Min tillfällighetslösning när jag byggde hus och med de första årens fullständiga insyn: stora plastbaljor (företrädesvis från byggmarknaden avsedda för tex betongblandning) placerades på trädäck och andra lämpliga platser. Där planterades snabbväxande buskar tex flera halvhöga bambus.
Vissa planterades i trädgården då strukturen var färdig. Då var buskarna ytterligare ett antal år äldre. De jag inte ville gräva ner senare skänktes till vänners nybygge och där insynsskydd också krävdes. Plastbyttorna använder jag fortfarande - efter alla år - till mina dahlior. Byttorna skyddar dem från snigelinvasion och byttornas storlek passar dessa krävande växter.
Vissa planterades i trädgården då strukturen var färdig. Då var buskarna ytterligare ett antal år äldre. De jag inte ville gräva ner senare skänktes till vänners nybygge och där insynsskydd också krävdes. Plastbyttorna använder jag fortfarande - efter alla år - till mina dahlior. Byttorna skyddar dem från snigelinvasion och byttornas storlek passar dessa krävande växter.
Administrator
· Skåne
· 7 873 inlägg
Smart trick 👌
Min åsikt att vi konsumenter, och skribenter på olika bloggar och hemsidor, även har ett stort ansvar för vad vi köper och planterar. Vi kan, på förekommen anledning, inte lita på att handeln gör sin research. Men idag är det ju så enklart att söka information på nätet om växterna man vill plantera. Om något marknadsförs som "snabbväxande" så kanske man ska göra en extra koll. Några av de första träffarna för de buskar som de tipsas om i inlägget är dokument från SLU om invasivetet.
Man gör ju ofta lite research innan man planterar något; är det rätt färg, hur stor blir den, vad vill den ha för jord, trivs den i skugga? Lägg till invasivetet på listan så är det inte så mycket extra jobb. Viss efterforskning måste ju ändå ha gjorts när inlägget skrevs.
Jag vill personligen tipsa om många av de inhemska arter vi har i Sverige som ger snabb struktur och skydd. Skogslönn, lind, hassel, alm och ask är alla träd som kan tvingas ner till buskar/häckar. Flera av dem är dessutom alltmer sällsynta i naturen och ger livsrum åt många arter av insekter och svampar som idag är på utdöende på grund av förlust av värdväxter.
Även sälg en bra kandidat, och dessutom mycket fin pollen- och nektarkälla tidigt på våren. Men där får man tänka sig för lite med rotskotten som kan dra iväg om förhållanden är rätta. Men så är det ju på alla träd och buskar egentligen.
Det enda jag skulle avråda från i en trädgård äv väl asp. Det är lite väl överlevnadsbenägen som många kan vittna om.
Alla dessa fröar lätt av sig och är lätta att dra upp, och små fröplantor hittas ofta kring mogna träd. Fråga markägaren och gräv upp några.
En häck av en blanding av lövträd ger ett häftigt grönt massivt intryck som dessutom älskas av småfålgar som boar och gömmer sig däri.
Redigerat:
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 25 125 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 25 125 inlägg
Hägg är ett toppenträd om man snabbt vill ha upp en växtskärm med inhemskt material.
Och fläder!
Bara man inte låter den sprida sig. Den skjuter skott från rötter, rotar sig väldigt lätt i grenar som hänger ner i marken, frösår sig och är allmänt jävlig. Vill man sedan bli av med den så går det inte just för att den skjuter skott från stubbar och rötter.
Jag anser det vara viktigast att göra ett aktivt och avvägt val, såväl när du väljer isolering till huset som när det kommer till växtmaterial. Har din trädgård förutsättningar att utan risk för spridning hysa en spridningsbenägen (ej svartlistad) växt så kan det säkert funka bra. Kanske i ett tätbebyggt villaområde med mycket hårdgjorda ytor runtomkring och inga spridningskorridorer via vind eller vatten. Bor du däremot granne med ett naturreservat, möjlig spridningskorridor, eller en känslig biotop så måste det såklart också vägas in i valet av växtmaterial. Jag har själv tre sorters silverbuske hemma men med noga avvägd placering där jag enkelt kan upptäcka och förhindra spridning. Jag skulle inte lita på att de stora kedjorna av handelsträdgårdar har full koll på spridningsrisker.
Ja, men häggspinnarlarven gör att jag inte skulle plantera hägg som insynsskydd.
Hägg växer som ogräs på min fastighet. Sågar man ner längs marken tar det 2-3 år innan det är insynsskydd igen.
Nackdelen är att var 10-15e år får den angrepp och blir invävd i spindelnät, men den kommer ju tillbaka igen.
Jag har en väldigt gammal sibirisk ärtbuske (häckkaragan) som är odödlig och växer mycket fort, upp till 1 m per säsong om man klipper ner. Fin gul färg på blommorna. Min håller jag vid över 2 meter och den är fortfarande tät trots åldern så den skyddar hela sträckan längs vägen. Zon 6, men det bekommer den inte. Drabbats av mjöldagg 2-3 gånger, men den är lika fin igen året efter.
Har mycket syrén också och den har på mer än 25 år inte drabbats av några angrepp. Luktar fantastiskt.
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 25 125 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 25 125 inlägg
Jag kanske lever i nån sorts lokalmiljö där den inte är så aktiv men har inte sett stora angrepp här de senaste 20 åren.Henningelvis skrev:
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 25 125 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 25 125 inlägg
Jag tror man får skilja på etablerade buskar och träd som kapas ned och nyplantering. T ex alla som har kapat ned en etablerad, stor gammal syrenhäck vet hur snabbt den återväxer. Men den som har planterat en ny syrenhäck vet också att den tillhör de mest långsamväxande större buskarna i trädgårdshandeln.MultiMan skrev:
Hägg är en pionjärart så den växer snabbt vid nyplantering. När den är 10-15 år gammal så är den ett litet vitblommande träd på kanske 5 m. Nu har mer långsamväxande buskar och träd börjar bli något och nu kan den tas bort. Man får gräva bort den för att slippa att stubben skjuter rotskott. Men med ett så ungt träd är det en enkel manöver.
Har en del hägg i sommarstugan och i år ser de alla helt döda ut. Som spökträd med stora klasar av larver på stammen. Det är andra året i rad också, så har man otur så planterar man en häck som ser ut som spindelväv.
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 25 125 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 25 125 inlägg
Inte årligen va?
Ser att det tydligen är värre norrut än söderut och vissa sorter tycks vara mer drabbade än andra. Har som sagt ännu inte sett spökträd här.
Vi har häggspinnmal i häggarna för tredje året i rad. Inte lika illa i år som de föregående två åren, men ändå lite fult. Förra året var riktigt otrevligt 😬
Förra ägaren av vårt hus skötte inte om häggarna, så de är vårt största och värsta ogräs nu.
Minst andra året, men kanske t.om. tredje året i rad. Och det är i Ångermanland, så norrut från Sörmland sett.