Grannen har överklagat vårt beviljade bygglov med hänvisning till oro för hans vattenbrunn, att siktlinjer från hans hus förstörs och att platsen passar inte för bebyggelse.
Vad är er erfarenhet av Länsstyrelsens bedömningar? Är de grundade till lag eller färgas de av miljö/kultur tankesätt? Jag menar att tolkar de oftare ärenden i riktning att man inte skall få bygga eller är de neutrala i sina bedömningar?
Tycker ni att man borde anlita en jurist inför nästa steg, överklagan till mark och miljödomstlen? Tips på någon bra jurist,
Vad är er erfarenhet av Länsstyrelsens bedömningar? Är de grundade till lag eller färgas de av miljö/kultur tankesätt? Jag menar att tolkar de oftare ärenden i riktning att man inte skall få bygga eller är de neutrala i sina bedömningar?
Tycker ni att man borde anlita en jurist inför nästa steg, överklagan till mark och miljödomstlen? Tips på någon bra jurist,
Svårt att säga dina chanser utan att se ditt ärende i sin helhet.
Länsstyrelsen ska ju följa lagen. Men eftersom PBL är en lag med tolkningsmöjligheter så är det svårt att säga på rak arm vad som är att följa lagen när det kommer till utsikt, lämplighet osv. Det finns rättspraxis som jag upplever att de oftast följer men varje plats har ju sina unika egenskaper som kan göra att rättspraxisen inte är helt tillämplig.
Min erfarenhet är att MMD kan vara lite mer opålitliga och komma med märkliga domslut.
Huruvida du behöver en jurist är svårt att säga, det beror på hur påläst och kunnig du själv är inom PBL och hur komplicerade förutsättningarna i ditt ärende är.
Min erfarenhet är att MMD kan vara lite mer opålitliga och komma med märkliga domslut.
Huruvida du behöver en jurist är svårt att säga, det beror på hur påläst och kunnig du själv är inom PBL och hur komplicerade förutsättningarna i ditt ärende är.
Ja, både och. Länsstyrelserna ska självklart följa lag, det är ju staten dom representerar. Men Länsstyrelserna är i min erfarenhet oerhört gammalmodiga paragrafryttare och eftersom de är 21 till antalet varierar den lokala inkompetensen. Landshövdingar förekommer regelbundet i skandaler om mutbrott, nepotism, korruption och andra problematiska konstigheter som sänker förtroendet.
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 25 712 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 25 712 inlägg
"Paragrafryttare" är nog bara en känsla som uppstår för att det är jurister på länsstyrelsen som tar besluten. De har en lite fyrkantig och rejält formativ utbildning bakom sig som gör att de kan uppfattas så. Men hellre detta än kommunens brokiga medarbetare som kanske inte ens har en adekvat utbildning. Chefen för bygglovsavdelningen i min kommun är en gammal snickare t ex.E Eined skrev:Ja, både och. Länsstyrelserna ska självklart följa lag, det är ju staten dom representerar. Men Länsstyrelserna är i min erfarenhet oerhört gammalmodiga paragrafryttare och eftersom de är 21 till antalet varierar den lokala inkompetensen. Landshövdingar förekommer regelbundet i skandaler om mutbrott, nepotism, korruption och andra problematiska konstigheter som sänker förtroendet.
Landshövdingarna är helt frikopplade från handläggningen av dessa myndighetsärenden hos länsstyrelsen. De är lite mer som regeringens ambassadörer som driver lite vad de själva tycker är viktigt för länet och regeringen.
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 25 712 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 25 712 inlägg
Har du någon data som tyder på att länsstyrelsen hamnar fel i sina bedömningar i bygglovsfrågor? Hur stor andel av deras beslut ändras vid överklagan till MMD eller senare MÖD?E Eined skrev:
Med tanke på det finska samhällets ekonomiska nedgång så ska vi nog inte titta för mycket där.E Eined skrev:
Näh, hitta
nähä hitta din egen data, vi kan båda ha rätt utan att tvunget hänvisa till bevisande ”data”😆.Claes Sörmland skrev:
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 25 712 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 25 712 inlägg
Jag tänker att om länsstyrelsernas beslut inte ändras i högre instans vid överklagan så är det inget fel på dessa och deras medarbatare. Gillar man inte utfallet så är det snarare PBL och PBF det är fel på. Regeringen kan ändra på PBF på mindre än ett år. De sitter även med makten att ändra på PBL. Allt som krävs är en vilja från regeringen att liberalisera bygglagstiftningen. Det är ett val.
Det var ju du som började med att hävda inkompetens, inte så konstigt att man frågar efter källa? Då får du ju räkna med att backa upp ditt påstående. Speciellt om du nu sitter på data kring tjänstefel hos jurister på en myndighet.E Eined skrev:
I Sverige finns kritik mot länsstyrelsernas kompetens och effektivitet i vissa områden. Här är några exempel på upplevda brister:
1. Långsam ärendehantering
Länsstyrelserna har fått kritik för långa handläggningstider, särskilt i frågor som rör bygglov, strandskyddsdispenser och miljötillstånd, vilket kan skapa frustration hos företag, kommuner och privatpersoner.
2. Brist på specialistkompetens
I vissa fall har länsstyrelser kritiserats för att sakna tillräcklig expertis inom områden som klimat- och miljöfrågor eller samhällsplanering, vilket kan påverka kvaliteten på beslutsfattandet.
3. Ojämlik tillämpning av regler
Det har påpekats att länsstyrelser kan tolka och tillämpa lagar och regler olika beroende på region, vilket skapar en känsla av godtycke och rättsosäkerhet.
4. Bristande samordning
Länsstyrelserna har ibland fått kritik för att inte samordna tillräckligt effektivt med andra myndigheter, vilket kan leda till dubbelarbete och ineffektivitet i ärendehanteringen.
5. Resursbrist och överbelastning
Många länsstyrelser upplever resursbrist, vilket leder till att personal inte har tid att hantera alla ärenden noggrant, särskilt vid akuta situationer som naturkatastrofer eller kriser.
Sådan kritik har lett till diskussioner om behovet av effektivisering och ökad samordning mellan länsstyrelser och andra aktörer i Sverige.
Förvaltningsreformen i Finland 2010, som ersatte länsstyrelserna med regionförvaltningsverk (RFV) och närings-, trafik- och miljöcentraler (NTM-centraler), har utvärderats med både positiva och negativa aspekter.
Positiva aspekter:
• Snabb etablering: Enligt en utvärderingsrapport från Tammerfors universitet uppnådde den nya regionförvaltningen snabbt handlingsförmåga, delvis snabbare än förväntat.
• Bibehållen serviceförmåga: Trots omstruktureringen har både RFV och NTM-centralerna lyckats upprätthålla en god nivå av extern serviceförmåga, baserat på granskningar och kundrespons.
Utmaningar:
• Komplex styrning: Rapporten påpekar att styrsystemen för de nya myndigheterna behöver förtydligas och förenklas för att säkerställa en effektiv regionförvaltning.
• Ekonomiska anpassningar: Reformen genomfördes under en tid av ekonomiska förändringar, vilket medförde behov av anpassning inom den offentliga ekonomin och förvaltningen.
Sammanfattningsvis har reformen lett till en snabb etablering av de nya myndigheterna och bibehållen serviceförmåga, men det finns fortfarande behov av att förenkla styrsystemen och anpassa verksamheten till ekonomiska realiteter.
1. Långsam ärendehantering
Länsstyrelserna har fått kritik för långa handläggningstider, särskilt i frågor som rör bygglov, strandskyddsdispenser och miljötillstånd, vilket kan skapa frustration hos företag, kommuner och privatpersoner.
2. Brist på specialistkompetens
I vissa fall har länsstyrelser kritiserats för att sakna tillräcklig expertis inom områden som klimat- och miljöfrågor eller samhällsplanering, vilket kan påverka kvaliteten på beslutsfattandet.
3. Ojämlik tillämpning av regler
Det har påpekats att länsstyrelser kan tolka och tillämpa lagar och regler olika beroende på region, vilket skapar en känsla av godtycke och rättsosäkerhet.
4. Bristande samordning
Länsstyrelserna har ibland fått kritik för att inte samordna tillräckligt effektivt med andra myndigheter, vilket kan leda till dubbelarbete och ineffektivitet i ärendehanteringen.
5. Resursbrist och överbelastning
Många länsstyrelser upplever resursbrist, vilket leder till att personal inte har tid att hantera alla ärenden noggrant, särskilt vid akuta situationer som naturkatastrofer eller kriser.
Sådan kritik har lett till diskussioner om behovet av effektivisering och ökad samordning mellan länsstyrelser och andra aktörer i Sverige.
Förvaltningsreformen i Finland 2010, som ersatte länsstyrelserna med regionförvaltningsverk (RFV) och närings-, trafik- och miljöcentraler (NTM-centraler), har utvärderats med både positiva och negativa aspekter.
Positiva aspekter:
• Snabb etablering: Enligt en utvärderingsrapport från Tammerfors universitet uppnådde den nya regionförvaltningen snabbt handlingsförmåga, delvis snabbare än förväntat.
• Bibehållen serviceförmåga: Trots omstruktureringen har både RFV och NTM-centralerna lyckats upprätthålla en god nivå av extern serviceförmåga, baserat på granskningar och kundrespons.
Utmaningar:
• Komplex styrning: Rapporten påpekar att styrsystemen för de nya myndigheterna behöver förtydligas och förenklas för att säkerställa en effektiv regionförvaltning.
• Ekonomiska anpassningar: Reformen genomfördes under en tid av ekonomiska förändringar, vilket medförde behov av anpassning inom den offentliga ekonomin och förvaltningen.
Sammanfattningsvis har reformen lett till en snabb etablering av de nya myndigheterna och bibehållen serviceförmåga, men det finns fortfarande behov av att förenkla styrsystemen och anpassa verksamheten till ekonomiska realiteter.
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 25 712 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 25 712 inlägg
TS kanske vill se lite statistik hur det ser ut vid överklaganden. Det finns ett projektarbete från Högskolan Väst 2016 av Carlsson och Lindesson som har tittat på det:
http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:958235&dswid=-7931
Så här såg det ut med utfallet av länsstyrelsernas prövning av kommunala bygglovsbeslut:
I grund och botten gäller upphävandena mest planavvikelsebedömningar. D v s byggnadsnämnden har i dessa fall feltolkat planen, ibland har liten avvikelse felanvänts i kommuner och har använts som en sorts generell dispens från planbestämmelserna, något som saknar stöd i PBL.
http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:958235&dswid=-7931
Så här såg det ut med utfallet av länsstyrelsernas prövning av kommunala bygglovsbeslut:
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
I grund och botten gäller upphävandena mest planavvikelsebedömningar. D v s byggnadsnämnden har i dessa fall feltolkat planen, ibland har liten avvikelse felanvänts i kommuner och har använts som en sorts generell dispens från planbestämmelserna, något som saknar stöd i PBL.
H
HEM2121
Medlem
· Västra Götaland
· 4 990 inlägg
HEM2121
Medlem
- Västra Götaland
- 4 990 inlägg
Enl. Egen erfarenhet är Länsstyrelsen betydligt är bättre än MMD mycket beroende på att sitter MMD på orter där överklagandet sker så kan det finnas personliga kopplingar till parterna. Överklagade hos MMD borde göras på annan ort än där parterna ska bo eller bor.E eemeliie skrev:Länsstyrelsen ska ju följa lagen. Men eftersom PBL är en lag med tolkningsmöjligheter så är det svårt att säga på rak arm vad som är att följa lagen när det kommer till utsikt, lämplighet osv. Det finns rättspraxis som jag upplever att de oftast följer men varje plats har ju sina unika egenskaper som kan göra att rättspraxisen inte är helt tillämplig.
Min erfarenhet är att MMD kan vara lite mer opålitliga och komma med märkliga domslut.
Huruvida du behöver en jurist är svårt att säga, det beror på hur påläst och kunnig du själv är inom PBL och hur komplicerade förutsättningarna i ditt ärende är.
Har sett väldigt konstiga motiveringar och avsaknad av motiveringar.
Redigerat:
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 19 094 inlägg