Får ej sälja pga avtal att det måste finnas kvar i släkten
Hej
Behöver lite hjälp,
Får ej sälja min bostad då det tydligen finns ett avtal att huset måste finnas kvar i släkten. Ingen i släkten är dock intresserad av att köpa,men det finns en som sätter sig emot försäljningen han vill inte heller köpa men vill inte att det skall säljas.....
Var ej medveten om detta avtal när jag köpte. Vad händer nu, skall jag bära släktens intresse på mina axlar läs ska jag sitta med banklån för att de skall veta att släkthuset finns kvar.
är det någon som vet vad man kan göra???
Tack på förhand!!!
Behöver lite hjälp,
Får ej sälja min bostad då det tydligen finns ett avtal att huset måste finnas kvar i släkten. Ingen i släkten är dock intresserad av att köpa,men det finns en som sätter sig emot försäljningen han vill inte heller köpa men vill inte att det skall säljas.....
Var ej medveten om detta avtal när jag köpte. Vad händer nu, skall jag bära släktens intresse på mina axlar läs ska jag sitta med banklån för att de skall veta att släkthuset finns kvar.
är det någon som vet vad man kan göra???
Tack på förhand!!!
Har du sett avtalet? Har du skrivit under utan att veta vad det var?
Om avtalet var mellan förra ägaren och andra parter - är det då verkligen tvunget för dig att följa? Om det inte är inskrivet hos någon myndighet (jämför servitut) har jag svårt att tro det.
Om avtalet var mellan förra ägaren och andra parter - är det då verkligen tvunget för dig att följa? Om det inte är inskrivet hos någon myndighet (jämför servitut) har jag svårt att tro det.
Det här lät VÄLDIGT intressant. Och knäppt. Måste ju kollas upp. Exakt vad säger avtalet? Är det nedskrivet?
Självklart ska du inte bära släktens intresse på dina axlar, eller dina lån.. Vill ingen i släkten köpa så är det ju tråkigt för dom. Sen kan dom förstås få förtur på husköpet, men inte hindra en försäljning.
Men som sagt; vad säger avtalet? Är det något du har skrivit på?
Självklart ska du inte bära släktens intresse på dina axlar, eller dina lån.. Vill ingen i släkten köpa så är det ju tråkigt för dom. Sen kan dom förstås få förtur på husköpet, men inte hindra en försäljning.
Men som sagt; vad säger avtalet? Är det något du har skrivit på?
hej igen, tack för era kommentarer, mycket roligt att ni har svarat!! Jag visste inte om avtalet när jag köpte det var tio år sedan och jag ville bara hjälpa min far (min far hade då köpt ut de andra syskonen och varit ensam ägare några år). Jag har inte skrivit på något. Jag antar att det inte blev ett himla liv från de andra då jag är i familjen. Avtalet säger ju att det skall stanna i släkten. MEN det är ju ingen som vill ha kvar huset....
Inte ens den som motsäger sig försäljningen vill köpa utan tycker bara att jag har varit dum och får nu betala mitt pris genom att behålla fastigheten. Det är ju så synd att det först och främst kostar mig en massa pengar samt att den står och förfaller.
Om det skall vara giltigt skall det då vara registrerat hos en myndighet, några tips på var?
Än en gång tack snälla ni som ger mig lite återkoppling.
Inte ens den som motsäger sig försäljningen vill köpa utan tycker bara att jag har varit dum och får nu betala mitt pris genom att behålla fastigheten. Det är ju så synd att det först och främst kostar mig en massa pengar samt att den står och förfaller.
Om det skall vara giltigt skall det då vara registrerat hos en myndighet, några tips på var?
Än en gång tack snälla ni som ger mig lite återkoppling.
Är du ägare enligt fastighetsregistret? Prata med dem! http://www.lantmateriet.se/templates/LMV_Entrance.aspx?id=17589
Om avtalet skulle vara någon form av enskild egendom (knappast tillämpligt här) kan det vara registrerat hos tingsrätten.
Många kommuner har någon form av adokatjour där man får juridisk rådgivning i 15 minuter. Ta med fastighetsutdrag och en kopia på avtalet och prata med dem.
Om avtalet skulle vara någon form av enskild egendom (knappast tillämpligt här) kan det vara registrerat hos tingsrätten.
Många kommuner har någon form av adokatjour där man får juridisk rådgivning i 15 minuter. Ta med fastighetsutdrag och en kopia på avtalet och prata med dem.
Om du inte skrivit på nåt avtal så har jag svårt att se hur det ska vara giltigt. Det låter snarare som att det är nåt avtal som din far har gjort tidigare. Men det kan ju inte gälla för all framtid.
Har du avtalet i handen? Vad står det? Eller har du bara "hört" att det ska finnas ett avtaL?
Har du avtalet i handen? Vad står det? Eller har du bara "hört" att det ska finnas ett avtaL?
När man köper en fastighet så är inga sådana avtal giltiga. Spelar ingen roll om du skrivit på det eller inte, det är inte giltigt.
MEN enl. en artikel i DN (om jag minns rätt) så är det giltigt att skriva in avtal om att en fastighet inte får säljas (eller ev. begränsingar om vem som får köpa liknande det här i tråden) i ett testamente, eller i ett gåvobrev. Dvs om du fått fastigheten genom ett gåvobrev så kan det finnas sådana begränsningar i gåvobrevet, och de kan då vara giltiga.
Vid köp av en fastighet framförallt inom släkten så är det inte ovanligt med varianter där köpet baseras på ett gåvobrev, ofta av skatteskäl. Affärer i stil med Jag ger dig min fastighet i gåva, och du ger mig x miljoner i gåva.
Trådskaparen får skärskåda vad som står i lagfarten hos inskrivningsmyndigheten, om han har köpt fastigheten så gäller inga avtal om begränsningar i rätten att sälja.
Men kolla det här med en jurist (jag är inte jurist). Tipset om fastighetsägarförbundet är bra.
Kan tillägga att juristen som skrev i DN påpekade att de brukar avråda från klausuler om försäljningsbegränsningar när de formulerar testamenten och gåvobrev. Just för att det kan ställa till absurda problem för mottagaren.
MEN enl. en artikel i DN (om jag minns rätt) så är det giltigt att skriva in avtal om att en fastighet inte får säljas (eller ev. begränsingar om vem som får köpa liknande det här i tråden) i ett testamente, eller i ett gåvobrev. Dvs om du fått fastigheten genom ett gåvobrev så kan det finnas sådana begränsningar i gåvobrevet, och de kan då vara giltiga.
Vid köp av en fastighet framförallt inom släkten så är det inte ovanligt med varianter där köpet baseras på ett gåvobrev, ofta av skatteskäl. Affärer i stil med Jag ger dig min fastighet i gåva, och du ger mig x miljoner i gåva.
Trådskaparen får skärskåda vad som står i lagfarten hos inskrivningsmyndigheten, om han har köpt fastigheten så gäller inga avtal om begränsningar i rätten att sälja.
Men kolla det här med en jurist (jag är inte jurist). Tipset om fastighetsägarförbundet är bra.
Kan tillägga att juristen som skrev i DN påpekade att de brukar avråda från klausuler om försäljningsbegränsningar när de formulerar testamenten och gåvobrev. Just för att det kan ställa till absurda problem för mottagaren.
Redigerat:
Sånt där är trixigt och kan vara gitligt, men då måste det finnas papper på det.
För en himla massa år sedan (mitten av 40-talet) dog ett par gammelfastrar till mig och de hade ett märkligt testamente. De hade en liten lägenhet någonstans i Högalids församling samt en "koloni" (mindre sommarstuga) i vad som då var en bra bit utanför staden.
I testamentet stod att antingen kunde släkten komma överens om en eller två personer som fick ärva stugan resp lägenheten, men de måste då bevaras för eftervärlden så att framtida slkätingar skulle kunna se hur de bodde. Dvs det fick inte byggas om, renoveras så att utseendet ändras, inte ens bytas några som helst möbler. Deras pengar skulle gå till löpande underhåll av fastigheterna, inget annat. Dessa villkor var givetvis helt orimliga.
Det fanns dock ett alternativ: att sälja bostäderna (helst till någon präst eller äldre dam som ville bevara dem) och fondera pengarna. Det blev en fond som delar ut stipendier till studerande i släkten. Min far fick 300 kr 1968, några av hans kusiner hade fått några kronor tidigare. Nästa utdelning blev inte förrän 1988, då jag som enda berättigade sökande fick 2000 kronor. Några år senare fick min bror och min tremänning dela på 500 kronor.
När man ser de summorna önskar man ju att någon hade vågat "ta smällen" för att bevara bostäderna då. För båda ligger i områden som idag är MYCKET attraktiva efter vad jag förstått.
Men i ditt fall är det ju helt klart läge att kolla om avtalet verkligen är giltigt.
För en himla massa år sedan (mitten av 40-talet) dog ett par gammelfastrar till mig och de hade ett märkligt testamente. De hade en liten lägenhet någonstans i Högalids församling samt en "koloni" (mindre sommarstuga) i vad som då var en bra bit utanför staden.
I testamentet stod att antingen kunde släkten komma överens om en eller två personer som fick ärva stugan resp lägenheten, men de måste då bevaras för eftervärlden så att framtida slkätingar skulle kunna se hur de bodde. Dvs det fick inte byggas om, renoveras så att utseendet ändras, inte ens bytas några som helst möbler. Deras pengar skulle gå till löpande underhåll av fastigheterna, inget annat. Dessa villkor var givetvis helt orimliga.
Det fanns dock ett alternativ: att sälja bostäderna (helst till någon präst eller äldre dam som ville bevara dem) och fondera pengarna. Det blev en fond som delar ut stipendier till studerande i släkten. Min far fick 300 kr 1968, några av hans kusiner hade fått några kronor tidigare. Nästa utdelning blev inte förrän 1988, då jag som enda berättigade sökande fick 2000 kronor. Några år senare fick min bror och min tremänning dela på 500 kronor.
När man ser de summorna önskar man ju att någon hade vågat "ta smällen" för att bevara bostäderna då. För båda ligger i områden som idag är MYCKET attraktiva efter vad jag förstått.
Men i ditt fall är det ju helt klart läge att kolla om avtalet verkligen är giltigt.
Ja , det låter ju märkligt. Kan det vara så att din far skrev på ett sånt avtal när han löste ut de andra släktingarna?
Sedan sålde han ju i så fall till dig i enlighet med avtalet. Det låter som om du själv inte ens sett avtalet, kanske dags att få fram det om det skall kunna prövas.
Tyvärr kan det bli infekterat i såna här frågor. I släkten byggdes för 50 år sedan ett gemensamt stugområde (8 syskon). När den första såldes till en utomstående resulterade det i att två systrar inte pratade med varandra på tio år. Tack och lov har de försonats, de är i 90-årsåldern nu. Jag har själv avböjt en stuga i området...
Sedan sålde han ju i så fall till dig i enlighet med avtalet. Det låter som om du själv inte ens sett avtalet, kanske dags att få fram det om det skall kunna prövas.
Tyvärr kan det bli infekterat i såna här frågor. I släkten byggdes för 50 år sedan ett gemensamt stugområde (8 syskon). När den första såldes till en utomstående resulterade det i att två systrar inte pratade med varandra på tio år. Tack och lov har de försonats, de är i 90-årsåldern nu. Jag har själv avböjt en stuga i området...
Som en pragmatisk person så skulle jag rekommendera att du ber krångelsläktingen skaffa fram en kopia av avtalet. Kan han inte det så är det ju knappast något risk att sälja, eller hur?
Om han, mot förmodan, skulle fixa fram det, så har det i alla fall besparat dig en massa arbete, och ger dig en avtalstext som du kan låta en jurist plocka sönder.
Om han, mot förmodan, skulle fixa fram det, så har det i alla fall besparat dig en massa arbete, och ger dig en avtalstext som du kan låta en jurist plocka sönder.
Sådant avtal/villkor äger ingen giltighet, dock kan det med största sannolikhet vara bra för släktsämjan att dela vinsten på lämpligt sätt med övriga släktingar, men det är helt upp till dej!
Kanske kan beaktas om det är väldigt stor ekonomisk utväxling och den har köpts under marknadspris. Men samtidigt har TS tagit banklån och den risk det innebär, och stått för räntor och underhåll i tio år. Om det är typ köpte för 200000, sålde för 5 miljoner kan jag se att det sticker i släktens ögon.Yeti 550 skrev:Sådant avtal/villkor äger ingen giltighet, dock kan det med största sannolikhet vara bra för släktsämjan att dela vinsten på lämpligt sätt med övriga släktingar, men det är helt upp till dej!
Ett intressant fall.
Där jag bor är ett hus till salu där ägaren vill skriva in att huset inte får säljas vidare till "den där jä-a XX" som han är osams med.
Till saken hör att den enda som vill köpa huset är just XX.
Men en sådan avtalstext skulle alltså vara ogiltig?
Där jag bor är ett hus till salu där ägaren vill skriva in att huset inte får säljas vidare till "den där jä-a XX" som han är osams med.
Till saken hör att den enda som vill köpa huset är just XX.
Men en sådan avtalstext skulle alltså vara ogiltig?
Ja.bax skrev: