Jag har i mitt tidigare jobb sett ett 30-tal olika bygglovsritningar på atriumhus och inte ett enda av dem hade atriumgården inräknad i byggytan. Du kan nog i de flesta hustillverkares kataloger hitta atriumhus och jag skulle bli förvånad om ett enda av dem har atriumgården inräknad i byggarean. Har du själv något exempel där det framgår att atriumgården räknas som byggyta?
Jag föreställer mig att en för allmänheten tillgänglig gård som på en sida är öppen mot omgivningen bedöms annorlunda än en helt sluten byggnadskropp med ett rum utan tak inom husets fyra väggar.G gullegrizen skrev:
Med det sagt är jag helt öppen för att detta inte stämmer och att det är så att en sluten innegård inte räknas in i BYA. Detta är ju toppen för alla som har möjlighet att skapa ett bättre boende genom att använda det.
Kryphål och kryphål. Kommunen har ju rätt att reglera egentligen vad de vill i detaljplanen. Har de inte reglerat BYA och BTA samt med prickad mark så är det väl för att det inte spelar någon roll om du bygger ”1000kvm” upplevd yta.Okarlsson skrev:
Detsamma gäller ju t ex im kommunen anger en byggnadshöjd men inte en nockhöjd eller max takvinkel. Då kan man ju teoretiskt bygga en 100m hög kåk. Om man ny skulle tycka det var bra, vilket det sällan blir. Inte den ”1000 kvm” stora kåken med 800 kvm atrium i mitten heller.
Jag hajjar, men vad skulle vara anledningen att begränsa BYA om inte för hur det "upplevs"?Muthai skrev:Kryphål och kryphål. Kommunen har ju rätt att reglera egentligen vad de vill i detaljplanen. Har de inte reglerat BYA och BTA samt med prickad mark så är det väl för att det inte spelar någon roll om du bygger ”1000kvm” upplevd yta.
Detsamma gäller ju t ex im kommunen anger en byggnadshöjd men inte en nockhöjd eller max takvinkel. Då kan man ju teoretiskt bygga en 100m hög kåk. Om man ny skulle tycka det var bra, vilket det sällan blir. Inte den ”1000 kvm” stora kåken med 800 kvm atrium i mitten heller.
Ett atrium - om man med det menar en helt omsluten innergård utan tak - är ju inte byggt. Det är obebyggd mark, möjligen med någon form av markbeläggning, som omsluts av en byggnad. Varför skulle den räknas med i byggnadsarean?
Min tanke va för att det är inom husets fyra ytterväggar. Dock verkar jag ha fel i det. Uppepå det ska en byggnad enligt boverket ha väggar och tak. Det har ju bevisligen inte ett atrium.1 16386 skrev:
Ja, det är skumt egentligen, eftersom man lika gärna kan begränsa hur det upplevs med BTA, våningsantal och nockhöjd. Jag vet att man också tänker på hur tätbefolkat en stadsdel ska vara, utifrån aspekten om kommunal service. Men allt detta känns som relativt trubbiga verktyg. Dessutom tycker jag ofta att kommunerna (runt Stockholm) är rätt fega vad gäller tillåtna storlekar.Okarlsson skrev:
U
Utsliten och utdömd
Byggnadsvårdare
· 1 848 inlägg
Utsliten och utdömd
Byggnadsvårdare
- 1 848 inlägg
Och när blir ett öbe
Troligtvis. Men när blir en takfot ett tak i ett atrium? Och vad händer om atriumet bara har 3 väggar?U Swetox skrev:
U
Utsliten och utdömd
Byggnadsvårdare
· 1 848 inlägg
Utsliten och utdömd
Byggnadsvårdare
- 1 848 inlägg
Liknande trådar
-
Hur får man tag i modern (led) utebelysning som liknar gul monokrom natriumlampa
El -
Vollerup Atrium House med modern snickarglädje
Artikelkommentarer -
Krävs särskild armatur för natriumlampor?
Belysning -
Atriumhus av Jørn Utzon anno 1962
Artikelkommentarer -
Kvm-pris, räknas på boarea eller byggarea?
Priser, Kalkyler, Fastighetsskatt m m.