- Status
Svart arbetskraft t.e.x.stoif skrev:
Är du helt omedveten om vad som händer inom transport och bygg?
Men vad är då en "tämligen bra lön" för Rumäner här i Sverige? Det verkar ju du ha svaret på.Jugend skrev:
Och varför skulle det inte kunna hända att Rumäner får 9 spänn i timmen här då det är helt ok.
Redigerat:
Varför ska Jugend, eller t.ex. jag eller du bestämma vad som är en schysst lön för en rumän här i Sverige?Morten Alper skrev:
Kan dom inte få bestämma det själva, eller måste du hålla på och omyndigförklara andra människor.
Om dom kommer hit frivilligt så har dom väl själva gjort kalkylen?
Skulle du själv åka tvärs genom Europa och jobba någonstans om du inte tyckte lönen och villkoren var tillräckligt schyssta?
Fast svart arbetskraft brukar syfta på att man inte betalar vederbörliga avgifter till staten för arbete (sociala avgifter t.ex.).Morten Alper skrev:
Det har ingenting med lönenivåer att göra, eller vad du kallar lönedumpning. Detta är bara propaganda, uppenbarligen utan förankring i fakta. I Sverige är inte lönenivåer reglerade i annat än kollektivavtal, och således kan de heller inte vara "illegala". Men du får gärna rätta mig, men då med mer än en svepande hänvisning till något helt annat.
Jobbar själv på ett av Sveriges största byggfirmor, här används utländsk arbetskraft flitigt, de anställs projekt vis, så när deras jobb är slut är de bara vända hem till Polen/Slovakien igen, ingen anställnings trygghet, de jobbar 10 timmar om dan 6 dagar i veckan, får absoluta minimilön, hur ska en vanlig svensk byggarbetare kunna konkurrera om jobben mot dessa ? Dessutom blir de gärna fel när de håller på, inte alltid brist på kompetens, snarare kommunikation ! Är man insatt så inser man allvaret i de här med utländsk arbetskraft, de gagnar knappast oss "svenska" byggare, vi borde kliva ur EU snarast
@pappskallen
Du har inte skrivit på länge i tråden, men jag kan tänka mig att du lurkar den iaf.
Men pappskallen skrev någonstans att han gillar "Den svenska modellen".
Och det måste jag säga att jag också gör, jag antar då att vi nu menar hur arbetsmarknaden fungerar. Och denna modell bygger framförallt på att starka fackförbund förhandlar med starka arbetsgivare, och att staten lägger sig i i ganska liten grad.
Modellen är rätt gammal idag. Grunderna lades i slutet av 1800-talet iom de starkt framväxande fackföreningarna.
De förhållanden som rådde innan, i industrialismens gryning, var verkligen hemska, alldeles säkert inte ett dugg bättre än för Letter som får sova på sin arbetsplats och sen tjänar några tusenlappar i månaden.
Flera generationer arbetare och fackföreningsaktiva har kämpat fram till det vi har idag.
Så vi ska vara rädda om det dessa människor åstadkommit...
...men samtidigt inte tro att det någonsin går att frysa något i sin form, utan vara medvetna om att allt är i ständig förändring. Det som inte anpassar sig går istället under.
Och så en liten passus. Som jag skrev i början:
"starka fackförbund förhandlar med starka arbetsgivare"
Nu är det ju inte alltid så, ibland maler starka fackförbund ner svaga arbetsgivare, det är hemskt när det sker.
Och ibland är fackförbunden mest en belastning för medlemmen, men absolut mest är dom en belastning för de unga som vare sig har fått jobb eller blivit fack-medlemmar än.
Och slutligen skulle många företag ta allt dom kan, om inte facket stod som motpart, så att arbetare ska organisera sig i en eller annan form ser jag som självklart.
Men åter nu till det jag egentligen tänkte avhandla.
Vad ska vi göra nu då? egentligen ...
Vi är med i EU, det är ett faktum - som betyder att precis vem som helst inom hela unionen får resa varsom helst inom EU och ta vilket jobb som man kan få, till vilken lön som helst.
Det finns inga begränsningar - på gott och ont.
Ja det är klart, om arbetsgivaren lyder under kollektivavtal så gäller ju dessa. Men det går man ju lätt runt genom att vara anställd i ett företag reggat i ett annat EU-land, vara egenföretagare eller anställd av företag utan kollektivavtal.
Så hur det ser ut just nu kan ske helt i lagens ordning, det kanske inte alltid gör det, men det kan göra det.
Och om dessa arbetare verkligen kommer hit så måste dom ju ha gjort räkneläxan själva och sett det som att det gynnar dom, på ett eller annat vis.
Men det dessa arbetare må försöka göra är ju framförallt att gå med i facket, eller organisera sig själva. Dom får helt enkelt lov att göra samma resa som "vi".
Eller så kan svenska fackförbund räcka ut handen och aktivt inlemma dessa gästarbetare. Då måste dom antagligen skriva in sina kollektivavtal så det medges möjlighet till betydligt lägre lön för gästarbetare. Är facket såpass fyrkantigt som man är idag så är det inget alternativ för en gästarbetare att organisera sig, då blir han aldrig anställd någonstans.
Men om våra gästarbetare började organisera sig hos våra svenska fackförbund, så skulle kollektivavtalen få mer genomslagskraft, börja gälla hos alltfler arbetsgivare.
Så vill man ha en förändring av detta slag så ligger bollen hos facken, som tyvärr inte gör något. Dom tycker ena stunden sååå synd om "slavarbetarna", men skiter i nästa sekund totalt i dom.
Att tycka synd om handlar endast, endast och endast om opionsbildningen, för att skydda den fine ljushyade svensfödde hantverkarens lön och förmåner. Ja och givetvis att skydda sig själva då, sin egen stol.
Du har inte skrivit på länge i tråden, men jag kan tänka mig att du lurkar den iaf.
Men pappskallen skrev någonstans att han gillar "Den svenska modellen".
Och det måste jag säga att jag också gör, jag antar då att vi nu menar hur arbetsmarknaden fungerar. Och denna modell bygger framförallt på att starka fackförbund förhandlar med starka arbetsgivare, och att staten lägger sig i i ganska liten grad.
Modellen är rätt gammal idag. Grunderna lades i slutet av 1800-talet iom de starkt framväxande fackföreningarna.
De förhållanden som rådde innan, i industrialismens gryning, var verkligen hemska, alldeles säkert inte ett dugg bättre än för Letter som får sova på sin arbetsplats och sen tjänar några tusenlappar i månaden.
Flera generationer arbetare och fackföreningsaktiva har kämpat fram till det vi har idag.
Så vi ska vara rädda om det dessa människor åstadkommit...
...men samtidigt inte tro att det någonsin går att frysa något i sin form, utan vara medvetna om att allt är i ständig förändring. Det som inte anpassar sig går istället under.
Och så en liten passus. Som jag skrev i början:
"starka fackförbund förhandlar med starka arbetsgivare"
Nu är det ju inte alltid så, ibland maler starka fackförbund ner svaga arbetsgivare, det är hemskt när det sker.
Och ibland är fackförbunden mest en belastning för medlemmen, men absolut mest är dom en belastning för de unga som vare sig har fått jobb eller blivit fack-medlemmar än.
Och slutligen skulle många företag ta allt dom kan, om inte facket stod som motpart, så att arbetare ska organisera sig i en eller annan form ser jag som självklart.
Men åter nu till det jag egentligen tänkte avhandla.
Vad ska vi göra nu då? egentligen ...
Vi är med i EU, det är ett faktum - som betyder att precis vem som helst inom hela unionen får resa varsom helst inom EU och ta vilket jobb som man kan få, till vilken lön som helst.
Det finns inga begränsningar - på gott och ont.
Ja det är klart, om arbetsgivaren lyder under kollektivavtal så gäller ju dessa. Men det går man ju lätt runt genom att vara anställd i ett företag reggat i ett annat EU-land, vara egenföretagare eller anställd av företag utan kollektivavtal.
Så hur det ser ut just nu kan ske helt i lagens ordning, det kanske inte alltid gör det, men det kan göra det.
Och om dessa arbetare verkligen kommer hit så måste dom ju ha gjort räkneläxan själva och sett det som att det gynnar dom, på ett eller annat vis.
Men det dessa arbetare må försöka göra är ju framförallt att gå med i facket, eller organisera sig själva. Dom får helt enkelt lov att göra samma resa som "vi".
Eller så kan svenska fackförbund räcka ut handen och aktivt inlemma dessa gästarbetare. Då måste dom antagligen skriva in sina kollektivavtal så det medges möjlighet till betydligt lägre lön för gästarbetare. Är facket såpass fyrkantigt som man är idag så är det inget alternativ för en gästarbetare att organisera sig, då blir han aldrig anställd någonstans.
Men om våra gästarbetare började organisera sig hos våra svenska fackförbund, så skulle kollektivavtalen få mer genomslagskraft, börja gälla hos alltfler arbetsgivare.
Så vill man ha en förändring av detta slag så ligger bollen hos facken, som tyvärr inte gör något. Dom tycker ena stunden sååå synd om "slavarbetarna", men skiter i nästa sekund totalt i dom.
Att tycka synd om handlar endast, endast och endast om opionsbildningen, för att skydda den fine ljushyade svensfödde hantverkarens lön och förmåner. Ja och givetvis att skydda sig själva då, sin egen stol.
Intressant vinkling på frågan Mikael.
Men att hoppas på att Facket skulle ta tag i ungdomsarbetslöshet och gästarbetare och försöka hitta lösningar istället för att vältra frågan på regeringen låter som en utopi.
Lösningarna heter inte bidrag eller isolering även om vissa politiska falanger tror detta.
Men att hoppas på att Facket skulle ta tag i ungdomsarbetslöshet och gästarbetare och försöka hitta lösningar istället för att vältra frågan på regeringen låter som en utopi.
Lösningarna heter inte bidrag eller isolering även om vissa politiska falanger tror detta.
Vad du missar är att vad för oss är minimilön kan vara en (mycket) hög lön i deras hemländer. Sedan är det bara att gilla läget och göra det bästa av situationen.buspojken skrev:
Ni kan förmodligen inte konkurrera direkt med dem, men det föder däremot nya roller för de "svenska" hantverkarna. Tex vara den som överbrygger kommunikationsproblemen.
Detta är inte något som är specifikt för hantverkaryrket. Samma sak händer inom it-branchen med outsourcing till tex indien och för oss är det bara att acceptera de nya spelreglera och anpassa sig eller gå under.
Ett oerhört bra inlägg av Mikale L. Affärsutveckling av facket! 
Nej, men jag håller med fullständigt. Att gnälla kommer man ingenstans med. Så enkelt är det. Det är alltid bättre att sträcka ut en hand.
Hantverkare måste precis som alla andra sektorer och alla tidigare generationer svenskar att anpassa sig till situationen. Jag är övertygad om att jobben inte är ett dugg hotade.
Nej, men jag håller med fullständigt. Att gnälla kommer man ingenstans med. Så enkelt är det. Det är alltid bättre att sträcka ut en hand.
Hantverkare måste precis som alla andra sektorer och alla tidigare generationer svenskar att anpassa sig till situationen. Jag är övertygad om att jobben inte är ett dugg hotade.
Allmängiltiga avtal.Mikael_L skrev:
Det var ju rätt svårt att förstå vad du menar med ...Morten Alper skrev:
Menar du kollektivavtal, så finns det redan sådana i alla branscher.
Ok, allmängiltiga kollektivavtal om du så vill.Mikael_L skrev:
Istället för branschspecifika?
Att inte elektrikerfacket, kommunal och hotell och resturanganställda, ingenjörerna osv ska ha sin egna kollektivavtal utan att alla ska lyda under ett och samma centralt avtal?
Att inte elektrikerfacket, kommunal och hotell och resturanganställda, ingenjörerna osv ska ha sin egna kollektivavtal utan att alla ska lyda under ett och samma centralt avtal?
Har full koll på att gästarbetarna tjänar mångfaldigt här mot deras hemländer, delar just nu "koja" med polacker som bygger en bro, anledningen till att de får jobb här är för att de är just "billiga"noone70 skrev:
Men hur man än vrider och vänder på de, så är de till 99 % priset som gäller när folk, kommuner, stat osv handlar upp jobb, den som har svenska hantverkare anställda kan aldrig konkurrera mot den som har ex polacker anställda, lönekostnaden är den största posten på alla byggen, hur mycket man än effektiviserar, detta fenomen gynnar knappast vår arbetslöshet och framförallt inte ungdomar som ska ut på arbetsmarknaden