Utan att ha några som helst erfarenheter av vedeldning och tillhörande värmesystem har jag inlett projekt centralvärme i mitt antika torp. Utrustningen är gammalt skrot som jag hittat på Blocket, primärt en kökspanna från 70-talet och en 500 liters ackumulatortank. Det är också dessa som jag nu ska försöka koppla ihop på något vettigt sätt.

Till att börja med har jag gjort en ritning efter bästa förmåga. Systemet är rudimentärt. Vilket åtminstone delvis är medvetet. Det här är ett extremt budgetprojekt och därför har jag sparat in på en del saker, laddpaket t ex. Utan att ha någon praktisk erfarenhet inbillar jag mig att det går att klara sig utan sådant. Men om jag blir överbevisad om den saken kan jag tänka mig att lägga till en termisk ventil också.

En annan sak som jag är lite osäker på är huruvida det behövs en shunt eller inte. Flödet till radiatorerna regleras ju av termostaterna på själva elementen, så någon sådan styrning behövs egentligen inte. Däremot vill jag helst inte ha 90 grader varma stålrör som går genom rummen så av den anledningen kunde det vara bra att kunna shunta ut lite svalare radiatorvatten. Fast vid en sådan situation borde man kanske ha någon form av blandningsventil istället som ser till att radiatorvattnet håller konstant temperatur. Jag vet inte riktigt hur man brukar göra i sådana situationer.
 
  • värmesystem.jpg
    Inloggade ser högupplösta bilder
    Skapa konto
    Gratis och tar endast 30 sekunder
C
På din bild är verkligen det enda du har sparat in på ett laddpaket.

Förutom komfort är det en fråga om miljö och skadliga utsläpp, samt att skorstenen tjärar igen om du inte har nåt dylikt, pannan vill inte ha för kallt vatten. Den utgiften, i förhållande till resten av projektet, torde vara ganska överkomlig. En beggad Laddomat 21 borde inte bli alltför dyr.

Angående "Jag vet inte riktigt hur man brukar göra i sådana situationer.": Man brukar sätta en shunt. Vill du kosta på så lite som möjligt kan du ju hoppa över automatiken och shunta manuellt.
 
Någon automatisk shunt har jag verkligen inte råd med. Så manuell shunt är vad som gäller, om någon.

En riktig laddomat är nog också bortom den vettiga ekonomins gräns (som referens kan nämnas att jag hoppas att hela systemet, inklusive allt, ska kosta under 10 000). Däremot skulle man ju kunna tänka sig någon egen ventillösning. Termiska ventiler är ganska dyra. Men alldeles nyss hittade jag något som heter laddventil (http://www.rinkabyror.se/showart.aspx?id=2099) och som verkar fungera ungefär som en termisk ventil. Är det någon som kan upplysa mig om vad skillnaden är? Och om man kan använda laddventilen på samma sätt i ett hemmagjort laddpaket?
 
Ventilen du länkar till är utmärkt i ditt fall, inga problem med den. Pumpen du ritat för cirkulation mellan tank och panna bör du flytta ned till returen och riktad in mot pannan. Men det blir naturligt så om du kopplar in ventilen på normalt sätt.
Shunt för radiatorkretsen ska du inte spara in på, tänk bara på att dimensionera den med liten storlek så att du får bra regleregenskaper.
En annan fråga är hur och vad du tänker dig runt tappvarmvattenväxlaren?
 
Tack för de goda råden.

GK100 skrev:
En annan fråga är hur och vad du tänker dig runt tappvarmvattenväxlaren?
Jag är inte säker på vad du menar med detta. Jag har inte tänkt så mycket på den exakta konstruktionen än. Men tappvarmvattenväxlaren (jag gissade att det heter så, det är en Nibe Tappman jag har i alla fall) hade jag tänkt hänga på eller i direkt anslutning till tanken och bara dra rören så okomplicerat som möjligt från topp till botten och koppla på tappmannen på mitten.
 
Ja, har du fått tag i en komplett TVA är det inga problem att göra som du tänkt. Det artar sig redan bra med ditt upplägg tycker jag.
 
Efter att en vänlig själ erbjudit mig en billig laddomat har jag lagt till en sådan i systemet. förhoppningsvis på ett korrekt sätt.

Jag undrar fortfarande om det inte kunde vara bättre att byta ut shunten mot en blandningsventil så man kan få en någotsånär jämn temperatur i radiatorslingan utan att behöva skruva på en shunt hela tiden.

En annan sak jag inte har något vidare grepp om är vilka rördimensioner som är lämpliga i de olika delarna. Jag tror att kopplingarna på både pannan och tanken är 25 mm, betyder det att det är lämpligt att använda sådana rör mellan panna och tank också? Och vilken rördimension behöver man till en radiatorslinga med 9 element?
 
Nytt försök att posta filen.
 
  • värmesystem.jpg
    Inloggade ser högupplösta bilder
    Skapa konto
    Gratis och tar endast 30 sekunder
Pumpen du ritat in vid pannan ingår väl i laddomaten (om det är en laddomat10, i en laddomat21 ingår den också i laddomaten, men inte på det stället..)

En manuell shunt är driftsäkrare än en termisk ventil, och dessutom billigare. Det behövs inte så mycket jobba att ställa in den ungefär efter "utevädret".

Så länge acktanken är "laddad" kommer en fast inställd shunt att ge ungefär konstant framledningstemperatur till radiatorerna.. (förutsatt att den förblir bra skiktad vid urladdning)..Laddomaten ser ju i princip till att tanktoppen vid eldning alltid håller omkring 80 grader eller mer...


(Annars är det ju bara att sätta en ERA10 på den för 2000:-, ). I praktiken kommer du nog iallafall att se att 500l acktank inte räcker för att hålla värmen under kalla vinternätter..appropå det antar att du har elvärme som backup/frostskydd, annars behöver du glykolblandat vatten i systemet...




25mm ("1-tums") rör mellan panna & tank är ok.. kan gå att snåla ner ngn storlek kanske iofs..

till radiatorkretsen bör 15mm rör räcka till
 
Stort tack för de goda råden.

Laddomaten är utan pump. Men på dig låter det åtminstone som om jag placerat min lösa pump på rätt ställe.

500 liter är förstås alldeles för lite för att det ska bli riktigt effektivt. Men det är allt som får plats. Det kommer finnas en elpatron i tanken för att kunna hålla systemet (och huset) över fryspunkten när man inte kan elda.

Menar du att 15mm rör skulle räcka till hela radiatorkretsen? Det låter väldigt lite. Jag var mer inne på att det skulle vara ungefär samma ut från tanken som in i den, dvs 25mm till radiatorkretsen också. Men nu när jag tänker på det så är det kanske rimligt att det är mindre rör ut än in eftersom man tar ut värme hela tiden men bara pumpar in värme under korta tider när man eldar. Innan jag börjar skruva upp rör skulle jag ändå vilja ha bekräftat att 15mm är tillräckligt. Jag har 9 radiatorer och en radiatorslinga på knappt 20 m enkel väg.
 
Din skiss ser på det hela taget helt ok ut nu med pumpar, ventiler osv. Kan hålla med om att 15mm kan vara lite optimistiskt, men beroende på omständigheter kan det också vara ok.

Frågan är vad det är för radiatorer du skaffat, vad för typ av rör kan, vill du arbeta med?
Menar du att rören till elementen går i en sammanhängande följd från tank till slutet, eller delar det sig någonstans?
Vet du ungefär vilken effekt du behöver en kall dag i stugan?
 
Radiatorerna är en salig blandning Blocket-fynd, 2 är riktigt tunga 50-talspjäser och de 7 övriga är något slankare och modernare saker i lite olika storlekar.

Jag hade tänkt använda stålrör, blåa rör i Rinkabys sortiment. Dels för att det är billigt och dels för att det är "torpmässigt".

Min tanke var att dra en radiatorslinga på bottenvåningen utefter större delen av ytterväggen. Och därifrån dra stickrör till elementen på bottenvåningen (6 st) och övervåningen (3 st). Grenar på radiatorslingan hade jag tänkt undvika eftersom jag trodde det skulle försvåra flödet och komplicera dimensioneringen. Och även om man kunnat göra rörlängden lite kortare med en grenad slinga så hade det antagligen blivit svårare att dra istället.

Effektbehovet är osäkert men högt. Med 6 stycken 1kw elradiatorer samt en klent fungerande köksspis kunde man få upp dräglig temperatur en vinterdag, men knappast så mycket mer.
 
15mm (Eller tom 10) brukar vara standardanslutning till radiatorer. Grövre rör användes givetvis om man hade självcirkulation förr i tiden, men för slingor på tex ett våningsplan är 15mm ofta helt ok, stigare mellan våningsplan kan iofs gärna vara lite grövre.., Med den blandning av radiatorer du har är det viktigt att strypa födet i respektive radiator så att returtempen inte blir för hög (Antar att du bygger 2-rörs system ?) och det på det viset ligger "regler-auktoritet" där, och inte i rörledningarna..
 
Ang. Fe kontra Cu -rör: Koppar är dubbelt så dyrt som järnrör, men mycket mer lättarbetat, det krävs bra grejor för att gänga järnrör, medan lödning, eller klämkopplingar på Cu rör är relativt enkelt att få till.. Men Järnrör är som du säger mer i linje med byggnadsstilen. (Prisolrör är allra enklast, om man slipper se dem, och tex dra dem i innertak etc..
 
7 av mina radiatorer har 10mm anslutningar. De 2 uråldriga sakerna har 25mm, antagligen dimensionerat för självcirkulation, så de räknar jag som i i anden 10mm rör de också.

Jag resonerade som så att 9 stycken 10mm rör har samma tvärsnittsarea som 1 styck 30mm rör. Alltså borde det vara där någonstans som stamledningen borde vara. Om det räcker med 15mm stamledning betyder det rimligtvis att radiatorkopplingarna är överdimensionerade. Men det kanske är som det brukar vara.

Angående järnrören så har jag en bekants bekant som är pensionerad rörmokare och lovat att komma och visa hur man linar järnrör och även låna ut sina gamla gängningsverktyg. Så man kan väl säga att det inte bara handlar om rördragning här utan även om att bevara lite kulturhistoria.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.