Glöm inte att ni är två i detta husköp, du är inte ensam! Stötta varandra och varva eventuella renoveringar med perioder där ni inte gör någonting alls i huset utan istället gör roliga saker tillsammans.
planera ingen stor omvandling i början. Det kan kännas att jobbet går för långsamt och för tungt och det är inte roligt att starta på det sätt. Riv inte ut, såga inte bort, klipp inte bort. Börja med att flytta in och planera framtiden i lugn och ro. Vänta till våren och se vad som kommer upp i din trädgård. Känn efter vad måste ändras och viktigast av allt - varför måste det ändras? . Riva tapeter, måla väggar och tak , skura klinker är lagom att starta med.
Hus från den tiden hade genomtänkta planlösningar. Originaldetaljer är bara ett plus och uppskattas av många. allt detta är redan sagt.....
Är du verkligen inte nöjd med köpet och det tär på din hälsa så kan du alltid sälja huset. Det kanske lättar på din börda om du tänker på att det finns ett vägg ut?
Hoppas du hittar glädje i att ha eget hus.
Hus från den tiden hade genomtänkta planlösningar. Originaldetaljer är bara ett plus och uppskattas av många. allt detta är redan sagt.....
Är du verkligen inte nöjd med köpet och det tär på din hälsa så kan du alltid sälja huset. Det kanske lättar på din börda om du tänker på att det finns ett vägg ut?
Hoppas du hittar glädje i att ha eget hus.
För att få lite balans i den här tråden:
Naturligtvis är det så att vissa saker måste åtgärdas först men det är också så att knappast alla vill ha äldre "charmig" standard.
Du ska alltså inte känna dåligt samvete över att du vill riva ut något som personer i tråden kallar "härligt" eller "det finns ingen anledning att ta bort". Och att det "bara är visuellt" eller "70-talskök är välplanerade" är det bara om det är det för dig.
Jag har renoverat köket i de tre bostäder jag har köpt, eftersom jag föredrar nytt, fräscht, lättstädat och välplanerat. Och dessutom möjlighet att på ett vettigt sätt umgås med familj och gäster även när jag lagar mat, istället för något slags 60-tals-ideal om att kvinnan ska vara i fred och minimera antalet fotsteg för att laga falukorvstubbe och stekt lever.
I två av dem bytte vi planlösning drastiskt, i ett behöll vi den.
Riv ut den gamla skiten om du vill eller behåll det välbevarade om du vill, det kan vara både och beroende på vem du frågar, men gå på vad du tycker, inte vad du "borde" tycka.
Naturligtvis är det så att vissa saker måste åtgärdas först men det är också så att knappast alla vill ha äldre "charmig" standard.
Du ska alltså inte känna dåligt samvete över att du vill riva ut något som personer i tråden kallar "härligt" eller "det finns ingen anledning att ta bort". Och att det "bara är visuellt" eller "70-talskök är välplanerade" är det bara om det är det för dig.
Jag har renoverat köket i de tre bostäder jag har köpt, eftersom jag föredrar nytt, fräscht, lättstädat och välplanerat. Och dessutom möjlighet att på ett vettigt sätt umgås med familj och gäster även när jag lagar mat, istället för något slags 60-tals-ideal om att kvinnan ska vara i fred och minimera antalet fotsteg för att laga falukorvstubbe och stekt lever.
I två av dem bytte vi planlösning drastiskt, i ett behöll vi den.
Riv ut den gamla skiten om du vill eller behåll det välbevarade om du vill, det kan vara både och beroende på vem du frågar, men gå på vad du tycker, inte vad du "borde" tycka.
Jag håller helt med, man måste inte bo i ett museum. Vårt hus är från 30-talet och när vi började riva tapeter (behövde sanera bort tobaksrök) hittade vi omkring tio lager tapet i vardagsrummet. Huset är utbyggt på 50-talet, badrummet renoverat på 70-talet, köket ”piffat” med plastlaminering på gamla luckorna på 80-talet… Vi tänker inte skämmas ett dyft för att göra precis vad vi vill. Folk har renoverat hus i alla tider och gjort både små och stora förändringar för att huset ska passa dem bättre.N Niklas_x skrev:För att få lite balans i den här tråden:
Naturligtvis är det så att vissa saker måste åtgärdas först men det är också så att knappast alla vill ha äldre "charmig" standard.
Du ska alltså inte känna dåligt samvete över att du vill riva ut något som personer i tråden kallar "härligt" eller "det finns ingen anledning att ta bort". Och att det "bara är visuellt" eller "70-talskök är välplanerade" är det bara om det är det för dig.
Jag har renoverat köket i de tre bostäder jag har köpt, eftersom jag föredrar nytt, fräscht, lättstädat och välplanerat. Och dessutom möjlighet att på ett vettigt sätt umgås med familj och gäster även när jag lagar mat, istället för något slags 60-tals-ideal om att kvinnan ska vara i fred och minimera antalet fotsteg för att laga falukorvstubbe och stekt lever.
I två av dem bytte vi planlösning drastiskt, i ett behöll vi den.
Riv ut den gamla skiten om du vill eller behåll det välbevarade om du vill, det kan vara både och beroende på vem du frågar, men gå på vad du tycker, inte vad du "borde" tycka.
Jag känner igen mig om ångesten efter köp. Som någon sa så är det vissa (inte få) som tänker och upplever det så.A Asso skrev:Hej fina folket!
Jag är en tjej på 29 års åldern, gift, barnlös och arbetar som statstjänsteman.
jag köpte ett hus för ca 2månader sen och jag är sååååå rädd och har ångrat mig; jag är rädd för renoveringen, kostnad och kan liksom inte sluta tänka på huset och tänker att jag lika bra kunde ha köpt eller hyrt en lägenhet utan att komplicera det hela men på samma gång tänker jag att jag och min man har blivit slitna av all plugg och jobb och vi förtjänar prova ”villalivet”.
Tror att rädslan kommer från när jag blev utbränd pga jobbet förra året och har blivit stresskänslig för det en annan sak är att tillträde är i januari så jag veeeeet verkligen inte vad jag kommer stötta på.
Jag vet att renovering går mkt lättare utan barn och jag vet att med planering kommer vi ej ha ekonomiska problem…
Är det fler som ångrade sig efter köpet? Varför är jag så? Hjälp mig snälla
För mig varade det veckor men det gav mig energi att läsa på om alla möjliga problem som kunde uppstå i ett hus - och sedan kan jag konstatera att det inte alls blev och är så illa.
Även efter tillträde har jag gått på några minor och upptäckt saker som gjort mig både arg och lite ångerfull. Men det går över, och allt som är bra med huset består. Du kommer antagligen börja skifta över från att tänka på alla negativa saker till att uppskatta de positiva.
Angående renoveringar så håller jag med så många i tråden om att ta det lugnt i början och lära känna huset. Sedan beror det på vad du uppskattar också.
Jag hade målat om några väggar och tak. Det kostar nästan ingenting och för mig ger det en känsla av ljus och renhet när det är nymålat och alla gamla skruvhål, ojämnheter och skavanker är borta från väggarna. Men det är nog personlig preferens.
Jag hade också några bra samtal med besiktningsmän om vad som faktiskt är värt att göra något åt och vad som bara är att acceptera (riskkonstruktion... låter värre än det är). Ett tips där är att flera försäkringsbolag kan skicka en besiktningsman som går igenom huset när du tecknar hemförsäkring. (Gratis)
Produkter som diskuteras i tråden