Bygga långgärdsgård

[Harald Blåtumme]

Jag har inte tillgång till tillräckliga mängder ene i lämpliga dimensioner, annars hade det säkert varit bäst.

 

[Harald Blåtumme]

Blev färdiga nyss med gärdsgård nummer 1, ca 30 meter. Återstår ett par sträckningar ytterligare men det får bli till våren. En lärdom är att det kan kännas drygt i början, innan man lärt sig och uppfunnit metoderna och teknikerna, arbetat in handlaget som krävs. Den första fjärdedelen tog ca dubbelt så lång tid att göra som resten!

Inloggade ser högupplösta bilder

Logga in

Skapa konto

Gratis och tar endast 30 sekunder

PS. Bra med bilder, ser att gård 6 har ett klent gärdsel som vi eventuellt byter mot grövre. Tar typ fem minuter… :-D

Ytterligare noteringar.
- jobba fram ett generöst antal meter med störpar, det stör flytet om man ska växla mellan att slå ner störar och binda vidjor
- se till att processa ett dussin vidjor i stöten, gärna via kokningsmetoden som beskrevs. Relativt tunna vidjor är effektivast, och att klyva grövre vidjor tar onödig tid så undvik det.
- dra till vidjeförbanden ordentligt, ha någon till att dra ihop störana så det blir tajt.
- inte hela världen om någon vidja knäcks litet delvis, se på hur hela förbandet funkar

 

[Kurtivan]

Det ser fint ut. Det jag ser är att du använder enkla slanor så "lilländan" ligger mot marken och det borde betyda att de ruttnar snabbare än om slanorna är dubbla; en med storända mot marken och en med storända uppåt och att de möts och går omlott i hagen.

 

[FGLIN]

Faktum är att vi bara höftade litet på känn efter att ha sett Skansen-videon. Vi provade oss fram litet i början hur det skulle vara i änden av gärdsgården, gårdsavstånd som ser ok ut, antal gårdar per gärdsel så lutningen blir estetisk.

Vi har nästan uteslutande använt oss av virke i form av undertryckta granar som röjts ur ett ungskogsbestånd med eftersatt röjning, detta har gjort dem ganska tätvuxna.

Störarna behöver inte vara särskilt grova, men mellan tummen och pekfingret ca 180 - 190 cm långa, slås ner ett par dm i backen och att spetsarna är eldade på. När vi byggt klart hälften så kom vi på att man nog borde tjärat spetsarna men nu blev det inte så. Idén med att låta dem stå i någon form av impregnerande olja som Zeke_Varg berättade om är nog inte så dum ur teknisk synpunkt.

Grovleken, runt 5-6 cm diameter i tjockänden och 3-4 cm kanske i toppen (kan kolla mer exakt vid tillfälle). Men det är inte så noga, man försöker använda vad man har och vissa kan bli litet smalare andra litet grövre.

Vid gäller gärdsel, alltså virket som går på snedden mellan gårdarna, så var det en del som blev litet korta och då lade vi helt enkelt ihop två kortare så det blev långt nog. Man får gå efter principen "man tager vad man haver", blir bra i slutänden. Har man litet grövre virke så kan man ju klyva så det blir lagom grovt.

Förutom en ruskigt vass snickaryxa med sin speciella raka geometri och långa slipfas, så tyckte vi att en Gerber kort machete funkade överlägset bäst för kvistningen. Även denna ska hållas rakbladsvass såklart.

Som påpekats är det viktigt att använda färska grenar som vidjor, men vi hade ett helsike i början trots detta och trots att de eldats på som i videon - de knäcktes ideligen trots försiktigt vridande handlag. Kokningsmetoden gjorde detta extremt mycket enklare som sagt, även långt mera produktiv.

Tack för svar. Jag är mest intresserad av gärdseldimensionerna. Hur grova är de i storänden, kluvna eller okluvna, längd?

 

[Harald Blåtumme]

Tack för svar. Jag är mest intresserad av gärdseldimensionerna. Hur grova är de i storänden, kluvna eller okluvna, längd?

Man tar vad som är tillgängligt helt enkelt. Det vi använde var tätvuxna smågranar på 5 - 6 meter, vissa gärdslen lades omlott om de blev för klent eller för kort i botten.

Möjligt att vi kunde gjort detta på fler gärdslen men det blev helt ok överlag vad vi tycker - det som ev kan bli röta i närmsta 10 åren är störarna snarare men då får man hantera det med litet reparationer - eller att helt enkelt banka ner störarna en bit till om de ruttnat i änden.

Dimensioner: kanske 6-8 cm i nacken dvs översta delen på gärdslen. Inte så noga. Hade vi haft grövre gärdsel så hade det blivit aktuellt att klyva kanske.

 

[Kurtivan]

Det är liksom själva grejen med att störarna är för långa från början, att de kan ruttna och man bara kan trycka ner dem en bit till utan att behöva byta.

 

[Harald Blåtumme]

Det är liksom själva grejen med att störarna är för långa från början, att de kan ruttna och man bara kan trycka ner dem en bit till utan att behöva byta.

Ja det är en vacker systemprincip här, man bygger in väntat underhåll redan i konstruktionen! I början tycker man kanske att det ser konstigt ut med dessa relativt långa störar men det har uppenbarligen sin visa förklaring,Och som sagt , när man väl lärt sig div tekniker och metoder så är det enkelt att åtgärda ev grejer som kan dyka upp över åren.

Summa summarum, man behöver inte vara rädd för att göra fel, bara gör dessa gärdsgårdar med vad som finns till hands - precis som man gjort sedan urminnes tider.