Efter 12,5 år har man halverat lånet, efter 25 så är det betalt. Under samma period har du kunnat öka ditt sparande löpande.mr_bygg skrev:
Den som har två miljoner i lån och en ränta på 5% (en under 2000-talet helt normal) och struntar i amortering har på tio år betalat en miljon till banken. Och kommer antagligen fortsätta i samma takt. Det borde vara intressant att undvika det eller värre scenarion, och nu pratar jag inte ens om en hög ränta eller en dyr bostad.
Tillägg: för övrigt tycker jag 36000 om året är rätt stor skillnad. Ena familjen kommer behöva sluta åka på semester, men den andra inte. Typ.
Redigerat:
Ja amorteringen är inte alls det som är dyrt med ett lån, det är räntan som kostar (eller har traditionellt varit).
Som jag ser det är det stora problemet att folk idag inte köper ett hus med tanke på att bo där hela livet, de ser huset som en kapitalinvestering och räknar iskall med att huset ska stiga i värde så att när de säljer det kan de lösa lånet och få pengar över. Problemet blir ju om huspriserna rasar och folk blir tvungna att sälja huset för mindre än vad de har lån på. Då kan de inte lösa lånet. Och om anledningen till att de måste sälja huset är att räntan är högre än vad de klarar av blir det ju lite problem då... De sitter kvar med lånet trots att huset är sålt.
Det är ju därför man (i alla fall jag) vill amortera, jag vill vara säker på att kunna lösa lånet när jag säljer huset i framtiden. Genom att amortera så ökar jag sannolikheten för att kunna lösa lånet.
Vi har dock annunitetslån på huset så trots att vi amorterar så har skulden inte minskat så mycket på 20 år.
Som jag ser det är det stora problemet att folk idag inte köper ett hus med tanke på att bo där hela livet, de ser huset som en kapitalinvestering och räknar iskall med att huset ska stiga i värde så att när de säljer det kan de lösa lånet och få pengar över. Problemet blir ju om huspriserna rasar och folk blir tvungna att sälja huset för mindre än vad de har lån på. Då kan de inte lösa lånet. Och om anledningen till att de måste sälja huset är att räntan är högre än vad de klarar av blir det ju lite problem då... De sitter kvar med lånet trots att huset är sålt.
Det är ju därför man (i alla fall jag) vill amortera, jag vill vara säker på att kunna lösa lånet när jag säljer huset i framtiden. Genom att amortera så ökar jag sannolikheten för att kunna lösa lånet.
Vi har dock annunitetslån på huset så trots att vi amorterar så har skulden inte minskat så mycket på 20 år.
Jag tycker att diskussionen är lite onyanserad, och fokuserar väldigt mycket på storstadsområdena. Där är priserna väldigt höga. Kommer man bort från dem (och inte speciellt långt heller) är prisbilden en helt annan. Jag bor i Eskilstuna och kan man bara nöja sig med att "bara" bo inom cykelavstånd från centrum och inte gångavstånd, är ett hus för 1,5-2 miljoner fullt möjligt. Då understiger fortfarande priset för ett begagnat hus vad det kostar att bygga ett nytt. Har man då betalat ett galet överpris? 10 % på ett 1,5 miljonerslån är ungefär 10 000 i månaden. Klarar man inte det bör man nog inte bo i hus...
Det spelar ju ingen roll var i landet bubblan finns, spricker den så kommer den att påverka marknaden. Vem köper ett hus för 2 miljoner i Eskilstuna när priserna på hus Stockholm ligger lägre på grund av att bubblan spruckit?
Sen upplever ju jag att det främst är när det gäller bostadsrätter som det skenat i princip okontrollerat. Redan när vi letade hus för 20 år sen så konstaterade vi att de nybyggda bostadsrätter vi tittade på var:
1. mindre än husen vi tittade på
2. dyrare än husen vi tittade på
3. dyrare att bo i än husen vi tittade på (månadsavgiften var högre än vad lånet skulle kostat)
Och då äger man ju inte sin bostad utan är bara delägare i en BRF (vilket innebär att man måste samsas med en massa andra om såna saker som att dra in fiber, sätta upp parabol, bygga garage eller fixa motorvärmaruttag).
Sen upplever ju jag att det främst är när det gäller bostadsrätter som det skenat i princip okontrollerat. Redan när vi letade hus för 20 år sen så konstaterade vi att de nybyggda bostadsrätter vi tittade på var:
1. mindre än husen vi tittade på
2. dyrare än husen vi tittade på
3. dyrare att bo i än husen vi tittade på (månadsavgiften var högre än vad lånet skulle kostat)
Och då äger man ju inte sin bostad utan är bara delägare i en BRF (vilket innebär att man måste samsas med en massa andra om såna saker som att dra in fiber, sätta upp parabol, bygga garage eller fixa motorvärmaruttag).
...vilket främst är intressant för den som ser bostaden som en investering i första hand och inte en plats att bo på. Men de flesta letar nog bostad just för att de behöver någonstans att bo...falkn skrev:...
4. Ökar mer i värde än husen ni tittade på
Detta spelar bara roll ifall man har en plan att timea marknaden rätt och att faktiskt casha ut, dvs flytta till ett boende som är av lägre värde. De flesta köper dyrare och dyrare och då är värdestegringen en förlust.falkn skrev:...
4. Ökar mer i värde än husen ni tittade på
Hur kan värdestegringen vara en förlust? Det var det dummaste jag hört.stefancrs skrev:
Säg att du köper en lägenhet för 3 miljoner varav 450 000 är kontantinsats. Du säljer sedan några år senare för 3,5 mkr, du har då gjort en vinst på 110 % på insatt kapital (- räntekostnaderna). Att du sedan köper ett ännu dyrare boende gör ju inte att du förlorar något, bostaden i sig har ju fortfarande ett högre värde dels monetärt, men förhoppningsvis även för dig som bor där. Ponera att du köper ett boende då för 3,5 mkr istället, lånat belopp är fortfarande detsamma.
Tittar man på både bostadsrätter och hus så kan man ju uppenbarligen tänka sig båda. Ni valde enligt ditt tidigare inlägg huset p.g.a. att det var billigare och större. Du nämnde ingenting om att ni ev. skulle trivas bättre där, även om ni säkert gör det. Det kan ju också vara så att man i framtiden vill köpa ett annat boende och att då ha valt något billigare med lägre prisökning kan straffa sig då allt annat har blivit dyrare.b8q skrev:
Om priserna går upp och man köper en bostad som är dyrare än den man har, då har dels den ökat ännu mer i värde än den du redan har, plus att du åker på en skatteskuld för värdeökningen på den nuvarande bostaden. På vilket vis är det en vinst? Det jag sa var ju att om man köper dyrare boende (än det man har alltså) så är ökade priser en förlustaffär.falkn skrev:
edit: Dvs, att så länge priserna går upp så kan du bara byta till BILLIGARE bostäder ifall du inte ska realisera en ekonomisk förlust. Vilket lätt kan ses som en förlust, beroende på vad man lägger i ordet. Din bostad ökar i värde, och du beskattas för det vid byte av bostad, så antingen betalar du skatten eller så lånar du pengarna till skatten av staten (ökar din skuldsättning). Inte på något sätt blir din bostad värd mer i bostad mätt. Plus att de flesta betalar rätt mycket till en mäklare vid varje bostadsbyte, även detta ska dras från resultatet av affären.
Tänk såhär, du har en bostad för en miljon. Priserna går upp 100%, din bostad är nu värd två miljoner. Du vill flytta och därför sälja din och köpa en motsvarande bostad, som även den tidigare kostade en miljon och nu två miljoner. Men om du säljer din så blir du skyldig staten 220kkr, och din bostad räcker inte längre till en motsvarande. Folk löser det i regel genom att skuldsätta sig mer (antingen hos staten eller banken). Osis. Hade priserna inte gått upp så hade ditt byte varit gratis då din bostad fortfarande hade varit värd samma som en motsvarande.
Redigerat:
Det är nog mitt tidigare inlägg du syftar på. Vi tittade på nytt boende, då är det klart att vi tittar både på villa, radhus, bostadsrätt och en massa andra varianter. Vi bodde i en 2:a och hade nyss fått barn, så vi tittade även på större hyresrätt.falkn skrev:
Men när valet stod mellan en villa på 125 kvadrat med lika stor källare för 1,5 miljon eller en 100 kvadrat bostadsrätt för 1,5 miljon och 7000 i månadsavgift så var det liksom inget att fundera på. Bostadsrätten hade vi aldrig haft råd att bo i med den inkomst vi hade då.
Dubbla boytan och halva månadskostnaden var det som avgjorde. Sen att det låg ett stenkast från grundskolan och 10 minuters promenad från pendeln var ju plus.
Redigerat:
Mäklarens arvode dras ju även ifrån din reavinstskatt. Ditt exempel baserar sig dock på ett kontantköp, vilket är extremt ovanligt idag. För majoriteten gäller följande:
Du köper en lägenhet för en miljon med kontantinsats på 150' (15%). Efter några år är den värd 2 miljoner. Du säljer och din vinstskatt blir 220'-40' (mäklararvodet). Du har nu 970' i kontanter (om du inte amorterat).
Förklara för mig hur detta är en förlustaffär jämfört med att t.ex. sitta i en hyresrätt med samma månadskostnad. Vad man sedan gör med pengarna är ju upp till var och en.
Du köper en lägenhet för en miljon med kontantinsats på 150' (15%). Efter några år är den värd 2 miljoner. Du säljer och din vinstskatt blir 220'-40' (mäklararvodet). Du har nu 970' i kontanter (om du inte amorterat).
Förklara för mig hur detta är en förlustaffär jämfört med att t.ex. sitta i en hyresrätt med samma månadskostnad. Vad man sedan gör med pengarna är ju upp till var och en.