Ett tips är att kolla vad detaljplanen säger. Enligt en dom gällande ett ärende i Skåne (tror det var Malmö) får du inte ens bygga ett lågt trädäck (som inte kräver bygglov) om detaljplanen säger "marken får endast bebyggas med komplementbyggnader". Är marken däremot prickad får du bygga som folk här säger.
Nja, ett glasräcke är en helt tät konstruktion och kan därmed tolkas som plank. Tänk genomluftighet istället för genomsiktligt. Det kan ju bli imma på glaset som då blir ogenomsiktligt...A Autodidak1 skrev:
Det är aldrig fel att fråga byggnadsnämnden i din kommun hur de ser på ditt byggprojekt. Detta eftersom det är byggnadsnämnden i din kommun som BEDÖMER om det du vill bygga kräver bygglov eller inte. Kommunens beslut kan du (och i vissa fall även andra berörda) överklaga. Det görs hos Mark- & Miljödomstolen.
För det är, som någon framfört här, inte alltid som kommunen kan tolka lagen korrekt. Om bygglov krävs och beviljas så kan det i vissa fall ändå vara bra att invänta till dess bygglovet vunnit laga kraft. Detta eftersom granne eller annan berörd kan överklaga.
För det är, som någon framfört här, inte alltid som kommunen kan tolka lagen korrekt. Om bygglov krävs och beviljas så kan det i vissa fall ändå vara bra att invänta till dess bygglovet vunnit laga kraft. Detta eftersom granne eller annan berörd kan överklaga.
Medlem
· Västra Götaland
· 1 863 inlägg
Inte ens genomluftighet är ett exakt mått, det är det visuella intrycket som avgör.E eemeliie skrev:
Glasräcken har varit ok i vissa domslut trots fel höjd, men finns ingen exakt vetenskap.
Det här verkar vara en hel vetenskap! Tack igen för alla svar och allt engagemang! Vi hör av oss till stadsbyggnadskontoret (tror det är dom som är rätt kontakt i Stockholms stad). Om det kräver lov hoppas vi innerligt att det inte kostar skjortan och inte tar en evighet att träda i kraft!
Intressant tråd, bävar för dagen vårt område blir detaljplanerat...
Vad gäller utanför detaljplan och sammanhållen bebyggelse? Eva på landet, vara att bygga 1 ha stort däck, men hur högt över marken får det vara? Tänker mig i en sluttning, och någon spaljé som täcker under.
Vad gäller utanför detaljplan och sammanhållen bebyggelse? Eva på landet, vara att bygga 1 ha stort däck, men hur högt över marken får det vara? Tänker mig i en sluttning, och någon spaljé som täcker under.
Jag kan bidra med några tillägg och egna erfarenheter. Vi köpte ett hus för 5 år sedan på ett äldre område med små tomter (runt 430 m2) och dessutom är många hus q-märkta i olika grad, d v s de är kulturellt värdefulla byggnader med skyddsbestämmelser i detaljplanen. Vårt hus är byggt 1960 i kanten på området och har den lägsta skyddsgraden q1, vilket innebär att ev byggnationer ska anpassas till områdets karaktär. Jag får alltså inte bygga om huset till en funkisvilla eller sätta ett glasräcke på altanen.A Autodidak1 skrev:
Rätt snart efter att vi flyttat in så damp det ned ett grannhörande (remiss) på ett bygge som en granne ville göra, där han ville riva den gamla byggnaden (q2) och ersätta den med en ny, betydligt större byggnad "i samma stil". Jag tyckte att det var lite märkligt då jag haft en dialog med kommunen om att bygga altan längs mitt hus mot denna granne, altanen skulle bli ca: 1 meter hög och nå fram till ca: 1 meter från tomtgränsen. (huset är ca: 4,7 meter från gränsen) Handläggaren på kommunen var inte direkt positivt inställd och hävdade att "vi har sagt att altaner inte får vara på vara högre än 50 cm på området". Grannens nya hus bröt dock mot en rad bestämmelser i både detaljplan och jordabalken, t ex så hade det två våningar (detaljplan begränsar till en våning) och hela taksprånget på en del av byggnaden stack in över vår tomt, vägglivet var alltså på tomtgränsen de hade tänkt gräva ned dräneringen på min tomt.
Jag hittade sju fel/lagbrott i en bygglovsansökan som kommunen tyckt var lämplig att skicka på remiss till grannarna, medan de var tveksamma till min bygglovsfria altan: det var uppenbart att jag och grannen bedömdes olika. Till saken hör att den arkitekt som ritat grannens nya hus är en av de som signerat detaljplanen när den togs fram, så han borde känna till bestämmelserna. Men å andra sidan så har han väl fikat (nudge, nudge, wink, wink) en och annan gång med handläggarna på byggnadsnämnden på kommunhuset. Jag var alltså tvungen att läsa på hur bygglov och byggnadsnämnder fungerar medan jag skrev ett remissvar och sköt på planerna på min altan. Jag upptäckte snart att talesättet "ju mer jag läser, desto mer förstår jag hur lite jag vet" måste vara sagt av någon som sökte bygglov (och som hette Voltaire?)
.Jag skrev ett långt remissvar och påpekade alla fel och brister som kommun och arkitekt borde känna till och efter det så har faktiskt bygghandledaren varit mycket mer trevlig och tillmötesgående. Så förra våren återupptog jag planerna på att bygga min altan, men då tyckte handledaren att det "var bäst att jag lämnade in en bygglovsansökan, så jag fick "saken ordentligt prövad". Jag påpekade då att altanen var bygglovfri och inte på något sätt bryter mot detaljplan, så varför ska jag betala för ett bygglov som inte behövs? Dessutom så skulle ju en bygglovsansökan kunna gå på remiss, vilket skulle ha noll chans att gå igenom (grannen).
Handledaren, som vid det här laget har insett att jag faktiskt är påläst, går då med på att låta mig skicka in en ritning/skiss på altanen för bedömning så att den är "anpassad till områdets karaktär" som det står i detaljplanen. Nackdelen med detta förfarande är att det inte finns någon tidsgräns på hur lång betänketid kommunen får ha, så efter ett par månader utan svar så ringer jag upp handledaren som då hänvisar till stadsarkitekten, så jag mailar honom och får då ett mycket snabbt svar att den ser ok ut, men att "han inte prövat om den kräver bygglov". Tillbaka till handledaren...men han sade från början att om stadsarkitekten tyckte att altanen såg ok ut, så skulle jag få bygga. Så i sommar så bygger jag...
Så, en liten checklista för de som ska bygga altan eller liknande:
1. Lusläs Detaljplan och Planbeskrivning. Se till att förstå alla symboler som står på din tomt och på närmaste grannar: vad betyder ett stort "B"? Vad betyder en romersk "I" och "II"? Korsprickad mark? Läs generella regler för området som kan stå i texten på sidan av Detaljplanen. Detaljplanen är det juridiskt bindande dokumentet som kommunen måste följa, annars begår handläggaren tjänstefel. Men med goda kontakter kan kan få igenom bygglov som bryter mot lagar och detaljplan, om handledare och grannar går med på det.
2. Sätt er in i lagar och regler, läs gärna på forum som Byggahus och "PBL Kunskapsbanken" på boverkets hemsida. Tänk på att lagar och regler ändras och att det som gällde för tre år sedan kanske inte gäller idag. Kolla med specialister, t ex Villaägarnas expertrådgivning.
3. Lita inte på bygghandledare: dubbelkolla allt som de eller någon annan representant för kommunen påstår. Be dem maila svaret. Ha en tät kontakt med bygghandledaren för ert område, men dubbelkolla allt! Fråga experter. Hål koll på bygglov (sök kungörelser, Post och Inrikes tidningar).
4. Fyra instanser. Tänk på att byggnadsnämnden är den första av fyra instanser, om det än något som ni tycker är fel, så har ni rätt att överklaga till Länsstyrelsen, sedan Mark & Miljödomstolen och till sist Mark & Miljööverdomstolen. Överklaganden kostar ingenting, men de tar tid, så ta med det i beräkningen om det är ett ärende där ni misstänker att kommunen eller någon granne kan sätta käppar i hjulet.
Redigerat:
En sak till gällande altan; läs "Altaner som enligt rättspraxis inte var tillbyggnader" i denna länk:
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/lov--byggande/anmalningsplikt/byggnader/tillbyggnad/
Illustrationen visar i princip hur min altan kommer att se ut...förutom räcket.
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/lov--byggande/anmalningsplikt/byggnader/tillbyggnad/
Illustrationen visar i princip hur min altan kommer att se ut...förutom räcket.
Först blir jag nyfiken på hur det gick med grannens hus?T Tilt skrev:Jag kan bidra med några tillägg och egna erfarenheter. Vi köpte ett hus för 5 år sedan på ett äldre område med små tomter (runt 430 m2) och dessutom är många hus q-märkta i olika grad, d v s de är kulturellt värdefulla byggnader med skyddsbestämmelser i detaljplanen. Vårt hus är byggt 1960 i kanten på området och har den lägsta skyddsgraden q1, vilket innebär att ev byggnationer ska anpassas till områdets karaktär. Jag får alltså inte bygga om huset till en funkisvilla eller sätta ett glasräcke på altanen.
Rätt snart efter att vi flyttat in så damp det ned ett grannhörande (remiss) på ett bygge som en granne ville göra, där han ville riva den gamla byggnaden (q2) och ersätta den med en ny, betydligt större byggnad "i samma stil". Jag tyckte att det var lite märkligt då jag haft en dialog med kommunen om att bygga altan längs mitt hus mot denna granne, altanen skulle ca: 1 meter hög och nå fram till ca: 1 meter från tomtgränsen. Handläggaren på kommunen var inte direkt positivt inställd och hävdade att "vi har sagt att altaner inte får vara på vara högre än 50 cm på området". Grannens nya hus bröt dock mot en rad bestämmelser i både detaljplan och jordabalken, t ex så hade det två våningar (detaljplan begränsar till en våning) och hela taksprånget på en del av byggnaden stack in över vår tomt, vägglivet var alltså på tomtgränsen de hade tänkt gräva ned dräneringen på min tomt.
Jag hittade sju fel/lagbrott i en bygglovsansökan som kommunen tyckt var lämplig att skicka på remiss till grannarna, medan de var tveksamma till min bygglovsfria altan: det var uppenbart att jag och grannen bedömdes olika. Till saken hör att den arkitekt som ritat grannens nya hus är en av de som signerat detaljplanen när den togs fram, så han borde känna till bestämmelserna. Men å andra sidan så har han väl fikat (nudge, nudge, wink, wink) en och annan gång med handläggarna på byggnadsnämnden på kommunhuset. Jag var alltså tvungen att läsa på hur bygglov och byggnadsnämnder fungerar medan jag skrev ett remissvar och sköt på planerna på min altan. Jag upptäckte snart att talesättet "ju mer jag läser, desto mer förstår jag hur lite jag vet" måste vara sagt av någon som sökte bygglov (och som hette Voltaire?)
Jag skrev ett långt remissvar och påpekade alla fel och brister som kommun och arkitekt borde känna till och efter det så har faktiskt bygghandledaren varit mycket mer trevlig och tillmötesgående. Så förra våren återupptog jag planerna på att bygga min altan, men då tyckte handledaren att det "var bäst att jag lämnade in en bygglovsansökan, så jag fick "saken ordentligt prövad". Jag påpekade då att altanen var bygglovfri och inte på något sätt bryter mot detaljplan, så varför ska jag betala för ett bygglov som inte behövs? Dessutom så skulle ju en bygglovsansökan kunna gå på remiss, vilket skulle ha noll chans att gå igenom (grannen).
Handledaren, som vi det här laget har insett att jag faktiskt är påläst, går då med på att låta mig skicka in en ritning/skiss på altanen för bedömning så att den är "anpassad till områdets karaktär" som det står i detaljplanen. Nackdelen med detta förfarande är att det inte finns någon tidsgräns på hur lång betänketid kommunen får ha, så efter ett par månader utan svar så ringer jag upp handledaren som då hänvisar till stadsarkitekten, så jag mailar honom och får då ett mycket snabbt svar att den ser ok ut, men att "han inte prövat om den kräver bygglov". Tillbaka till handledaren...men han sade från början att om stadsarkitekten tyckte att altanen såg ok ut, så skulle jag få bygga. Så i sommar så bygger jag...
Så, en liten checklista för de som ska bygga altan eller liknande:
1. Lusläs Detaljplan och Planbeskrivning. Se till att förstå alla symboler som står på din tomt och på närmaste grannar: vad betyder ett stort "B"? Vad betyder en romersk "I" och "II"? Korsprickad mark? Läs generella regler för området som kan stå i texten på sidan av Detaljplanen. Detaljplanen är det juridiskt bindande dokumentet som kommunen måste följa, annars begår handläggaren tjänstefel. Men med goda kontakter kan kan få igenom bygglov som bryter mot lagar och detaljplan, om handledare och grannar går med på det.
2. Sätt er in i lagar och regler, läs gärna på forum som Byggahus och "PBL Kunskapsbanken" på boverkets hemsida. Tänk på att lagar och regler ändras och att det som gällde för tre år sedan kanske inte gäller idag. Kolla med specialister, t ex Villaägarnas expertrådgivning.
3. Lita inte på bygghandledare: dubbelkolla allt som de eller någon annan representant för kommunen påstår. Be dem maila svaret. Ha en tät kontakt med bygghandledaren för ert område, men dubbelkolla allt! Fråga experter. Hål koll på bygglov (sök kungörelser, Post och Inrikes tidningar).
4. Fyra instanser. Tänk på att byggnadsnämnden är den första av fyra instanser, om det än något som ni tycker är fel, så har ni rätt att överklaga till Länsstyrelsen, sedan Mark & Miljödomstolen och till sist Mark & Miljööverdomstolen. Överklaganden kostar ingenting, men de tar tid, så ta med det i beräkningen om det är ett ärende där ni misstänker att kommunen eller någon granne kan sätta käppar i hjulet.
Sen har jag en del kommentarer kring det du skriver om handläggningen av ärenden och vad man bör tänka på. En del håller jag med om, annat inte. Jag har en lite annan infallsvinkel. Men nu väntar påskägg på mig så jag ger mig in i diskussionen när jag har mer tid
Glad Påsk!
Wow. Vilken historia. Hur gick det med grannens projekt?T Tilt skrev:Jag kan bidra med några tillägg och egna erfarenheter. Vi köpte ett hus för 5 år sedan på ett äldre område med små tomter (runt 430 m2) och dessutom är många hus q-märkta i olika grad, d v s de är kulturellt värdefulla byggnader med skyddsbestämmelser i detaljplanen. Vårt hus är byggt 1960 i kanten på området och har den lägsta skyddsgraden q1, vilket innebär att ev byggnationer ska anpassas till områdets karaktär. Jag får alltså inte bygga om huset till en funkisvilla eller sätta ett glasräcke på altanen.
Rätt snart efter att vi flyttat in så damp det ned ett grannhörande (remiss) på ett bygge som en granne ville göra, där han ville riva den gamla byggnaden (q2) och ersätta den med en ny, betydligt större byggnad "i samma stil". Jag tyckte att det var lite märkligt då jag haft en dialog med kommunen om att bygga altan längs mitt hus mot denna granne, altanen skulle bli ca: 1 meter hög och nå fram till ca: 1 meter från tomtgränsen. (huset är ca: 4,7 meter från gränsen) Handläggaren på kommunen var inte direkt positivt inställd och hävdade att "vi har sagt att altaner inte får vara på vara högre än 50 cm på området". Grannens nya hus bröt dock mot en rad bestämmelser i både detaljplan och jordabalken, t ex så hade det två våningar (detaljplan begränsar till en våning) och hela taksprånget på en del av byggnaden stack in över vår tomt, vägglivet var alltså på tomtgränsen de hade tänkt gräva ned dräneringen på min tomt.
Jag hittade sju fel/lagbrott i en bygglovsansökan som kommunen tyckt var lämplig att skicka på remiss till grannarna, medan de var tveksamma till min bygglovsfria altan: det var uppenbart att jag och grannen bedömdes olika. Till saken hör att den arkitekt som ritat grannens nya hus är en av de som signerat detaljplanen när den togs fram, så han borde känna till bestämmelserna. Men å andra sidan så har han väl fikat (nudge, nudge, wink, wink) en och annan gång med handläggarna på byggnadsnämnden på kommunhuset. Jag var alltså tvungen att läsa på hur bygglov och byggnadsnämnder fungerar medan jag skrev ett remissvar och sköt på planerna på min altan. Jag upptäckte snart att talesättet "ju mer jag läser, desto mer förstår jag hur lite jag vet" måste vara sagt av någon som sökte bygglov (och som hette Voltaire?)
Jag skrev ett långt remissvar och påpekade alla fel och brister som kommun och arkitekt borde känna till och efter det så har faktiskt bygghandledaren varit mycket mer trevlig och tillmötesgående. Så förra våren återupptog jag planerna på att bygga min altan, men då tyckte handledaren att det "var bäst att jag lämnade in en bygglovsansökan, så jag fick "saken ordentligt prövad". Jag påpekade då att altanen var bygglovfri och inte på något sätt bryter mot detaljplan, så varför ska jag betala för ett bygglov som inte behövs? Dessutom så skulle ju en bygglovsansökan kunna gå på remiss, vilket skulle ha noll chans att gå igenom (grannen).
Handledaren, som vid det här laget har insett att jag faktiskt är påläst, går då med på att låta mig skicka in en ritning/skiss på altanen för bedömning så att den är "anpassad till områdets karaktär" som det står i detaljplanen. Nackdelen med detta förfarande är att det inte finns någon tidsgräns på hur lång betänketid kommunen får ha, så efter ett par månader utan svar så ringer jag upp handledaren som då hänvisar till stadsarkitekten, så jag mailar honom och får då ett mycket snabbt svar att den ser ok ut, men att "han inte prövat om den kräver bygglov". Tillbaka till handledaren...men han sade från början att om stadsarkitekten tyckte att altanen såg ok ut, så skulle jag få bygga. Så i sommar så bygger jag...
Så, en liten checklista för de som ska bygga altan eller liknande:
1. Lusläs Detaljplan och Planbeskrivning. Se till att förstå alla symboler som står på din tomt och på närmaste grannar: vad betyder ett stort "B"? Vad betyder en romersk "I" och "II"? Korsprickad mark? Läs generella regler för området som kan stå i texten på sidan av Detaljplanen. Detaljplanen är det juridiskt bindande dokumentet som kommunen måste följa, annars begår handläggaren tjänstefel. Men med goda kontakter kan kan få igenom bygglov som bryter mot lagar och detaljplan, om handledare och grannar går med på det.
2. Sätt er in i lagar och regler, läs gärna på forum som Byggahus och "PBL Kunskapsbanken" på boverkets hemsida. Tänk på att lagar och regler ändras och att det som gällde för tre år sedan kanske inte gäller idag. Kolla med specialister, t ex Villaägarnas expertrådgivning.
3. Lita inte på bygghandledare: dubbelkolla allt som de eller någon annan representant för kommunen påstår. Be dem maila svaret. Ha en tät kontakt med bygghandledaren för ert område, men dubbelkolla allt! Fråga experter. Hål koll på bygglov (sök kungörelser, Post och Inrikes tidningar).
4. Fyra instanser. Tänk på att byggnadsnämnden är den första av fyra instanser, om det än något som ni tycker är fel, så har ni rätt att överklaga till Länsstyrelsen, sedan Mark & Miljödomstolen och till sist Mark & Miljööverdomstolen. Överklaganden kostar ingenting, men de tar tid, så ta med det i beräkningen om det är ett ärende där ni misstänker att kommunen eller någon granne kan sätta käppar i hjulet.
M MetteKson skrev:Först blir jag nyfiken på hur det gick med grannens hus?
Sen har jag en del kommentarer kring det du skriver om handläggningen av ärenden och vad man bör tänka på. En del håller jag med om, annat inte. Jag har en lite annan infallsvinkel. Men nu väntar påskägg på mig så jag ger mig in i diskussionen när jag har mer tid
Glad Påsk!
N Gustav.W skrev:
Grannen köpte huset 2008, huvudbyggnaden var då ett välbevarat men äldre hus som bestod av två sammanbyggda huskroppar (sammanlagt under 100 kvm), varav den äldre huskroppen härstammar från 1800-talet. På tomten finns även en gårdsbyggnad med garage som ser ut att vara byggt runt sekelskiftet 1900. Gårdsbyggnaden är placerad längs tomtgränsen mot min tomt, den står inte helt parallellt med tomtgränsen och ett hörn ser ut att bryta tomtgränsen och stå på vår tomt.
Grannen lämnade ganska snart efter köpet 2008 in en (första) ansökan om rivning och bygglov för att bygga ett nytt hus, de gamla byggnaderna skulle rivas och ersättas en en enda stor byggnad. Den nya huvudbyggnaden skulle byggas i ett "U" där flyglarna hade samma placering som den gamla huvudbyggnaden och gårdsbyggnaden, men de var nu ihopbyggda med en ny del. Även om utseende på de gamla byggnaderna i stort sett behölls, så växte huset i alla ledder, på den 18 meter breda tomten så ville man bygga ett 18 meter bred huskropp. Väggarna stod alltså på tomtgränsen. Till saken hör att enligt planbeskrivning/detaljplan så finns en avsikt att bevara den för området traditionella stilen med separat huvudbyggnad och gårdsbyggnad, storleken på dessa är begränsade till 150 kvm för huvudbyggnad och 50 kvm för gårdsbyggnad. Grannes nya huvudbyggnad var på 225 kvm, på en 430 kvm stor tomt.
Samtliga rågrannar sade nej, så det blev inget bygge. Han har sedan dess bearbetat/tjatat på kommunen för att få igenom sina önskemål. Under tiden har huset stått tomt och få förfalla, färgen flagnar, plåttaket rostar, staketet rasar och tomten har vuxit igen, på ena sidan av tomten så har en hallonbuske spridit sig och björkar har vuxit sig så höga på innergården att jag knappt kan se huset. Innergården används som toalett på somrarna av förbipasserande (området är centralt).
2016 köpte vi vårt hus och rätt snart efter det så hörde grannen av sig, grannen och arkitekten ville visa sina planer för mig så de kom hem till mig med ritningar på bygget. Jag hade redan när jag köpte huset börjat smida på planer att bygga en inglasad veranda, så jag ville visa min goda vilja och berättade att om jag fick bygga min altan, så skulle jag inte ha något emot grannens hus. Huset skulle ju ha "samma utformning" som tidigare, bara "lite längre garage". De berättade inte att garaget dessutom skulle bli 1 meter högre, mindre än 5 meter rakt i söder från mitt hus. Det hade jag upptäckt senare, men grannen vägrade att gå med på en inglasad altan. "Ok, sade jag, en altan då?". Men grannen vägrade för att "ingen ska se ned på mig". Min tomt är 40 cm högre och altanen skulle bli på 1 meters höjd för att ha samma höjd som golvet i huset.
Så det blev ingen överenskommelse, men de sade att de ändå skulle lämna in en bygglovsansökan. När jag sedan fick remissen med alla handlingar och ritningar, så upptäckte jag en rad uppenbara fel, och började sätta mig in i lagar och regler och upptäckte ännu fler fel. Jag blev kallad på ett möte på kommunhuset med handläggaren, grannen och arkitekten. Handläggaren hoppades kunna medla en lösning, de vill gärna att det förfallna huset skulle åtgärdas. Arkitekten "pekade med hela handen" och hävdade att bygget minsann följer detaljplanens alla bestämmelser, vilket jag visste inte var sant. Men jag höll tyst och sparade mitt svar till remissen; erinran p g a sju avsteg från detaljplan och två lagbrott (intrång).
Det blev inget bygglov och handledaren hörde några månader senare av sig och berättade att stadsarkitekten skulle se över ärendet och att kommunen skulle "sätta ned foten", d v s bestämma vad som gällde. Jag undrade stilla vad det betydde, men jag var inte särkilt orolig då jag var medveten att även om kommunen skulle gå med på alla grannens önskemål, så var chansen extremt liten att ansökan skulle klara ett överklagande. Stadsarkitekten skrev ett "tjänsteyttrande" och det visade sig att min oro var obefogad; hon skrev i princip att alla avsteg som gjorts mot detaljplan måste korrigeras och att byggnationen måste följa gällande lagar och regler.
Så det gamla huset står där än idag och förfaller.
Det är i sig ett lagbrott att låta ett q-märkt hus förfalla, men kommunen verkar inte bry sig, dem verkar vänta på att...någon...ska göra en anmälan.
Redigerat: