Status
Tråden går ej att kommentera.
Nik206 skrev:
Intressant, läste ganska nyligen om varvskrisen på Wikipedia:
[länk]

Och där listar man främst oljekrisen i början av 70-talet som startskottet på vad som 5-15 år senare skulle bli slutet för svensk varvsindustri.
Visst var det oljekrisen och att man helt plötsligt stog med en massa oljetankers upplagda i de Norska fjordarna utan att ha något att göra som var startskottet. MEN, att ingen helt plötsligt ville handla oljetankers (eller några andra båtar för den delen) slog ju ungefär lika hårt mot alla i branschen. Vad man specifikt gjorde fel i Sverige var bla att man valutaspekulerade i dollar/Schweitzerfranc (gick tvärtom). När det började gå riktigt dåligt för oss i väst det var då som Sydkorea började vädra morgonluft och tog chansen att dumpa sig in på marknaden. Elementär strategi, slå till när din "fiende" är svag, inte när hen är stark...

Så, visst. Det var inte "Sydkoreas fel" att vi blev av med våra varv. Vi hade behövt göra en hel den annat rätt också, men det var helt klart en av spikarna i kistan. Det är inte så att det med automatik hade behövt gå på det viset, bara för att de Sydkoreanska varvsarbetarna var så mycket billigare när det begav sig. (Det var ju främst skillnader i arbetskostnader vi diskuterade här). De Sydkoreanska varvsarbetarna blev fö trötta på att se sina arbetsgivare ta hela vinsten bara några år senare. De gjorde vad varvsarbetare gjort i alla tider (nåja). Strejka och kedja fast sig i kranarna (blir inte mycket verkstad då). Idag tjänar de inte dåligt, även sett med västerländska mått mätt. Så hade vi spelat våra kort bättre så hade vi kunnat vara kvar i den branschen.

"Stora skeppsbyggnadsnationer äro Sverige och England" som det står i Nordisk familiebok... ;)
 
Asiens frammarsch har väl forskningen visat berodde på andra saker än bara finansiering. De hade ju bland annat bytesprogram där man fick exempelvis monopol på import av vissa utländska cigaretter mot att man byggde båtar etc.

Frihandel är inte alltid frihandel skall man veta. :)
Men de koreanska och japanska konglomeraten tror jag var bra för ett samhälle. Man uppmuntrade en entreprenöriell breddning. Kom ihåg en diskussion från millenieskiftet där man talade om att det inte fanns utrymme för fler mobiltillverkare i Europa. Då fanns Siemens, Ericsson, Alcatel och Nokia ungefär. Man gjorde en jämförelse med Japan och där fanns typ 30 stycken. Så vi gnäller allt mycket här i Europa. :)
 
Jugend skrev:
Kom ihåg en diskussion från millenieskiftet där man talade om att det inte fanns utrymme för fler mobiltillverkare i Europa. Då fanns Siemens, Ericsson, Alcatel och Nokia ungefär.
Ja fast man hade väl rätt? Det blev ju inte fler mobiltillverkare i Europa... Fast färre kunde det bli... ;)
 
Point taken. Fast är det rätt? Nokia pekades ut som den överlevande. Men var det industrins krav på investeringar eller dåligt management som sänkte den europeiska mobilindustrin?

Men jag menar att vi också har ett problem med att hantera konkurrens i Europa i stort. Man klagar ständigt över överetableringar. Läs exempelvis om TeliaSoneras satsning på mobiltelefoni i Spanien. Var det så dåligt trots allt?

Man utgår för mycket från nyckeltal, forskning kring kärnaffärer och för lite från vad som faktiskt är en bra affär. Jag tror att man skulle behöva mer av den gamla japanska och koreanska affärsstrukturen i Europa. Långsiktighet, bredd och konkurrens. Jag tror vi hade haft mindre tjafs om dålig konkurrens i hantverkssektorn i så fall! :)
 
Jugend skrev:
Point taken. Fast är det rätt? Nokia pekades ut som den överlevande. Men var det industrins krav på investeringar eller dåligt management som sänkte den europeiska mobilindustrin?
Det kan mycket väl ligga något i det du säger om Korea.

Jag var på Ericsson när de förlorade sin mobilverksamhet. Och det är spännande att se hur stora företag inte *kan* ändra sig, även när de vet och förstår att det måste göra det. Grunden till Ericssons framgångar inom mobiltelefoni är att man är duktig på mikrovågor. Så länge det bara handlade om att öht kunna packa in dem i en mobil så kunde man hänga med. Men när det inte längre var problemet så var det kört. Ericsson är i själ och hjärta ett "statligt verk" och kan inte sälja till några andra än sådana. Slutkunder det går då rakt inte. Nokia, som kunde mer slutkundsaffär (de hade ju bla sålt gummistövlar) de hängde med längre, men föll till sist på sin egen storhet, dvs de kunde inte snabbt nog överge sitt eget koncept till förmån för ett bättre. Och då blev det till slut ingenting istället. Men det är som sagt spännande och intressant att se.

Så jag skulle säga "varken eller". Snarare "tröghet". Och visst kan man skylla det på management, men å andra sidan så är det ingen annan som klarar av att fixa det heller. Se bara på Microsoft, som ser vart det håller på att gå, och kämpar med näbbar och klor, men det blir mest bara en tummetott. (Något enstaka undantag finns, s.s. XBox, men det är inte direkt någon kassako heller).
 
Tillräckligt bra kvalitet, relativt lågt pris, "moderna produkter" och gott om kapital skapar förutsättningarna för att lyckas långsiktigt på konsumentmarknaden.
Det är bara att ticka av listan o jämföra med små o stora mer eller mindre framgångsrika företag över tiden.
 
Ja, det låter ju som ett framgångsrikt koncept som jag ska pröva direkt (y)

Uhh, är det nån som har lite stålar över...?
 
Bo.Siltberg skrev:
Ja, det låter ju som ett framgångsrikt koncept som jag ska pröva direkt (y)

Uhh, är det nån som har lite stålar över...?
Välkommen i klubben:D

Men kapitalets betydelse lärde jag mig av Anders Althin under några dagar för kanske 15-20 år sedan. Tyvärr är du rökt om du inte har en finansiering utarbetad, med egna eller andras medel.:(
 
Nimajneb;1810821 ... "moderna produkter" ... [/QUOTE skrev:
Och det var ju där som våra traditionella mobiljättar föll. De förstod helt enkelt inte hur mycket mer som gick att göra i en mobilfaktor, utan trodde att det de gjorde räckte. Men vad det var man gick miste om det förstod ungarna som är deras kunder. Så så fort som Apple steg in på marknaden så var det i stort sett kört. (Jag skyller mycket av det på generationsfrågan. Problemet är att chefer måste ha lite erfarenhet, men de gör de också gamla. De blir för konservativa och hänger helt enkelt inte med.)
 
Morten Alper skrev:
Ja det funkar ju oftast i början av sin karriärstege men att för en 40-årig "svensk" arbetare som tjänar skapligt att halvera sin lön pga av lönedumpning då han sitter med hus, ungar och lån så blir det svårt att se något bättre i horisonten.

Tvärstopp och troligtvis personlig konkurs som även drabbar oss andra skattebetalare i Sverige, efter den dagen
Då får vi ta den smällen - allihop. Det är det som är den hårda karamellen! Är kraschen påväg så kommer den förr eller senare och min erfarenhet säger mig att det är bättre att ta smällen med en gång och sedan resa sig upp än att med konstgjord andning försöka förhala den. Grekland någon?

Nu tror jag inte på så stor justering som redan påtalats i tråden.
 
  • Gilla
Mikael_L
  • Laddar…
Ah nja jag tror man behöver ha mer äldre i näringslivet än vad man faktiskt har.
I fallet med Nokia så provade de faktiskt mycket av det som blev Apples framgångsfaktor. De hade provat det redan och konsumenterna hade inte köpt det. De var för tidigt ute. Sånt är farligt. När det gäller Ericsson var det nog så som du beskrev tidigare.

Men jag tycker fortfarande vårt europeiska problem är att vi gnäller över konkurrens. :) Sedan att man bara skall syssla med kärnverksamhet tror jag är skadligt för näringslivet.
 
  • Gilla
lars_stefan_axelsson
  • Laddar…
Jugend skrev:
Men jag tycker fortfarande vårt europeiska problem är att vi gnäller över konkurrens. :) Sedan att man bara skall syssla med kärnverksamhet tror jag är skadligt för näringslivet.
Det kan nog stämma detta om Européer som är livrädda för att få ett misslyckande på CVt
Lite generellt kan man ju säga att en Amerikan som misslyckas försökte iaf och kan satsa på något nytt
En Asiat som misslyckas skäms i sin närmaste omgivning men går gärna vidare med nya projekt (Japan dock lite speciellt)

När det kommer till att utvecklas utanför kärnverksamheten.... varför tycker du det är bra?
 
Alltså avknoppningar bygger på att man skapar större värden genom ökad transparens.

Jag tror inte nödvändigtvis det är bra. Det är väldigt många framgångsrika företag som byggts upp just på grund av att de förde en strategi som byggde på diversifikation. Idag fungerar det inte så utan helst skall en hel koncern ha samma avkastning på sysselsatt kapital över samtliga divisioner. Det hämmar såklart innovationskraft och också konkurrensen i samhället. Dessutom speglar det en mer ängslig form av ägande.
 
Jugend skrev:
Alltså avknoppningar bygger på att man skapar större värden genom ökad transparens.
Förlåt en simpel ingenjör men det här har jag aldrig hört förut. Hur hänger det ihop?

Appropå risktagande så läste jag för länge sedan om en studie på just amerikanska mellanchefer. Det visade sig att det var vanligt att man var risktagande upp till en viss nivå i karriärsstegen och sedan avtog risktagandet eftersom det då fanns mer att förlora än vinna. Jag gissar att det är ett mönster som inte bara är applicerbart på USA.
 
mariatherese skrev:
Då får vi ta den smällen - allihop. Det är det som är den hårda karamellen! Är kraschen påväg så kommer den förr eller senare och min erfarenhet säger mig att det är bättre att ta smällen med en gång och sedan resa sig upp än att med konstgjord andning försöka förhala den. Grekland någon?

Nu tror jag inte på så stor justering som redan påtalats i tråden.
Vilken erfarenhet av krascher har du?

Du verkar ha inställningen att skita i att täta läckorna när skeppet är på väg att sjunka. "Det sjunker väl förr eller senare". Men kämpar man emot läckorna så sjunker man inte. Hur vi gör det kan man diskutera vidare om.

Grekland hade med stor sannolikhet klarat sig bättre om dom hade haft egen valuta.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.