Contrefort Contrefort skrev:
Det är inte en fråga om rättssäkerhet, utan en värderingsfråga om man tycker att den enskildes äganderätt ska väga tyngre än det kommunala planmonopolet och möjligheten att förändra områden som redan har bebyggelse.
Att man straffas för något som är gjort i enlighet med regelverket måste väl betraktas som rättsosäkert. Sedan är det en annan sak att man kanske inte längre får bygga sådant som man fått bygga tidigare. Säg att man har fallet med två likartade och likartad bebyggda fastigheter där ägarna vill göra likadana utbyggnader på västsidan där det är gott om plats och inget borde tala mot bygglov men ägaren av den ena får nej därför att byggfirman som anlade området ett antal ägare bakåt med stöd av den tidens detaljplan och bygglov byggde denna ägares hus lite närmare östgränsen, då finns det ju dessutom mer plats för denne att bygga till på västsidan. Planen kan ju dessutom ha ändrats under en tidigare ägares tid och innan dessa vansinnesbetämmelser infördes. Det är möjligt att det kan finnas fall där kommunen kan behöva säga nej men ändra bestämmelserna så att folk endast i rena undantagsfall straffas för åtgärder vidtagna inom regelverket och överväg skadestånd om det inte kan ordnas.
 
  • Gilla
TRJBerg
  • Laddar…
F FGLIN skrev:
Att man straffas för något som är gjort i enlighet med regelverket måste väl betraktas som rättsosäkert. Sedan är det en annan sak att man kanske inte längre får bygga sådant som man fått bygga tidigare. Säg att man har fallet med två likartade och likartad bebyggda fastigheter där ägarna vill göra likadana utbyggnader på västsidan där det är gott om plats och inget borde tala mot bygglov men ägaren av den ena får nej därför att byggfirman som anlade området ett antal ägare bakåt med stöd av den tidens detaljplan och bygglov byggde denna ägares hus lite närmare östgränsen, då finns det ju dessutom mer plats för denne att bygga till på västsidan. Planen kan ju dessutom ha ändrats under en tidigare ägares tid och innan dessa vansinnesbetämmelser infördes. Det är möjligt att det kan finnas fall där kommunen kan behöva säga nej men ändra bestämmelserna så att folk endast i rena undantagsfall straffas för åtgärder vidtagna inom regelverket och överväg skadestånd om det inte kan ordnas.
Jag tror du har en egen definition av ”rättsosäkert”. Att man inte gillar en regel är inte samma sak som att den inte är rättssäker. Man kan som sagt tycka olika om hur detta ska fungera, men ditt exempel ovan säger inget om varför det skulle vara rättsosäkert, så inte så mycket att diskutera vidare om i den frågan.
 
  • Gilla
MetteKson och 1 till
  • Laddar…
TRJBerg
Contrefort Contrefort skrev:
Jag tror du har en egen definition av ”rättsosäkert”. Att man inte gillar en regel är inte samma sak som att den inte är rättssäker. Man kan som sagt tycka olika om hur detta ska fungera, men ditt exempel ovan säger inget om varför det skulle vara rättsosäkert, så inte så mycket att diskutera vidare om i den frågan.
Vad exakt är din definition av rättsosäkert?
 
TRJBerg TRJBerg skrev:
Vad exakt är din definition av rättsosäkert?
Jag har ingen definition, men det handlar mer om omständigheterna kring prövningen och myndighetsutövningen än det materiella innehållet i reglerna.
 
TRJBerg
Contrefort Contrefort skrev:
Jag har ingen definition, men det handlar mer om omständigheterna kring prövningen och myndighetsutövningen än det materiella innehållet i reglerna.
Skulle implementeringen av en lag mot en individ för någonting som individen gjort före lagens ikraftträdande vara det?
 
A
Sen finns även det (idiotiska!) beslutet att "äldre bestämmelser" såsom det används i PBL har en bortre gräns, dvs om du fått bygglov tidigare än ÄPBL, i strid med då gällande detaljplan, så går det inte att räkna detta som planenligt. I princip vart och varannat hus byggt innan 1970-talet har därmed "icke planenligt utgångsläge". Bara tanken att vid exv. brand inte kunna få återuppbygga ett likadant hus som tidigare är ju patetisk, men så anser de som bestämmer att det ska vara.

I vårt fall medger detaljplan 120 kvm huvudbyggnad och 40 kvm fristående garage. Vårt hus är 155kvm inkl sammanbyggt garage, så det är i princip stopp för alla former av tillbyggnader. Kommunen har dock sagt att det skulle gå bra att bygga på höjden (detaljplan tillåter en extra våning), så länge byggytan inte utökas, men jag är tveksam till att det skulle hålla i domstol.
 
  • Gilla
TRJBerg
  • Laddar…
TRJBerg TRJBerg skrev:
Skulle implementeringen av en lag mot en individ för någonting som individen gjort före lagens ikraftträdande vara det?
I det här fallet är det inget som är rättsosäkert och det finns flera anledningar till det.

För det första ligger ett stort ansvar på den som köper en fastighet att ta reda på exempelvis vad detaljplanen för området innebär. Det finns inget hinder för en köpare att på förhand kontrollera om byggnaden är planenlig eller inte.

Vidare handlar det här inte om att något görs ”mot en individ” eller ”straff” som du pratar om. Det det handlar om är att kommunen valt att prioritera ett allmänt intresse framför ett enskilt. Det är som sagt en värderingsfråga hur tungt man tycker att dessa intressen ska väga.

Till sist så tas den nya detaljplanen fram i en demokratisk och reglerad process där fastighetsägaren har möjlighet att både lämna synpunkter under framtagandet och överklaga antagandet.
Fastighetsägaren har också möjlighet att överklaga den eventuella avslagna bygglovsansökan i flera instanser.
 
  • Gilla
MetteKson
  • Laddar…
TRJBerg
Contrefort Contrefort skrev:
I det här fallet är det inget som är rättsosäkert och det finns flera anledningar till det.

För det första ligger ett stort ansvar på den som köper en fastighet att ta reda på exempelvis vad detaljplanen för området innebär. Det finns inget hinder för en köpare att på förhand kontrollera om byggnaden är planenlig eller inte.

Vidare handlar det här inte om att något görs ”mot en individ” eller ”straff” som du pratar om. Det det handlar om är att kommunen valt att prioritera ett allmänt intresse framför ett enskilt. Det är som sagt en värderingsfråga hur tungt man tycker att dessa intressen ska väga.

Till sist så tas den nya detaljplanen fram i en demokratisk och reglerad process där fastighetsägaren har möjlighet att både lämna synpunkter under framtagandet och överklaga antagandet.
Fastighetsägaren har också möjlighet att överklaga den eventuella avslagna bygglovsansökan i flera instanser.
Här antar du mycket om min kommentar (ser det ut som) som den inte innehöll. Du måste bestämma dig om du ska diskutera rätts(o)säkerhet generellt eller diskutera ett specifikt fall (här trådens).
 
TRJBerg TRJBerg skrev:
Här antar du mycket om min kommentar (ser det ut som) som den inte innehöll. Du måste bestämma dig om du ska diskutera rätts(o)säkerhet generellt eller diskutera ett specifikt fall (här trådens).
Jag antog att ditt inlägg syftade på de regler som är aktuella i det här fallet, eftersom det är det tråden handlar om. Jag är inte så intresserad av att diskutera vad begreppet rättssäkerhet innebär i allmänhet, så om det är det du vill så är jag nog klar där.
 
Contrefort Contrefort skrev:
Jag tror du har en egen definition av ”rättsosäkert”. Att man inte gillar en regel är inte samma sak som att den inte är rättssäker. Man kan som sagt tycka olika om hur detta ska fungera, men ditt exempel ovan säger inget om varför det skulle vara rättsosäkert, så inte så mycket att diskutera vidare om i den frågan.
Och hur pass väldefinierad är termen? På https://sv.wiktionary.org/wiki/rättsosäker kan man läsa:

"som innebär att lagarna tillämpas på ett oförutsägbart sätt"

Om man blir nekad ett bygglov som man annars borde fått enligt nuvarande regler därför att man tidigare gjort något i enlighet med dåvarande regler så är väl det oförutsägbart!
 
  • Gilla
TRJBerg
  • Laddar…
Ja, det får ju ev. effekter för den som har en fastighet utanför detaljplan och har byggnader i enlighet med de förutsättningarna. Det kan då gå från ”fritt fram” till planstridigt om en detaljplan antas. Har själv fastighet mitt i bebyggelse med generell detaljplan, men saknar plan på egna fastigheten.
 
F FGLIN skrev:
Och hur pass väldefinierad är termen? På [länk] kan man läsa:

"som innebär att lagarna tillämpas på ett oförutsägbart sätt"

Om man blir nekad ett bygglov som man annars borde fått enligt nuvarande regler därför att man tidigare gjort något i enlighet med dåvarande regler så är väl det oförutsägbart!
Det är inte oförutsägbart eftersom det konsekvent följer av de regler som finns. Att man inte har koll på reglerna betyder inte att de är oförutsägbara. Och det stämmer inte att man borde fått lovet. Hur menar du att det är så?
 
Redigerat:
  • Gilla
john68 och 3 till
  • Laddar…
För att avsluta denna tråden.
Vi fick godkänt bygglov trots planstridig utgångspunkt.

Vi valde att komplettera ansökan med ny situationsplan där vi visar på att vi kommer riva det gamla plåtskjulet.
Kvarstår i planstridigheten var då endast att huvudbyggnad stod för nära tomtgräns och ett mindre hörn på prickad mark.

Följande motivering från kommunen:


Motivering till beslut

Enligt plan- och bygglagen 9 kap. 30 § (PBL, SFS 2010:900) ska bygglov ges för en åtgärd inom ett område med detaljplan om det byggnadsverk som åtgärden avser och åtgärden i sig överensstämmer med detaljplanen.
Trots detta kan, enligt PBL 9 kap 31 b §, bygglov ges för en åtgärd som utgör en
avvikelse från detaljplanen om avvikelsen är förenlig med detaljplanens syfte och avvikelsen är liten.
Om befintlig byggnad, som åtgärden avser, inte stämmer med detaljplanen, så kan bygglov ändå ges för åtgärden förutsatt att avvikelsen har godtagits vid en tidigare bygglovsprövning.

Befintlig byggnad, som åtgärden avser, stämmer inte med detaljplanen vad gäller placering närmre tomtgräns än 4 meter, men avvikelsen har godtagits vid tidigare bygglovsprövning. (BN § 107, 1974-02-07)
Föreslagen åtgärd avviker från detaljplanens bestämmelser beträffande placering delvis (0,5 meter)
på mark som inte får bebyggas, såkallad punktprickad mark. Detta då tilläggsisoleringen utökar
byggnadens area, som tidigare placerats i direkt anslutning till den punktprickade marken.
Förvaltningen bedömer att avvikelsen i sig är liten och förenlig med detaljplanens syfte.
Förvaltningen gör bedömningen att den avvikande åtgärden som söks och den avvikelse som tidigare har godtagits sammantaget utgör en liten avvikelse som är förenlig med detaljplanens syfte.
(PBL 9 kap. 31 d §)
Förvaltningen bedömer även att ansökan uppfyller kraven enligt 9 kap. 30 § punkt 4, PBL, då tillbyggnaden och den utvädiga ändringen är lämpligt utformade och placerade med hänsyn till stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärden på platsen och intresset av en god
helhetsverkan.
Vidare bedömer förvaltningen att åtgärden inte innebär en sådan betydande olägenhet som avses i PBL 2 kap 9 §. Bygglov ska därför beviljas

😊👍
 
  • Gilla
Riverground och 6 till
  • Laddar…
H Henrik Vamos skrev:
Vi har precis fått avslag på vår bygglovsansökan med nedan motivering:

Huvudbyggnaden är placerad 1,9 meter för nära tomtgräns och med ett hörn på mark som enligt detaljplan inte får bebyggas.
Eftersom de beslut som finns på huvudbyggnaden togs innan Plan- och bygglagen (PBL) samt Äldre plan- och bygglagen (ÄPBL) och den uppdaterade detaljplanen kom senare, kan inte avvikelserna anses prövade enligt gällande lagstiftning.
De kan sammantaget inte heller anses vara en liten avvikelse.
Det som ovan nämnts ger ett så kallat planstridigt utgångsläge.


Bifogar ritning på fastighetens bygglov från 1973 där man beviljade tillbyggnad på 25m2 som ligger 2m från grannens tomtgräns.
Nuvarande detaljplan säger 4m från tomtgräns för huvudbyggnad och vår nya ansökan gäller en tillbyggnad av huvudbyggnad 4m från tomtgräns.

Kan kommunen kräva att vi prövar ett redan beviljat bygglov även om det strider mot gällande lagstiftning?
Har alltid frågat mig??????
I stan som förmodligen detta är är det tätt och ofta är det problem med bygglov och grannar som inte vill.

Om man vill bo i stan så bör man väl köpa sig ett hus som är rätt från början så slipper man problemen. Elker inrätta sig i ledet. Eller?

Vill man göra som man vill och krångla mindre med bygglov så bör man väl välja boende utanför tättbebyggt område. Eller?

Man kan inte plocka russinen ur kakan bara eller ta hela handen.
Det finns oändligt många trådar om folk med dessa problem och försöker få omöjliga bygglov, med lidande osv.
Varför köper man då ett boende på en sådan plats.
 
Detta är faktiskt på landet i en mindre by.
Kan inte uttala mig för andra men i vårt fall hade vi ingen aning om att vårt hus hade ett planstridig utgångsläge och att detta skulle kunna bli ett problem.
Vi var helt enkelt inte så djup pålästa utan kollade bara att fastigheten hade alla giltiga bygglov.

Tror inte många vet detta med förändringar mellan gamla och nya bygglagar.
 
  • Gilla
TRJBerg
  • Laddar…
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.