Äktenskapsförord - dödsfall/skilsmässa

[16386]

En sak jag har funderat över i samband med en sådan här frågeställning, som gärna någon med bättre juridiska kunskaper kan få reda ut:

Antag att den efterlevande "A" ärver 9 milj med fri förfoganderätt, och har 1 milj själv. Och antag att personen "A" gifter om sig efter några år. Och sedan avlider, inga nya barn. I den bodelning som då skall ske, så antar jag (men kan ha fel) att beloppet som skall bodelas till det dödsboet skall utgöra dels det som finns med fri förfoganderätt, dels hälften av giftorättsegendomen från det andra äktenskapet? Att det man har med sig in i form av egendom med fri förfoganderätt blir en form av enskild egendom?

Alternativet skulle ju vara att egendomen med fri förfoganderätt som barnen skall ärva som efterarv automatiskt blir halverat (med antagande att det är mycket i förhållande till giftorätts godset) om den efterlevande gifter om sig.

Efterarvet ska brytas ut före bodelningen för A och dess nye make sker:

Ärvdabalken, 3 kap.
6 § Har efterlevande maken gått i nytt gifte, skall vid hans död delning enligt detta kapitel av hans behållna giftorättsgods och enskilda egendom äga rum, innan bodelning må förrättas.

Skall i efterlevande makens livstid bodelning äga rum mellan honom och hans make i nytt äktenskap eller dennes arvingar, skall av efterlevande makens behållna giftorättsgods och enskilda egendom före delningen uttagas egendom till värde, motsvarande vad enligt 1--4 §§ belöper å den först avlidnes arvingar.

Vad i 4 § stadgas för det fall, att egendom tillfallit efterlevande maken i arv, gåva eller testamente, skall äga motsvarande tillämpning, därest han, till följd av nytt gifte, vid bodelning eller eljest på grund av giftorätt erhållit egendom utöver vad förut tillkom honom.

 

[vintersolen]

Jag vet många fall där en av gifta har gått bort. Barnen ville ha allt direkt, utan att bry sig om föräldrarna. Och dom trodde aldrig att det skulle hända just dom.

 

[TRJBerg]

Jag vet många fall där en av gifta har gått bort. Barnen ville ha allt direkt, utan att bry sig om föräldrarna. Och dom trodde aldrig att det skulle hända just dom.

Det gäller bara särkullbarn.

 

[TRJBerg]

Viktiga teknikaliteter:
1. Att ange i testamente att allt ska ärvas som "Enskild egendom". Såvida inte man vill att arvingen ska tvingas dela med sig av arvet till t ex maka/make.
2 Man kan lägga pengar/fonder/aktier i en Kapitalförsäkring och specificera särskild person/personer som förmånstagare. Dessa pengar räknas inte med i dödsboet, dvs ingår inte i arvsdelningen. (Men noteras i bouppteckningen.)

Ang 1 ovan. Man kan som jag skriva det som nedan, är osäker på hur nödvändigt det är:
"Vad som tillfaller någon genom detta testamente liksom vad som kan komma i dess ställe ska till såväl kapital som avkastning utgöra enskild egendom och ska varken i äktenskap eller samboförhållande ingå i bodelning eller omfattas av så kallad övertaganderätt."

 

[Lonne]

Jag vet många fall där en av gifta har gått bort. Barnen ville ha allt direkt, utan att bry sig om föräldrarna. Och dom trodde aldrig att det skulle hända just dom.

Det är för att särkullbarn förlorar sin arvsrätt om de inte tar ut arvet när den föräldern de är arvsberättigad dör, tyvärr finns det inget sätt att komma förbi detta.

 

[hempularen]

Det är för att särkullbarn förlorar sin arvsrätt om de inte tar ut arvet när den föräldern de är arvsberättigad dör, tyvärr finns det inget sätt att komma förbi detta.

Är du säker på det? Jag har uppfattat att särkullsbarn kan "avstå" sin arvsrätt, så att de istället senare får efterarv precis som ett gemensamt barn.

 

[Kane]

Det är för att särkullbarn förlorar sin arvsrätt om de inte tar ut arvet när den föräldern de är arvsberättigad dör, tyvärr finns det inget sätt att komma förbi detta.

Stämmer inte detta således?
https://www.familjensjurist.se/frag...in-laglott-till-forman-for-efterlevande-make/

 

[Lonne]

Är du säker på det? Jagf har uppfattat att särkullsbarn kan "avstå" sin arvsrätt, så att de istället senare får efterarv precisa som ett gemensamt barn.

Det har varit några uppmärksammade fall med särkullsbarn som avstått arv där parterna haft för avsikt att särkullsbarnet ska få sitt arv tillsammans med halvsyskonen. Man kan välja att arvet delas lika mellan särkullbarn och gemensamma barn i ett sådant arvskifte men särkullsbarn har i det arvskiftet inte rätt till efterarv på det sättet som halvsyskon har. Har man avsagt sig ett arv så har man, då uppstår inte arvsrätt automagiskt i något annat led.

Ett intressant mycket uppmärksammat fall är tvisten mellan tidningen Expo och syskonen vars pappa donerade arvet de har rätt till efter mamman. Särkullbarnen avstod arv vid mammans bortgång med avsikt att ta del av sin mammas arv samtidigt son syskonen men har iom det försaka sin arvsrätt i juridisk mening. Endast de gemensamma barnen har möjlighet att kräva ut arvet efter mamman efter pappans död.

 

[Lonne]

Stämmer inte detta således?
[länk]

Ofta är det en bra lösning för alla parter, men det kan uppstå en situation där du förlorar din arvsrätt om du gör på detta viset.