Byta radiatorer och ev rör?

[Jochi]

Radiatorers vattentemp, flöde och effekt

JohanLun önskar förklaring om faktorer som påverkar radiatorers avgiven effekt och funktion i ett system med värmepump

Alla radiatorer har 100 % verkningsgrad vad avser förhållandet mellan avgiven värme till rummet och tillförd värme. Den värme som inte avges till rummet går tillbaka till pannan via returledningen.

Effekten från en radiator beror på storlek och utförande, radiatorns medeltemperatur och rumstemperaturen.

Radiatorns medeltemperatur är medelvärdet av temperaturen för tilloppsledning (även kallad framledning) och returledning. Ju större skillnaden är mellan radiatorns medeltemperatur och rumstemperatur, ju större effekt avges för en viss radiator.

Radiatorns vatteninnehåll saknar betydelse för värmeavgivningen. Tryckfallet, motståndet, för vattencirkulation genom radiatorn är så litet att det är försumbart oavsett om det är panel- eller sektionsradiator och det är ingen parameter man tar hänsyn till vid dimensionering av värmesystem. Undantag kan finnas för radiatorer och konvektorer som är utförda med klena rörslingor på plåtar, t. ex Gustavsberg typ HE men de förkommer sällan och passar inte för värmepumpsanläggningar. De var tvärt om bra för hett vatten då temperaturen på radiatorplåten var lägre än i bakomliggande slingor. Värmepumpars cirkulationspumpar är dimensionerade för att klara golvvärmeslingor som har betydligt större tryckfall än radiatorer.

Förr var det vanligt att radiatorer dimensionerades för vatten tillopp / retur 80 / 60. Senare blev kravet 55 /45 som efter en tid höjdes till 60 / 50 C. För värmepumpsystem är lägre temperaturer att föredra men leder mot orimligt stora radiatorer. Det är därför golvvärme är bra för värmepumpsdrift. Golven är de största radiatorer man kan ha och därmed låga värmebärartemperaturer.

Om ett rum har 40 m2 omslutningsytor som är 1 grad kallare än rumstemperaturen, behöver ett värmande golv om 10 m2 ha 4 grader övertemp. och en radiator om 1 m2 ha 40 grader övertemp.

En radiator med effekt 1 kW för 60 / 50 behöver vattenflödet 86 l/h. Radiatorns medeltemp är då 55 C. Vid rumstemp 20 C är skillnaden mellan radiator medel och rumstemp 55 - 20 = 35 C.
Om vattenflödet dubblas är framtemp den samma men returtemperaturen ökar, vilket är till nackadel för en värmepump som vill ha så låg temp som möjligt. Däremot ökar värmeavgivningen något eftersom radiatorns medeltemp blir något högre.

Panel- och sektionsradiatorer
I gamla hus med liten isolering var värmebehovet stort. I begynnelsen hade man ingen cirkulationspump. Då utfördes värmesystem med korta grova ledningar för självcirkulation med sektionsradiatorer i rummens innerhörn nära pannan. Senare infördes cirkulationspump när pumpar med våt motor uppfanns så att ingen läckande axeltätning behövdes. Då kunde man ha klenare ledningar och placera radiator under fönstren. Fönsterbredden begränsade radiatorns längd. Därför var sektionsradiatorer bra för de byggde mer på djupet och kunde därför bli kortare än panelradiatorer. I takt med bättre isolerade byggnader kunde man i de flesta fall klara sig med panelradiatorer som kunde utföras med en eller flera lameller typ MP, MP2, MP3 var vanliga modeller. En del senare panleradiatorer har försetts med plåtflänsar på baksidan för att öka värmeavgivningen något, med lite försvårad rengöring.

Värmesystemets vatteninnehåll
Värmesystemets vatteninnehåll för given max värmeeffekt har viss positiv betydelse särskilt för värmepummspanläggningar, för att förlänga gångtiden för värmepump utan steglös kapacitetsreglering. De flesta regleras Till / Från. Vatteninnehåll i radiatorer har liten betydelse, i stort sett enbart vid en fösta start då värmesäsongen börjar. Under längre drift saknar vatteninnehållet i radiatorerna betydelse. Tänk er två radiatorer som båda har effekten 1 kW. Den ena har vatteninnehållet 2 l och den andra 8 l. Båda har samma radiatorflöde 86 l/h som kommer tillbaka till värmepumpen oavsett radiatorernas vatteninnehåll.

Det som förlänger en värmepumps driftsperioder är om den försörjer en ackumulatortank. Tekniken kräver utöver en ackumulatortank även en extra cirkulationspump mellan tanken och rumsvärmarna.

Golvvärme
Golvvärme har fått stor omfattning i småhus. Om man fyller rummens golv med slingor brukar det räcka till i överkant. Överskotten regleras bort med rumstermostater. Det betyder att man numera sällan gör rumsvis värmebehovsberäkning. I rum med stora fönster och två våningars höjd kan det inträffa att golvvärmen inte blir tillräcklig utan behöver kompletteras.

Avgiven värme från golv beror på golvytans övertemperatur, skillnad i temperatur mellan golvytan och rumstemperaturen. Notera att tjocka mattor isolerar och begränsar värmeöverföringen. För ett bart golv kan man grovt anta att värmeeffekten är ca 10 W per grad övertemp. och m2 golvyta.

Golvvärme och radiatorer
Golvvärme och radiatorer i samma värmesystem bör undvikas i värmepumpsanläggningar. Golvvärme och radiatorer bör ha separata matningar för olika framtemperaturer.

Alla värmare förbrukar hela pumptrycket
Alla rumsvärmare, golvslingor och radiatorer som vattenförsörjs av samma pump, förbrukar hela pumptrycket, antag det är 6 m vp.
Värmare som ligger närmast pumpen får högre tryck kanske 5 m vp än de som ligger längre bort, 4,5 m vp. En del värmare typ golvslinga kan ha högt tryckafall 4 m vp, en annan lågt 2 m vp. Det som blir kvar stryps bort med förinställningsventiler och reglerventiler. Sålunda förbrukar varje rumsvärmare (radiatorer eller golvslingor) hela pumptrycket i ledningar, ventiler och i slingor eller radiator.

 

[Jochi]

Jag skulle gärna att någon som kan detta pedagogiskt resonerar kring det.

En gammal sektionsradiator har stor volym och grova rör och sannolikt ett rätt lågt "mottryck".

En modern panelradiator är något effektivare i att avge värme, men har som jag förstår mycket tunnare gångar och med det kräver det ett högre tryck / flöde.

För värmepump så är det vad jag förstår positivt med en stor volym. Plus till sektionsradiatorn.

Om man blandar panel och sektionsradiatorer måste man strypa sina gamla sektionsradiatorer för att få vattnet att passera genom de "trögare" panelradiatorerna. Som jag då förstår det så tappar då sektionsradiatorerna effektivitet. Minus för att blanda sektion och panel?

Tydligen är konvektionen större på sektionsradiatorer, och strålningen större på paneler. Vilket som är bäst vet jag faktiskt inte, det verkar finnas för och nackdelar med båda...

Om jag förstår rätt så är det bra med stor volym, framförallt för äldre VP med on/off kompressor. Likaså är det bra med låg framledning och en retur som är ca 5-8 grader lägre.

Om man måste ha en för hög framledning för att orka hålla temp vid kall väderlek så har man väl då radiatorer med antingen för låg effektivitet eller för liten yta. Om sektionsradiatorerna räcker för att värma huset när det är kallt, så borde byte till panel ge mindre volym och högre flöde. Om jag tänker rätt blir detta isåfall negativt för värmeekonomin?

Om sektionsradiatorerna inte räcker för att värma huset, så borde det gå att fixa genom att byta till panelradiatorer och öka flödet. Men gör man det bara på ett par radiatorer så måste man strypa de gamla sektionarna och därmed kommer de rummen bli kallare. Men att det skulle bli bättre värmeekonomi har jag svårt att tro?

I detta fall misstänker jag att det kommer funka bra att byta till paneler, men eftersom vattenvolymen i rören procentuellt är större än tidigare så borde mer värme avges från rören, om de är välisolerade spelar det sannolikt ingen roll.

Radiatorers vattentemp, flöde och effekt

JohanLun önskar förklaring om faktorer som påverkar radiatorers avgiven effekt och funktion i ett system med värmepump

Alla radiatorer har 100 % verkningsgrad vad avser förhållandet mellan avgiven värme till rummet och tillförd värme. Den värme som inte avges till rummet går tillbaka till pannan via returledningen.

Effekten från en radiator beror på storlek och utförande, radiatorns medeltemperatur och rumstemperaturen.

Radiatorns medeltemperatur är medelvärdet av temperaturen för tilloppsledning (även kallad framledning) och returledning. Ju större skillnaden är mellan radiatorns medeltemperatur och rumstemperatur, ju större effekt avges för en viss radiator.

Radiatorns vatteninnehåll saknar betydelse för värmeavgivningen. Tryckfallet, motståndet, för vattencirkulation genom radiatorn är så litet att det är försumbart oavsett om det är panel- eller sektionsradiator och det är ingen parameter man tar hänsyn till vid dimensionering av värmesystem. Undantag kan finnas för radiatorer och konvektorer som är utförda med klena rörslingor på plåtar, t. ex Gustavsberg typ HE men de förkommer sällan och passar inte för värmepumpsanläggningar. De var tvärt om bra för hett vatten då temperaturen på radiatorplåten var lägre än i bakomliggande slingor. Värmepumpars cirkulationspumpar är dimensionerade för att klara golvvärmeslingor som har betydligt större tryckfall än radiatorer.

Förr var det vanligt att radiatorer dimensionerades för vatten tillopp / retur 80 / 60. Senare blev kravet 55 /45 som efter en tid höjdes till 60 / 50 C. För värmepumpsystem är lägre temperaturer att föredra men leder mot orimligt stora radiatorer. Det är därför golvvärme är bra för värmepumpsdrift. Golven är de största radiatorer man kan ha och därmed låga värmebärartemperaturer.

Om ett rum har 40 m2 omslutningsytor som för 1 grad kallare än rumstemperaturen, behöver ett värmande golv om 10 m2 ha 4 grader övertemp. och en radiator om 1 m2 ha 40 grader övertemp.

En radiator med effekt 1 kW för 60 / 50 behöver vattenflödet 86 l/h. Radiatorns medeltemp är då 55 C. Vid rumstemp 20 C är skillnaden mellan radiator medel och rumstemp 55 - 20 = 35 C.
Om vattenflödet dubblas är framtemp den samma men returtemperaturen ökar, vilket är till nackadel för en värmepump som vill ha så låg temp som möjligt. Däremot ökar värmeavgivningen något eftersom radiatorns medeltemp blir något högre.

Panel- och sektionsradiatorer
I gamla hus med liten isolering var värmebehovet stort. I begynnelsen hade man ingen cirkulationspump. Då utfördes värmesystem med korta grova ledningar för självcirkulation med sektionsradiatorer i rummens innerhörn nära pannan. Senare infördes cirkulationspump när pumpar med våt motor uppfanns så att ingen läckande axeltätning behövdes. Då kunde man ha klenare ledningar och placera radiator under fönstren. Fönsterbredden begränsade radiatorns längd. Därför var sektionsradiatorer bra för de byggde mer på djupet och kunde därför bli kortare än panelradiatorer. I takt med bättre isolerade byggnader kunde man i de flesta fall klara sig med panelradiatorer som kunde utföras med en eller flera lameller typ MP, MP2, MP3 var vanliga modeller. En del senare panleradiatorer har försetts med plåtflänsar på baksidan för att öka värmeavgivningen något, med lite försvårad rengöring.

Värmesystemets vatteninnehåll
Värmesystemets vatteninnehåll för given max värmeeffekt har viss positiv betydelse särskilt för värmepummspanläggningar, för att förlänga gångtiden för värmepump utan steglös kapacitetsreglering. De flesta regleras Till / Från. Vatteninnehåll i radiatorer har liten betydelse, i stort sett enbart vid en fösta start då värmesäsongen börjar. Under längre drift saknar vatteninnehållet i radiatorerna betydelse. Tänk er två radiatorer som båda har effekten 1 kW. Den ena har vatteninnehållet 2 l och den andra 8 l. Båda har samma radiatorflöde 86 l/h som kommer tillbaka till värmepumpen oavsett radiatorernas vatteninnehåll.

Det som förlänger en värmepumps driftsperioder är om den försörjer en ackumulatortank. Tekniken kräver utöver en ackumulatortank även en extra cirkulationspump mellan tanken och rumsvärmarna.

Golvvärme
Golvvärme har fått stor omfattning i småhus. Om man fyller rummens golv med slingor brukar det räcka till i överkant. Överskotten regleras bort med rumstermostater. Det betyder att man numera sällan gör rumsvis värmebehovsberäkning. I rum med stora fönster och två våningars höjd kan det inträffa att golvvärmen inte blir tillräcklig utan behöver kompletteras.

Avgiven värme från golv beror på golvytans övertemperatur, skillnad i temperatur mellan golvytan och rumstemperaturen. Notera att tjocka mattor isolerar och begränsar värmeöverföringen. För ett bart golv kan man grovt anta att värmeeffekten är ca 10 W per grad övertemp. och m2 golvyta.

Golvvärme och radiatorer
Golvvärme och radiatorer i samma värmesystem bör undvikas i värmepumpsanläggningar. Golvvärme och radiatorer bör ha separata matningar för olika framtemperaturer.

Alla värmare förbrukar hela pumptrycket
Alla rumsvärmare, golvslingor och radiatorer som vattenförsörjs av samma pump, förbrukar hela pumptrycket, antag det är 6 m vp.
Värmare som ligger närmast pumpen får högre tryck kanske 5 m vp än de som ligger längre bort, 4,5 m vp. En del värmare typ golvslinga kan ha högt tryckafall 4 m vp, en annan lågt 2 m vp. Det som blir kvar stryps bort med förinställningsventiler och reglerventiler. Sålunda förbrukar varje rumsvärmare (radiatorer eller golvslingor) hela pumptrycket i ledningar, ventiler och i slingor eller radiator.

 

[JohanLun]

Tack för förklaring. Jag klurar fortfarande på varför min panelradiator inte blir varm när de andra i samma slinga blir det... Nu sitter den i köket som ändå värms av matlagning mm så det räcker. Tycker det låter konstigt att den moderna radiatorn inte är "trängre" än en gammal sektionsradiator, det känns som den automatiskt får en liten strypning, men det är ju bara magkänsla, om man mätt upp mottrycket och flödet och de är lika bra som en sektionsradiator så har väl jag nåt annat problem....

 

[Jochi]

Tack för förklaring. Jag klurar fortfarande på varför min panelradiator inte blir varm när de andra i samma slinga blir det... Nu sitter den i köket som ändå värms av matlagning mm så det räcker. Tycker det låter konstigt att den moderna radiatorn inte är "trängre" än en gammal sektionsradiator, det känns som den automatiskt får en liten strypning, men det är ju bara magkänsla, om man mätt upp mottrycket och flödet och de är lika bra som en sektionsradiator så har väl jag nåt annat problem....

I ettrörsslingor har rafiatorkopplet en funktion som bara finns hos ettrörs. Det är inställning för andel radiatorflöde av slingflödet. Om andel radiatorflöde är inställt för liten andel kan det påverka värmeavgivnimgen.

 

[guggen]

Det krävs högre tryck för att leverera den angivna effekten med en mindre trängre radiator än en gjutjärns eller rejäl sektionsradiator. Har svårt att tro den är försumbar om man jämför ett tvårörssystem med 15mm slingor eller ett med 25 mm och radiatorer som har trängre (och mer flänsar) än ett större med mer volym och fritt flöde. Jag har själv två hus med sådana grövre system och båda har lilla cirkulationspumpen på lägsta möjliga inställning och samtliga radiatorer ger maximal värme.
Skillnader i volym är också påtaglig, med gjutjärn radiatorer eller stora sektionsradiatorer talar vi om 10l+ vatten mot kanske någon liter. I ett sådant system har man kanske 100-200l bara i radiatorsystemet, det är mycket stor skillnad för moderna värmepumpar där man annars ofta behöver installera bufferttankar och liknande för att få det att fungera.

 

[Cerb]

Det krävs högre tryck för att leverera den angivna effekten med en mindre trängre radiator än en gjutjärns eller rejäl sektionsradiator. Har svårt att tro den är försumbar om man jämför ett tvårörssystem med 15mm slingor eller ett med 25 mm och radiatorer som har trängre (och mer flänsar) än ett större med mer volym och fritt flöde. Jag har själv två hus med sådana grövre system och båda har lilla cirkulationspumpen på lägsta möjliga inställning och samtliga radiatorer ger maximal värme.
Skillnader i volym är också påtaglig, med gjutjärn radiatorer eller stora sektionsradiatorer talar vi om 10l+ vatten mot kanske någon liter. I ett sådant system har man kanske 100-200l bara i radiatorsystemet, det är mycket stor skillnad för moderna värmepumpar där man annars ofta behöver installera bufferttankar och liknande för att få det att fungera.

Varför skulle man köra klenare stammar bara för att man välje panelradiatorer. Vi pratar om allt samma förutom just radiatorerna.

Och föresten håller moderna panelradiatorer rätt mycket vatten, en TP22 600x1400 tar 9.2L vatten.

Mitt eget system räknat på bara panelradiatorer och stammar innehåller ~300L vatten.

 

[guggen]

Varför skulle man köra klenare stammar bara för att man välje panelradiatorer. Vi pratar om allt samma förutom just radiatorerna.

Och föresten håller moderna panelradiatorer rätt mycket vatten, en TP22 600x1400 tar 9.2L vatten.

Mitt eget system räknat på bara panelradiatorer och stammar innehåller ~300L vatten.

1,4m lång.... Klart den innehåller vatten, ungefär lika mycket som min 35 cm breda gjutjärnsradiator.
Men angående systemet och slingor och vi talar om att byta ut ett gammalt mot ett nytt system. Man drar knappast 1 tums slingor (om det inte är jag då) idag utan oftast minsta möjliga som kan leverera den värme som behövs, till kostnad av ett högre tryck.
Samma sak med radiatorerna, ser säger sig självt att en större radiator, dvs sektion eller gjutjärn, som har motsvarande effekt som en mindre, med likvärdig yta som växlar värme, behöver ett större tryck.
Varör tror du att panelradiatorer behöver ett lägre tryck? Och varför tror du klenare stammar bär mer vatten?

 

[Cerb]

1,4m lång.... Klart den innehåller vatten, ungefär lika mycket som min 35 cm breda gjutjärnsradiator.
Men angående systemet och slingor och vi talar om att byta ut ett gammalt mot ett nytt system. Man drar knappast 1 tums slingor (om det inte är jag då) idag utan oftast minsta möjliga som kan leverera den värme som behövs, till kostnad av ett högre tryck.
Samma sak med radiatorerna, ser säger sig självt att en större radiator, dvs sektion eller gjutjärn, som har motsvarande effekt som en mindre, med likvärdig yta som växlar värme, behöver ett större tryck.
Varör tror du att panelradiatorer behöver ett lägre tryck? Och varför tror du klenare stammar bär mer vatten?

Isf anlitar du amatörer. Man beräknar vilken effekt slingorna ska leverera och dimensionerar efter det. En självklarhet för alla som vet vad de sysslar med. Klarar den man bett om offert inte av en sådan beräkning så väljer man en annan.

Mitt egna system från 2022/23 består av 35mm och 28mm stammar.

 

[guggen]

Isf anlitar du amatörer. Man beräknar vilken effekt slingorna ska leverera och dimensionerar efter det. En självklarhet för alla som vet vad de sysslar med. Klarar den man bett om offert inte av en sådan beräkning så väljer man en annan.

Mitt egna system från 2022/23 består av 35mm och 28mm stammar.

35mm stam, och (antar jag att du menar) 28mm slingor, så har du en del kw som skall ut om det är "dimensionerat" . Misstänker att du precis som jag har en högre dimension för att få lägre tryck och njuta av fördelarna med det. Dock mkt ovanligt idag.
Nu var det dock inte ditt eller mitt system det handlar om.
Men kan du inte förklara för oss varför du menar att en mindre och trängre radiator behöver mindre tryck för att kunna ge samma effekt?

 

[Cerb]

35mm stam, och (antar jag att du menar) 28mm slingor, så har du en del kw som skall ut om det är "dimensionerat" . Misstänker att du precis som jag har en högre dimension för att få lägre tryck och njuta av fördelarna med det. Dock mkt ovanligt idag.
Nu var det dock inte ditt eller mitt system det handlar om.
Men kan du inte förklara för oss varför du menar att en mindre och trängre radiator behöver mindre tryck för att kunna ge samma effekt?

Na, stammarna är 35or och 28or.

Men till saken, inte tryck, jag talar om flöde, med bättre värmeavledning klarar man sig med lägre flöde och en lägre medeltemp över radiatorerna.

Högt flöde och låg värmeavledning hos radiatorerna leder ofta till att man kortsluter systemet och värmepumparnas skydd mot detta slår ut och stänger ner kompressorn.

 

[JohanLun]

...verkar vara lite olika åsikter...

Min fråga kvarstår... Om man kombinerar gamla radiatorer med grova rör med en del med 17mm rör och panelradiatorer... Måste man då strypa alla andra radiatorer för att de nya panelradiatorerna ska funka som tänkt?

Man brukar ju säga att man ska ha max öppet på radiatorerna och låta värmepumpen göra jobbet... Med det får jag anta att man har en lämplig skillnad mellan framledning och retur... Har för mig att det var hyfsat lämpliga värden... Jag loggar detta i min HomeAssistant, men tyvärr tror jag jag inte har på att spara datat, den är bara för visning.

 

[Bigfoot]

Det krävs högre tryck för att leverera den angivna effekten med en mindre trängre radiator än en gjutjärns eller rejäl sektionsradiator.

Som jag förstår det så jämför du två radiatorer, en mindre och en större, och tänker att man ska få ut lika mycket effekt från den mindre som den större genom att trycka igenom mer vatten. Det är feltänkt, man ska inte "trimma" radiatorer på det sättet. Det går lite grann i.o.m. att returtempen blir högre vid ökat flöde, men när man försöker ytterligare så närmar sig returtemperaturen tilloppsreturen och oavsett hur mycket man ökar trycket / flödet så blir det ingen märkbar effektökning. Så ja, om man försöker sig på den varianten så kommer man att uppleva att "tryckfallet blir för stort när jag försöker få ut önskad effekt".

Eller så menar du respektive radiators märkeffekt vid aktuella förutsättningar. Givetvis blir det ju så att om du har tillräckligt grova rör så kommer tryckfallet över radiatorn att utgöra en procentuellt större del. Men det är ändå ett litet tryckfall som enkelt kontrolleras genom injustering. Den lilla pumpförlust du ev. gör kommer att vara så liten att den saknar praktisk betydelse.

Jag har själv två hus med sådana grövre system och båda har lilla cirkulationspumpen på lägsta möjliga inställning och samtliga radiatorer ger maximal värme.

Ja med grova rör och rätt injusterat system ska pumpen rimligtvis inte behöva arbeta särskilt hårt. Radiatorn ska inte ge "maximal värme" (vad nu det är) utan så mycket värme som behövs. (Jag gissar att det är ungefär det du menar, men det kan förtydligas.)

Skillnader i volym är också påtaglig, med gjutjärn radiatorer eller stora sektionsradiatorer talar vi om 10l+ vatten mot kanske någon liter. I ett sådant system har man kanske 100-200l bara i radiatorsystemet, det är mycket stor skillnad för moderna värmepumpar där man annars ofta behöver installera bufferttankar och liknande för att få det att fungera.

Vattenvolymen är absolut en sak man ska ha i åtanke vid dimensionering av system. Men normalt sett räcker volymen till oavsett typ av radiatorer förutsatt att man valt en lämplig värmepump. (Mina radiatorer har en sammanlagd volym på 51 liter och min värmepump har inga problem med det utan tank. Men hade jag inte valt en liten inverterpump så hade det sannolikt blivit problem.)

 

[Jochi]

Det krävs högre tryck för att leverera den angivna effekten med en mindre trängre radiator än en gjutjärns eller rejäl sektionsradiator. Har svårt att tro den är försumbar om man jämför ett tvårörssystem med 15mm slingor eller ett med 25 mm och radiatorer som har trängre (och mer flänsar) än ett större med mer volym och fritt flöde. Jag har själv två hus med sådana grövre system och båda har lilla cirkulationspumpen på lägsta möjliga inställning och samtliga radiatorer ger maximal värme.
Skillnader i volym är också påtaglig, med gjutjärn radiatorer eller stora sektionsradiatorer talar vi om 10l+ vatten mot kanske någon liter. I ett sådant system har man kanske 100-200l bara i radiatorsystemet, det är mycket stor skillnad för moderna värmepumpar där man annars ofta behöver installera bufferttankar och liknande för att få det att fungera.

*
Tryckfall över radiatorer exklusive ventiler och vatteninnehåll inrafiatorer är olika saker.
Tryckfall över en stor sektionsradiator är förmodligen något lägre än över en mindre panelradiator, men skillnaden är så liten att den saknar betydelse i pumpcorkulerade system. Grova rör och grova radiatorer hade betydelse vid självcifkulation men ingen har det i vår tid. Tror inte någon tillverkare av radiatorer redovisar tryckfallet på vattenskidan för enbart radiator utan ventil. Det är inget man tar hänsyn till vid dimensionerings av värmesystem.

Vatteninehållet har viss positiv betydelse. Under kontinuerlig drift i fortvarighetstillstånd är betydelsen liten. En radiator för t ex 1 kW värmeeffekt med tillopps- returtemeperatur 50 / 40 C har flödet 86 l/h oavsett radiatorns vattenvolym. Om radiatorns termostat stängt flödet en tid har radiatorns vatten kallnat. När termostaten öppnar tar det längre tid att nå fortvarighetstillståndet 50/40 ju mer kallt vatten det finns i radiatorn. Sammantaget är stor vattenvolym en fördel vid drift med värmepump. Bäst är om den större volymen finns i en ackumulatortank som VP arbetar mot istället för i radiatorena.
*

 

[GK100]

Är det något ni helt som sagt kan bortse från i resonemanget är det tryckfall över radiatorn oavsett typ. En annan sak som blev lite oklar tidigare är att nominella pumptrycket används det är driftpunkten där anläggningskaraktäristiken skär pumpkurvan som dimensionerar.

 

[Demmpa]

För att få så bra driftekonomi som möjligt så är det några steg som behöver göras när man gör en ändring i värmesystemet.

Steg1
Injustering av förinställningen på varje rediator så att det blir "rätt" tryckfall/flöde/difftemperatur över varje radiator.
Injusteringen görs med termostaterna bortplockade.

Steg2
Injustering av värmekurvan (kurvlutningen & parallellförskjutningen)

Steg3
Montering & injustering av termostaterna

Lokala termostaterna på radiatorerna bör bara strypa flödet när rummet får extra värmetillförsel via extern värmekälla som tex solinstrålning.