lekplaster vi stannade vid. Kan gott hända att ungarnas rumpor nötte lite på rutchkanorna och förkortade livslängden. Var dock ingen som kommenterade eftersom de flesta är rimliga människor som inser att de som inte stör och förstör inte stör och förstör.

Det är dock intressant att gränserna blivit så viktiga även i städer med mer öppen stadsplanering. Allmännyttan och kommunen (även andra) brukade vara rätt smidiga gentemot varandra. Allmän platsmark och kvartersmark kunde gå lite om lott utan att bråken om snöskottning blev allt för stora. I dag är de stenhårda mot varandra vilket skapar bekymmer i miljöer planerade för mer rimliga sätt att förhålla sig. Det blir ofta extremt dåligt när dessa gränser skall hårddras i områden planerade med helt andra förutsättningar.

hej
När du nämner barnens rumpor och deras slitage så kommer jag fram till att det nog kan tolereras till viss mängd. Men det beror på hur många rumpor det handlar om och hur stora dessa är! Vår förening är småhus, med lite egen tomt runt varje hus men även ganska luftigt med både gräsytor och lekpark som gemensamma ytor. Vi har normalt inget problem av att man strövar genom området eller låter några barn använda våra gungor. Men när det lokala dagiset kom fram till att vår lekplast var större och bättre än kommunens, för vi hade både bänkar och bord nog så alla i personalen kunde fika tillsammans, blev det lite väl mycket av "rump-slitage"!
Eller när traktens tonåringar tyckte att samma lekplats var lite lagom undanskymd på kvällarna så man kunde härja fritt där utan insyn från föräldrar (som förstås bodde en bit bort i det lite äldre området), så blev det lite mycket av det goda! Vart tog hänsyn vägen? Ska man verkligen behöva ett staket med låst grind runt lekplatsen, bara för att folk ska förstå att utnyttjade av av andras resurser hur mycket som helst inte är OK?

 

[Nötegårdsgubben]

En gemensamhetsanläggning är dessutom per definition enskild så vill delägarna sätta stängsel och kodlås på lekplatsen så står de dem fritt.

Jag tror faktiskt inte att man får det. Ni är dock flera nu som varit inne på samma sak, men jag vet inte riktigt på vilken grund. Presumtionen i Sverige, säkerligen djupt påverkad av allemansrätten är att alla har rätt att vara var de vill där de inte uttryckligen inte får vara. Det senare är ju ofta uppe i diskussioner om skyltar typ ”privat område”, som inte har någon verkan utan minst kommunalt tillstånd.

4:6 brottsbalken är det som gäller och mig veterligen är det ofta svårt att ha rätt att sätta lås på en sådan gård som i det aktuella exemplet, än mindre på en ren lekplats.

Jag kan tycka att det är fel och att även en BRF som inte har en helt kringbyggd gård borde kunna få exkludera obehöriga, men så verkar det inte vara.

 

[Claes Sörmland]

Jag tror faktiskt inte att man får det. Ni är dock flera nu som varit inne på samma sak, men jag vet inte riktigt på vilken grund. Presumtionen i Sverige, säkerligen djupt påverkad av allemansrätten är att alla har rätt att vara var de vill där de inte uttryckligen inte får vara. Det senare är ju ofta uppe i diskussioner om skyltar typ ”privat område”, som inte har någon verkan utan minst kommunalt tillstånd.

4:6 brottsbalken är det som gäller och mig veterligen är det ofta svårt att ha rätt att sätta lås på en sådan gård som i det aktuella exemplet, än mindre på en ren lekplats.

Jag kan tycka att det är fel och att även en BRF som inte har en helt kringbyggd gård borde kunna få exkludera obehöriga, men så verkar det inte vara.

Jag förstår inte vad det är som hindrar en BRF från att stängsla in gården med lekplatsen och sätta kodlås på dörren. Finns hur många sådana gårdar som helst, jag är själv medlem i en BRF med en sluten gård med kodlås på dörren. Bara medlemmars barn och deras inbjudna gäster leker där.

 

[Nötegårdsgubben]

På en gård som bara är instängslad, inte kringbyggd av hus? Ovanligt. Min erfarenhet är att man kan få sätta upp en port till en kringbyggd gård, men att man på halvöppna gårdar inte har någon egentlig rätt att stänga ute någon.