Elektrisk VV-beredare / Dyr El
110 liter.
Hur utröna om beredaren behöver
1 kW eller 3 kW uppvärmning.
Kan ha avgörande betydelse med nya kommande prissättningen på överföringsavgift av el.
Försöker förstå funktionen hos beredaren, av den anledningen att det blir nytt sätt att beräkna Nätavgifter 1 Jan 25 (Ellevio).
Ett som lärs ut till blivande VVS-are är att varmvatten inuti beredaren vid normal drift/uppvärmning söker sig nedåt till kallare vatten!
Sant eller inte?
Hur utröna om beredaren behöver
1 kW eller 3 kW uppvärmning.
Kan ha avgörande betydelse med nya kommande prissättningen på överföringsavgift av el.
Försöker förstå funktionen hos beredaren, av den anledningen att det blir nytt sätt att beräkna Nätavgifter 1 Jan 25 (Ellevio).
Ett som lärs ut till blivande VVS-are är att varmvatten inuti beredaren vid normal drift/uppvärmning söker sig nedåt till kallare vatten!
Sant eller inte?
Ja, vattnet skiktar sig så att det värms i toppen först. Efter hand som beredaren värms växer det varma skiktet nedåt tills hela beredaren är varm och termostaten slår ifrån.
Samma sak, fast tvärtom när man tappar ur vatten. Avtappningen görs från toppen och kallt vatten kommer in i botten. På så vis har man ungefär lika varmt vatten hela tiden tills beredaren är tömd.
Samma sak, fast tvärtom när man tappar ur vatten. Avtappningen görs från toppen och kallt vatten kommer in i botten. På så vis har man ungefär lika varmt vatten hela tiden tills beredaren är tömd.
M a o. Varmt vatten stiger uppåt inuti beredaren. Då det är ett slutet system, när ingen avtappning sker, så måste uppvärmt vatten leta sig nedåt till beredarens botten (utefter kärlets ytterväggar, för att ersätta det som rör sig uppåt. Blandar sig med kallare vatten längst ned, som ligger mot botten.
Så fortsätter det, och speciellt när värmeelementen är i drift. Styrs av termostaten, vars känselkropp som sitter i ett dykrör läser tempen vid ungefär halva nivån inuti kärlet.
När vattnet i hela beredaren når inställd temp, t ex 70 grader stängs elementen i botten av.
Vattnet fortsätter cirkulera till allt nått samma temp. Då avtar cirkulationen.
Så fortsätter det, och speciellt när värmeelementen är i drift. Styrs av termostaten, vars känselkropp som sitter i ett dykrör läser tempen vid ungefär halva nivån inuti kärlet.
När vattnet i hela beredaren når inställd temp, t ex 70 grader stängs elementen i botten av.
Vattnet fortsätter cirkulera till allt nått samma temp. Då avtar cirkulationen.
Redigerat:
Jag har erfarenheten att varmt vatten stiger, ovandelen på ackumulatorn är varmare än botten.H Hybro skrev:
Har du inte funderat på att värma tappvattnet med ved om du ändå eldar för husets uppvärmning drygt halva året?
Det som skiljer med olika effekt är ju hur lång tid det tar att värma efter att du använt varmvatten. Så du kan ha lite högre förbrukning av varmvatten utan att det tar slut om du har 3 kW. Om du inte ligger på gränsen nu fungerar det säkert utmärkt med 1 kW.
Har för mig att jag läste nånstans att en dusch är ungefär 2.5kWh. Men det är lite som att fråga hur långt ett snöre är. Det är definitivt skillnad på hur mycket vv min frus/tonårsdotter använder när de duschar jämfört med mig.
En 110l beredare kan lagra ca 8kWh varmvatten, 3 snabba duschar borde den klara. 4 om man tar några minuter mellan varje person, framförallt 3kW varianten hinner återladda lite.
Är dimensionerade behöver 2 duschar, så tror jag 1kW räcker, är ni fler kanske 3kW är något att överväga.
Jag tror man i första hand ska dimensioneras efter behov. Sen tänka till om effektavgifter och styrning.
Är man två som duschar måttligt kanske man kan ha en enkel timer som stänger av den mellan 6 och 9 på morgonen, och mellan 17 och 20 på kvällen. Minskar både risken för höga energikostnader och effekter, i alla fall om ert nuvarande mönster är högst de timmarna?
En 110l beredare kan lagra ca 8kWh varmvatten, 3 snabba duschar borde den klara. 4 om man tar några minuter mellan varje person, framförallt 3kW varianten hinner återladda lite.
Är dimensionerade behöver 2 duschar, så tror jag 1kW räcker, är ni fler kanske 3kW är något att överväga.
Jag tror man i första hand ska dimensioneras efter behov. Sen tänka till om effektavgifter och styrning.
Är man två som duschar måttligt kanske man kan ha en enkel timer som stänger av den mellan 6 och 9 på morgonen, och mellan 17 och 20 på kvällen. Minskar både risken för höga energikostnader och effekter, i alla fall om ert nuvarande mönster är högst de timmarna?
Det jag egentligen är ute efter är att begränsa toppeffekterna, som lär bli onödigt dyra efter 1 januari. Se nedan.
Alternativ 1.
Köra 1kW i stället för 3 kW dygnet runt på varmvattenberedaren. Sprider s a s ut energiförbrukningen över flera timmar för att värma vatten.
Alternativ 2.
Koppla in ett tidur och kontaktor, för att bara köra 1 kW lågpris tiden mellan 22 och 06.
Starta typ 02.00 på natten och värma till 06.
Mellan 22-00 och 02.00 köra endera tvättmaskin eller diskmaskin (båda värmer vattnet själva..
Allt handlar om att lägga större elförbrukare utspridda 22-06.
Dels då under tid när förbrukningen normalt är låg och Effektavgiften halverad till 40.6 kr/kW.
Alternativ 1.
Köra 1kW i stället för 3 kW dygnet runt på varmvattenberedaren. Sprider s a s ut energiförbrukningen över flera timmar för att värma vatten.
Alternativ 2.
Koppla in ett tidur och kontaktor, för att bara köra 1 kW lågpris tiden mellan 22 och 06.
Starta typ 02.00 på natten och värma till 06.
Mellan 22-00 och 02.00 köra endera tvättmaskin eller diskmaskin (båda värmer vattnet själva..
Allt handlar om att lägga större elförbrukare utspridda 22-06.
Dels då under tid när förbrukningen normalt är låg och Effektavgiften halverad till 40.6 kr/kW.
Redigerat:
Om du har gott om ledig/billig effekt på natten så kan du ju värma snabbt bara då. Men behöver du fler än 2 duschar per dygn så räcker det ju inte.
Du kan vrida på termostaten så att den bara är på 15 min/timme på dagtid...
Min termostat vrids såhär:
Du kan vrida på termostaten så att den bara är på 15 min/timme på dagtid...
Min termostat vrids såhär:
