Status
Tråden går ej att kommentera.
Glufsglufs skrev:
...så visst, nog fan går det att komma någonstans bara man är beredd att offra lite tid, lite inkomst och ligga i...
T ex genom att doktorera då... ;) (Tid, skall vi inte tala om. Inkomst, ja drygt hälften. Ligga i, är bara förnamnet...)
 
  • Gilla
1
  • Laddar…
Jo....har man ett mål så kan man ju inte bara sitta still på arslet och tro att någon annan fixar saken åt en.
 
Nimajneb skrev:
När det gäller outsourcing av IT utveckling till tex Indien så görs tappra teoretiska försök men min erfarenhet under dom senaste 10 åren är att totalkostnaderna när man avslutat ett större projekt ligger betydligt högre än vad man initialt räknade med. Beror nog inte på att Indierna är ineffektiva utan snarare på att många har svårigheter att tydligt beskriva vad man egentligen vill få levererat.
Teoretiska försök?? Det pågår sedan minst 15 år tillbaka om vi pratar rena låglöneländer. Problemet här är att beslutsfattare liksom den svenska lagen aldrig har eller har haft fel...så den verkliga kostnaden kommer inte upp i ljuset. Det enda man kan se ibland är att de flyttar sina köp av IT-tjänster från ett "bra" låglöneland till ett "lite bättre" (läs: billigare). :rolleyes::rolleyes:
 
Bo.Siltberg skrev:
Teoretiska försök?? Det pågår sedan minst 15 år tillbaka om vi pratar rena låglöneländer. Problemet här är att beslutsfattare liksom den svenska lagen aldrig har eller har haft fel...så den verkliga kostnaden kommer inte upp i ljuset. Det enda man kan se ibland är att de flyttar sina köp av IT-tjänster från ett "bra" låglöneland till ett "lite bättre" (läs: billigare). :rolleyes::rolleyes:
Exakt, billigare timpenning men dyrare bottom line. Vill fortfarande kalla det teoretiska experiment som ofta(st) inte funkar i verkligheten.
 
Jag har jobbat en hel del med bland annat Indien. Det kräver väldigt mycket management tid. De är väldigt duktiga men det kräver aktivt ledarskap. Det gör det också dyrare framförallt jämfört med exempelvis östeuropa.

Jag upplever också att produktivitet är ett problem. Man tror att man skall få ut lika mycket där, rent matematiskt en tjänst motsvarar en tjänst där tex, men då måste man arbeta oerhört aktivt med ledarskap. Men som sagt alla har olika erfarenheter.
 
Glufsglufs skrev:
Jo....har man ett mål så kan man ju inte bara sitta still på arslet och tro att någon annan fixar saken åt en.
Det håller (nog) vi alla helt med om. MEN, man får inte glömma att man måste ha *tur* *också*. Problemet med alla "self made man" historier är att man inte får höra från alla de som jobbade lika hårt men av olika anledningar (många baserad på ren slump) inte lyckades, åtminstone inte hela vägen fram. Så vad jag vill undvika är att den förklaringsmodeller av Amerikansk/Indisk modell biter sig fast i samhället. Dvs förklaringsmodeller av typen "du har bara dig själv att skylla." (I USA, "Du måste vara en lat oduglig djävel, för *alla* kan lyckas bara de lägger manken till." Skitsnack. I Indien, "Du måste ha gjort något dåligt i ditt förra liv eftersom du fötts tillbaka så dj-a fattig. Men du skall vara glad att du inte blev en lus..." Nåja, det är en liten nidbild av den Hinduiska ståndpunkten, men det ligger tyvärr lite för mycket i det).

Man kan t ex jämföra med det finska "skolundret". Den finska omstöpningen av skolan baserades *inte* på någon önskan om att bli bättre, eller att de halkade efter internationellt eller något liknande utan av observationen att det var illa ställt med rättvisan. Alla fick inte samma chans. Så man sade, så kan vi inte ha det och arbetade aktivt för att ge alla samma chanser, ingen skulle lämnas på efterkälken. Det visar sig då att det har en positiv effekt på samtliga. (Det finns militära tänkare som säger samma sak vad gäller specialförband kontra infanteriet. De förstör mer för det reguljära infanteriet än vad man vinner på ett toppat lag.)

Man får inte glömma att alla har lite olika förutsättningar. Jag skulle t ex inte kunna ta ett jobb i skogen om jag så blev arbetslös imorgon. Med min rygg så skulle jag vara totalt handikappad efter två dagar heltid... Nöta byxbaken på ett kontor (nåja, jag står mest upp), klarar jag dock alldeles utmärkt. :)
 
Jugend skrev:
Jag har jobbat en hel del med bland annat Indien. Det kräver väldigt mycket management tid. De är väldigt duktiga men det kräver aktivt ledarskap. Det gör det också dyrare framförallt jämfört med exempelvis östeuropa.
Visst. Och Östeuroperna är inte heller särskilt dyra jämfört med oss. Jag kommer inte ihåg siffrorna från när jag var på Ericsson, men det var inte 10% skillnad, utan mycket mer. I många/alla andra aspekter så kunde de dock mäta sig med oss. Jag har arbetat med (framförallt) Rumänska datorsäkerhetsexperter och det är inget fel på varken deras kunskaper eller förmågor.
 
Jag skulle säga att skillnaden i pris mellan exempelvis Rumänien och Indien gör att det inte är någon idé att använda Indien, då det kräver mer managementtid. Men det är ett stickspår.

I USA har man inte samma friheter och rättigheter som i Sverige om du är fattig. Så deras mentalitet är egentligen bättre att införa här i Sverige. :)
Nja kanske inte så sympatisk inställning. Men jag tycker att du går i en fälla när man hänvisar till self made. Alltså de som är riktigt förmögna är alltid en liten del av befolkningen och kommer så att vara. Ingen bra referens för ett samhälle. Att bli förmögen är såklart mycket kopplat till tur och risktagande. Många människor skulle säkert kunna bli det men är inte heller riskvilliga därför blir de inte heller förmögna.
Men att bli höginkomsttagare är inte tur. Det är hårt arbete som lägger grunden för att man blir det.
 
Lars. Jo, en viss bit av tur för att nå målet till fullo kan väl behövas, det är ju några pusselbitar på vägen dit men det jag menar är att den som inte försöker kommer ALDRIG att ens komma i närheten samt att medans man försöker så är man ju någonstans på vägen (även om man inte når ända fram) och håller sig sysselsatt.
Efter den lilla period jag var ALU så har jag resten av livet haft en viss avsmak för folk som inte lägger manken till (jag känner folk som inte får jobb fast de kämpar på, detta pga skador, sjukdomar etc men de ligger i varje dag) men då under ALU så var det fullt friska personer som inte ens hängde med ut och gjorde de "gratisarbeten" man kunde göra för tex idrottsföreningar/kommunala idrotts och parkområden utan satt på sina arslen och lade patiens hela dagarna. Efter detta är jag alltid misstänksam mot fullt friska personer som inte har jobb, inte ens det mest enkla och när jag hörde om den där skogsbrukaren så tappade jag tron helt.
 
Redigerat:
  • Gilla
noone70 och 1 till
  • Laddar…
Jugend skrev:
Men att bli höginkomsttagare är inte tur. Det är hårt arbete som lägger grunden för att man blir det.
Joserrru. Det krävs en dj-a massa tur *och* arbete för att bli höginkomsttagare. Man måste ha tur med bakgrund, lärare, förutsättningar, ekonomin i allmänhet osv. osv. Det är ju det man gör som förälder, nämligen ger sina barn tur (väljer sig att bosätta sig i ett område framför ett annat, med en annan skola, med vilka vänner som finns att tillgå osv. osv.)

Jag skulle tex tvärtemot bondesammhället säga att det krävs *mer* tur med omständigheterna idag än vad det gjorde i slutet av 1800-talet. (Och även då krävdes det en dj-a massa tur). Men OK, säg inte "tur" utan "yttre omständigheter" då om det gör det tydligare. Man måste ha tur nog att ha bra ytter omständigheter. Det är ingen slump att högskolan likriktas allt mer till att det bara är barn med föräldrar med högskoleutbildning som söker in. Den trenden går tyvärr åt fel håll. I dagens komplexa sammhälle så är det *mer* slumpens omständigheter som avgör var du *kan* hamna med hårt arbete, än arbete i sig.

Men jag vill alltså ha ett sådant samhälle bara så att nu ingen trodde något annat. Dvs ett där alla har en ärlig chans att ta och förvalta. Jag fick det, men det vete-fn om alla får samma idag. Jag är inte övertygad.

P.S. Sedan menade jag med "self made" snarare "framgångsrik" utan att fått hjälp hemifrån i största allmänhet, inte nödvändigtvis "rik".
 
Glufsglufs skrev:
Efter detta är jag alltid misstänksam mot fullt friska personer som inte har jobb, inte ens det mest enkla och när jag hörde om den där skogsbrukaren så tappade jag tron helt.
Visst. Jag håller väl i stort sett med om allt du skriver. MEN, om du skrapar lite på statistiken så finns det inte många sådana som du skriver om. Särskilt inte i storstadsregionerna där större delen av befolkningen bor. Men idag så *tror* vi att det skulle vara så hemskt många fler än det någonsin var, och att moralen är på väg åt h-vete. Det finns som sagt inte mycket som pekar på det. Och den stora kontrollapparaten som har införts har just inte fångat några att tala om. Om någon vill övertyga mig om något annat så krävs det mer än enstaka anekdoter, då vill jag se statistik som jämför historiska perioder med idag och en djupare analys av vad det innebär.

Men hur vi kommer tillbaka till tron på våra medmänniskor det är en bra fråga. Jag tror att den misstro som utbreder sig är farlig i sig. Farligare än ev. "fuskande" av en och annan. Och jag tycker att det är spännande att alla, som bevisligen inte själv fuskar så farligt, tror att alla andra gör det...
 
Mikael_L skrev:
Ja precis, det var ju en av de saker jag vill få fram.
Ibland kan man sälja sig lite väl billigt, om man ser något bättre i horisonten.
I ditt fall var det ju helt korrekt, du miste lite reda pengar under en period, och kunde inte sitta och slappa på caféer med andra arbetslösa.
Men när det sen vände hade du ett bra försprång iom mer erfarenhet, referenser och en bevisad förmåga att få och behålla jobb.
Vinst i hela livet sen, efter den dagen.
Ja det funkar ju oftast i början av sin karriärstege men att för en 40-årig "svensk" arbetare som tjänar skapligt att halvera sin lön pga av lönedumpning då han sitter med hus, ungar och lån så blir det svårt att se något bättre i horisonten.

Tvärstopp och troligtvis personlig konkurs som även drabbar oss andra skattebetalare i Sverige, efter den dagen
 
Morten Alper skrev:
Ja det funkar ju oftast i början av sin karriärstege men att för en 40-årig "svensk" arbetare som tjänar skapligt att halvera sin lön pga av lönedumpning då han sitter med hus, ungar och lån så blir det svårt att se något bättre i horisonten.

Tvärstopp och troligtvis personlig konkurs som även drabbar oss andra skattebetalare i Sverige, efter den dagen
Du är ju ganska ensam om att prata om att massa Svenska arbetare ska sänka sin lön till 50kr. Men jag tror inte att någon är beredd att göra detta över en längre tid och skulle man känna sig tvingad till detta tex pga att en robot kan göra ens jobb för 50kr så kanske man får fundera på att söka sig till en annan arbetsgivare/bransch.
 
Vad är Morten Alpers lösning då?

Det är klart att det kommer att finnas sektorer där robotar eller andra länder kommer att vara billigare. Asien för TEKO tex eller Island för aluminium. Men det är ju som i alla tider att människan måste förändras i takt med sin omvärld. Så har det varit för samtliga andra generationer och så måste det ju vara även för vår generation.
 
Morten Alper har förslag till bättring, men absolut ingen lösning vilket ingen har.
Det är att svenskarna väljer alternativ där skatt och eventuella svarta medel går tillbaka till landets hjul.
Att stå och hylla lönedumpningar där även skattemedel försvinner ifrån "vår" kassa och peka på att sveriges arbetare ska bli effektivare är i mina ögon märkligt.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.