Bära in ved på förmiddagen eller eftermiddagen? – Skillnad i energiåtgång?
Finns det någon som har studerat hur temperaturen inuti ved hinner ändra sig under ett dygn? Ändras den snabbt i takt med utomhustemperaturen eller långsammare så den är mer som medeltemperaturen under en vecka?
Min tanke är om det är en energivinst att bära in ved sent på eftermiddagen (eller en extra varm dag) när veden hunnit värmas upp under dagen eller om det har marginell betydelse.
Ja, jag är lite sugen på att borra in en fjärravläst temperaturgivare och kolla men någon här kanske redan har gjort det och vet svaret.
Då det går åt ungefär lika mycket smältvärme (att värma 0°C is till 0°C vatten) som att värma 0°C vatten till 100°C inser man att det borde få betydelse på energin som åtgår för att värma upp veden inomhus om fukten i veden är frusen eller tinad. Frågan är då om man kan utnyttja dagsvärme, t ex 5° för att vinna energi stället för att ta in ved som kylts av -5°C på natten.
Min tanke är om det är en energivinst att bära in ved sent på eftermiddagen (eller en extra varm dag) när veden hunnit värmas upp under dagen eller om det har marginell betydelse.
Ja, jag är lite sugen på att borra in en fjärravläst temperaturgivare och kolla men någon här kanske redan har gjort det och vet svaret.
Då det går åt ungefär lika mycket smältvärme (att värma 0°C is till 0°C vatten) som att värma 0°C vatten till 100°C inser man att det borde få betydelse på energin som åtgår för att värma upp veden inomhus om fukten i veden är frusen eller tinad. Frågan är då om man kan utnyttja dagsvärme, t ex 5° för att vinna energi stället för att ta in ved som kylts av -5°C på natten.
Intressant frågeställning har absolut inga svar att ge mer än en reflektion. Den största energiåtgången borde vara när veden ska genom dörren och luft ventileras ut. Mao borde det vara bäst när skillnaden är som minst elller när det blåser minst.
Jag hittade någon siffra som sa att värmekapaciteten för trä var ungefär hälften av den för vatten (vid okänd fuktkvot i trät). Men självklart borde vedens temperatur ha en inverkan på energiförbrukningen i huset, sen kan man diskutera om det är ett problem i praktiken eller inte.
Håller nog med ovanstående om att största energiförlusten är att du måste ha dörren öppen under tiden du bär veden. Så väljs en relativt varm tidpunkt där du själv har energi nog att bära snabbt. Då förlorar du minst energi.
Håller nog med ovanstående om att största energiförlusten är att du måste ha dörren öppen under tiden du bär veden. Så väljs en relativt varm tidpunkt där du själv har energi nog att bära snabbt. Då förlorar du minst energi.
Haha, snillen spekulerar, trevlig tråd. Jag tror en luftsluss i källaren är rätt väg att gå här. Massera gärna varje vedklabb innan du slänger in den i brasan så kommer du säkert spara minst 1 öre per år 
Trevlig helg!
Trevlig helg!Det här blir ju en intressant övning i räkning på en fysiklektion! Är uppvärmningen av vedklabben försumbar i förhållande till vedens energiinnehåll? Antag vi bär in 1 kg 5° ved eller -5° ved. Det skiljer 10°. Antag värmekapaciteten på ved är ca 1,6 kJ/kgK. 1 kg x 1600 x 10 = 16 kJ åtgår alltså för värmningen av vedklabben men sen har väl 20 %, här 0,2 kg, fruset vatten också som ska tinas. Vattnets smältvärme = 333 kJ/kg. 333 x 0,2 = 67 kJ! Det är alltså 67/16 ≈ 4 gånger mer energikrävande att tina fukten i veden än att värma den 10 grader! Vi får då energiåtgången 67 + 16 = 83 kJ i skillnad om vi tar in kall eller varm ved.
Denna energi tas från ved som vi bränner. 1 kg björkved sägs ge 4,1 MJ vid förbränning. 83 kJ/4,1 MJ = 0,02 eller 2 %! Vi kan alltså spara 1 vedträ av 50 om vi bär in 5° ved i stället för -5°C! Om vi ska såga och klyva och torka eller köpa 49 eller 50 m3 ved är inte en helt försumbar skillnad.
Men nu var frågan: Hur länge måste veden ligga i varmare väder för att uppnå den förändringen ...
Denna energi tas från ved som vi bränner. 1 kg björkved sägs ge 4,1 MJ vid förbränning. 83 kJ/4,1 MJ = 0,02 eller 2 %! Vi kan alltså spara 1 vedträ av 50 om vi bär in 5° ved i stället för -5°C! Om vi ska såga och klyva och torka eller köpa 49 eller 50 m3 ved är inte en helt försumbar skillnad.
Men nu var frågan: Hur länge måste veden ligga i varmare väder för att uppnå den förändringen ...
Har aldrig mätit temperaturen på veden eller hur länge det tar för fuktig ved att tina upp. Har aldrig ens tänkt tanken.
Jag stödeldar mest, i en Berglagskamin, vid minusgrader eller andra tillfällen då det känns så lite kulet och jag tycker att lvp:n behöver lite "hjälp". Lite trivsel- och nyttoeldning förekommer också ibland.
Killgissar därför helt vilt och säger att det beror på när man eldar och hur länge den får ligga inne innan man eldar. Tror dock att det går åt ett vedträ extra om man tar in veden på förmiddagen mot att göra det på eftermiddagen.
Själv gör jag oftast så att jag tar in ved när det bara är några pinnar kvar i vedkorgen inne, oavsett vilken tidpunkt det är på dagen. Det är dock oftast på kvällen, då jag försöker ha vedkorgen fylld innan läggdags.
Jag stödeldar mest, i en Berglagskamin, vid minusgrader eller andra tillfällen då det känns så lite kulet och jag tycker att lvp:n behöver lite "hjälp". Lite trivsel- och nyttoeldning förekommer också ibland.
Killgissar därför helt vilt och säger att det beror på när man eldar och hur länge den får ligga inne innan man eldar. Tror dock att det går åt ett vedträ extra om man tar in veden på förmiddagen mot att göra det på eftermiddagen.
Själv gör jag oftast så att jag tar in ved när det bara är några pinnar kvar i vedkorgen inne, oavsett vilken tidpunkt det är på dagen. Det är dock oftast på kvällen, då jag försöker ha vedkorgen fylld innan läggdags.
Rent teoretiskt är det ju en lite intressant frågeställning.
För att krångla till det.
Om du bär in 5 kbm ved i huset på sommaren när det är 25 grader varmt ute och ska elda när det är minusgrader på vintern. Går det då åt mer energi för att värma upp huset på vintern eftersom det finns 5 kbm ved i huset som också måste värmas?
För att krångla till det.
Om du bär in 5 kbm ved i huset på sommaren när det är 25 grader varmt ute och ska elda när det är minusgrader på vintern. Går det då åt mer energi för att värma upp huset på vintern eftersom det finns 5 kbm ved i huset som också måste värmas?
P PatrikJo skrev:
När det gäller energiförlusten i luftväxlingen och med reservation för sen timme och risk för taskig matte...
Det man ska minnas här är att luft visserligen har lite drygt hälften av vedens värmekapacitet (enligt antagande i tråden ved = 1,6 kontra luft =1 kJ/kgK) men den har klart lägre densitet. Så att värma upp ett kg ved en grad kostar lika mycket som 1,6 kg luft vilket är närmre 1500 liter luft (med densiteten ca 1,1 kg/m3)
Jag tänker mig också att veden och utomhusluft har samma temperatur.
Sååå, om du släpper ut mer än 1,5 kubikmeter luft per kg ved du bär in så överväger luftväxlingen. Eller säg, om du bär in 40kg åt gången ska du släppa ut 60 kubik luft varje gång du öppnar dörren.
Slutsats, stäng dörren mellan varven, använd ett utrymme som sluss eller bär åtminstone fram allt till dörren innan du börjar.
Nej, går inte åt mer. Veden är redan varm och det kostar ingen energi att hålla den vid samma temperatur. Värmen som kostar är den som används till att värma upp hela världen utanför, bromsat av husets isolering.Z Zlade skrev:
Värmer du bara till 20 grader på vintern går det dessutom åt MINDRE energi eftersom den 25-gradiga veden svalnar till 20 och därmed hjälper till att värma.
Marginellt förstås, men dock.
Nja. En tom frys drar mer energi än en full. Borde inte det betyda att ett belamrat hus drar mindre energi än ett sparsamt möblerat? Dvs fyll huset med vedträn så blir det mindre luft som cirkulerar och behöver värmas på vintern!Tomtom79 skrev:
https://www.nyteknik.se/energi/drar-en-full-frys-mer-energi-6820194
När du går fram och tillbaka och bär in ved, passa på att släppa väder när du är inne så att du inte gör det när du är ute och förspiller den värmen.
Och försök hitta glöd i askan när du ska tända och blås liv i den så att du slipper använda en tändsticka.
Och försök hitta glöd i askan när du ska tända och blås liv i den så att du slipper använda en tändsticka.
Svaret är inte bara fysikaliskt och innehåller resonemang om att man öppnar dörren och liknande.N nagrom00 skrev:
För en given och lika fördelad innertemperatur på frysens insidor märker inte isoleringen i frysen någon skillnad om om den är tom eller ej.
Inknölade matvaror mot väggarna försämrar isoleringen något.
Å andra sidan fungerar den högre termiska massan som utjämnare vilket gör att kompressorn får något att "jobba emot", så den blir nog liite effektivare.
Å tredje sidan påverkas luftströmmarna i frysen liite av om den är tom eller fylld.
Ja så den fjärde sidan då, framsidan, den ska vara stängd.
=> Svaret är inte så riktigt enkelt som artikeln ger sken av och det är inte uppenbart vad som är rätt svar.
Läste du hela svaret ?N nagrom00 skrev:
Ett tomt hus drar inte mer eller mindre energi än ett med möbler och människor .
Dock ska radiatorer ej möbleras in .
Och till TS , självklart kostar det energi att ta in kall ved i bostaden , får man hoppas att veden ej är dyr för dig .
Eldar du med veden så höjer du tempen i bostaden .
Sen bärs vell veden in när man har tid eller när vedförrådet inne börjar bli tomt .
Redigerat: