Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 24 068 inlägg
Det handlar om de fall då blandaren via vattenrören har kontakt med moder jord. Blandaren blir då en främmande ledande del enligt bilden. Ett åsknedslag i närheten eller en kortslutning i TM kan då orsaka en farlig potentialskillnad mellan blandare och TM.J jonaserik skrev:
Jag kan inte se att en skyddsutjämning kan vara av skada. Det som kan bli en skada är om man skyddsutjämnar ledande delar som inte har kontakt med moder jord, t.ex diskbänk. Det är helt riktigt inte bra att föra in jordpotential i en bostad. Utan det handlar om att hantera konsekvensen då detta redan är gjort.J jonaserik skrev:
Som sagt, jordpotentialen finns redan. Man ska aldrig föra in en ny jordpotential. Vad skyddsutjämning gör är att hantera överspänningar från åska och jordfel i nätet.J jonaserik skrev:
Sant.J jonaserik skrev:
Vid kortslutning mellan fas och skyddsjord i TM så uppstår teoretiskt en beröringsspänning på 115 V mot moder jord.
Denna spänning är farlig i badrum. Säkring och JFB anses inte räcka. Om man får 500 mA genom kroppen så dör man, oberoende av hur snabbt en JFB löser. Så hög ström är endast möjlig med en stor och blöt kontaktyta mot kroppen.
Därför infördes kravet på kompletterande skyddsutjämning som syftar till att minska denna beröringsspänning till under 50 V AC.
Beröringsspänningen uppstår pga spänningsfallet i skyddsledare och nollan hela vägen tillbaka till transformatorn där det finns ett jordtag. Vid kortslutning pratar vi om strömmar på flera hundra ampere så det blir ett betydande spänningsfall även i en lågohmig ledare.
Om man sätter ett jordtag närmare, då blir beröringsspänningen lägre då det bara är spänningsfallet i den röda sträckan som räknas.
Detta är principen för kompletterande skyddsutjämning.
Själva utförandet av en kompletterande skyddsutjämning är ofta helt lik skyddsutjämning (vars syfte är skydd från faror utifrån). Samma potentialutjämning kan tjäna båda syftena. Det är tydligen vad dagens regler menar.
Men ibland kanske det inte räcker, utan man behöver sära på dem som i denna bild som både har en skyddsutjämning (blått) och en kompletterande skyddsutjämning (rött) lite längre in i anläggningen. Det behövs ifall spänningsfallet längst den oranga linjen överstiger 50 V AC.
(Denna bild är inte riktigt bra. Vid överspännings från nätet kan spänningsfallet i den blå delen av skyddsledaren bli besvärande. När man gör en skyddsutjämning ska det vara korta (< 1 m) ledningar mellan de olika inkommande ledningarna, helst ska de kopplas ihop i en enda punkt.)
Precis, i nya hus finns sällan förutsättningar för att göra varken en skyddsutjämning eller kompletterande skyddsutjämning. Men i gamla hus kan det komma ifråga. I de flesta fall duger då en skyddsutjämning i källaren.J jonaserik skrev:
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 24 068 inlägg
Nej, jag kan inte finna att det någonsin förekommit sådana regler, varken i badrum, kök eller tvättrum, även om vissa nätsidor påstår motsatsen. Man räknar med normala förhållanden när reglerna bestäms, och det är att kranen spolar vatten i vasken, inte på TM som står bredvid. Lite stänk får alla stå ut med.
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 24 068 inlägg
Du hade ett badkar där duschen finns eller? Med ett kar bör TM helst stå 60 cm från ytterkanten på karet. Detta blir ett krav ifall du vill ansluta TM med stickpropp. Det får annars stå precis intill karet, men måste då anslutas fast. Något område 1 finns inte i detta fall (utanför karet), så TM kan stå på golvet, även intill karet.
Som du ser av bilden till höger kan en duschvägg begränsa området så att det blir oklassat område på andra sidan väggen, dit man inte når med ett böjligt måttband på 60 cm från karkanten.
Om vi pratar dusch utan kar så finns inget område 2 utan här räknar man 120 cm från duschhuvudet. En duschvägg kan även här begränsa utbredningen. Bilden till höger är en vy ovanifrån.
Det är då oklassat område utanför den böjda linjen som markerar 120 cm.
Som du ser av bilden till höger kan en duschvägg begränsa området så att det blir oklassat område på andra sidan väggen, dit man inte når med ett böjligt måttband på 60 cm från karkanten.
Om vi pratar dusch utan kar så finns inget område 2 utan här räknar man 120 cm från duschhuvudet. En duschvägg kan även här begränsa utbredningen. Bilden till höger är en vy ovanifrån.
Det är då oklassat område utanför den böjda linjen som markerar 120 cm.
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 24 068 inlägg
Nä, väggen avskiljer området från golv och upp till nästan hela duschväggens höjd. De har lite dumt nog ritat in höjden på område 0 innanför väggen utanför väggen. Allt jag markerat med grönt här är oklassat område, alltså utanför område 1. Där kan TM stå på golvet och anslutas med stickpropp.
Ja, du kan också ställa TM takt ovanför duschen på 225 cm höjd
Ja, du kan också ställa TM takt ovanför duschen på 225 cm höjd
Jättefina bilder Bo. Och bra förklarat allt. Denna tråd borde finnas med i klistrade trådar för el i badrum om någon administrerar det här.