Det där gäller ju "Om det i en byggnad finns utrymme för resande i sådan kollektivtrafik som avses i lagen (1979:558) om handikappanpassad kollektivtrafik". Det är inte tillämpligt för småhus.
Offentliga lokaler behöver en viss mån av handikappanpassning.
Läs istället vad boverket skriver: https://www.boverket.se/sv/PBL-kuns...byggande/boverkets-byggregler/tillganglighet/
Offentliga lokaler behöver en viss mån av handikappanpassning.
Läs istället vad boverket skriver: https://www.boverket.se/sv/PBL-kuns...byggande/boverkets-byggregler/tillganglighet/
Vad jag syftar på är att ordet "tillgängligt" används även i denna text synonymt med ordet "handikappanpassat".useless skrev:
Det som krävs beskrivs alltså i samma text med båda två orden. Det här är brukligt - även när det gäller småhus. Och just detta, att använda två olika ord för en viss standard, skapar kaos och godtycke.
Det är alltså språkbruket som jag exemplifierar och understryker.
Jag försökte bygga ett liknande. Fick blankt nej av kommunen trots argumentation och hänvisning till olika regelverk. De menade att man utgår från dimensionerande fasad och hur byggnaden upplevs från allmän plats. Medelmarknivå osv var helt oväsentligt, även om byggnaden skulle stå mer än 6 meter från gata.
Tydligen olika beroende på hur fin kommun man bor i.
Tydligen olika beroende på hur fin kommun man bor i.
Eller olika beroende på vem du är och vilka kontakter du har. I kommunen, där jag har min fritidsfastighet, säger detaljplanen att husen får ha bara ett våningsplan. Dock finns det gott om hus med tre våningsplan - souterrainhus och medelmarknivå är konceptet. Plus naturligtvis de rätta kontakter. Samtidigt blir byggnadsnämden skogstokig för att ett fönster mot bakgården i ett annat hus inte hade spröjs, när kommunen kollade det färdigbyggda huset. Men ägaren till det huset hade ju inga speciella kontakter med folk "in high places"...
Det är för lite fokus på garaget i artikeln 
Det kan inte vara vanligt med insprängda garage sådär till villor.
Det kan inte vara vanligt med insprängda garage sådär till villor.
Artikeln beskriver:H Hasse C skrev:
"– Vi lyckades knåda regelverket så att kommunen blev nöjd. De uppskattade särskilt det danska Pedersen-teglet som anknyter till det äldre bostadshusets fasad."
Processen med kommunen var antagligen inte kort eller lätt. Att erfarna arkitekter var med och förmodligen levererade bra underlag för beslut (ritningar och illustrationer) möjliggjorde säkert något som ratats om det var ett sämre förslag.
Bygglov är i min erfarenhet, oavsett hur det *ska* vara, inte en fråga om enkla regler. Det blir på gott och ont bedömningsfrågor. Därför är kommunikation och redovisning viktigt.
En lekman kanske inte ser eller förstår varför sitt förslag inte duger. De som jobbar med arkitektur och stadsplanering har större chans att göra de åtgärder som krävs. Erfarenhet och utbildning har trots allt vissa fördelar.
Redigerat:
En balkong i det läget tror jag ses som en provokation, framförallt på en attefallare. Inte helt omöjligt att det fanns förslag på balkong som, efter eller innan kommunens inblandning, bidde en betydligt mindre riskfylld tummetott.D Dublin skrev:
Byggnaden ser ut att redan kliva ur omkringliggande bebyggenlse och lägga sig med en väldigt direkt relation till gatan. En balkong skulle som sagt provocera det förhållandet ytterligare.
Så *ska* det förstås inte vara. Man *ska* inte behöva utbilda sig till arkitekt för att "få igenom" en bygglovsansökan.makhno_ skrev:
Det är helt enkelt för mycket tyckande i bygglovsprocessen (helt tyckfritt går nog inte att åstadkomma). Hasse Cs berättelse om att byggnadsnämnden utgick från hur byggnaden upplevs är helt galen. Människor har olika upplevelser av byggnader. De borde nog ha sagt "hur jag/vi upplever byggnaden".
Med det sagt så gratulerar jag ägarna till attefallshuset för att de kunde bygga ett fint hus.
Varför en provokation? Mot vem?
Du har rätt och det behövs heller inte om förslaget ligger väl inom alla marginaler för regler, detaljplan, korrekt analys av områdets arkitektur etc. Lägger man sig nära "gränserna" eller försöker tänja lite så gäller det att veta precis vad man gör. Det är där utbildningen och erfarenheten kommer in. Många kan inte läsa arkitektur och stadsplanering tillräckligt bra för att se när man tex avviker från områdets karaktär. Ännu mindre komma med ett förslag som avviker på ett bra sätt. Eller varför ens förslag får nej när "grannen fick ok för samma lösning" som inte alls är samma pga annat sammanhang eller annan detaljering tex.P pmd skrev:
Bygglovsavdelningen, handläggaren. Men jag har inte kollat efter hur detaljplanen ser ut eller var huset ligger mer än bilderna i artikeln. Att dra ner byggnader mot gatan är nog redan riskabelt att sedan sätta en balkong förflyttar den privata sfären ännu mer in i gatumiljön. Nästa steg vore att möblera upp vardagsrummet mitt i gatanP pmd skrev:
Skojar men det kanske kan illustrera problemet.