Byggde ju ett förråd -05 och eftersom man bygger åt sig själv så mäts det hela tiden och väggarna var perfekta enligt vattenpasset.
Det tråkiga var bara att passet inte var helt sanningsenligt.... Lutar ca 2 cm har det visat sig
Det tråkiga var bara att passet inte var helt sanningsenligt.... Lutar ca 2 cm har det visat sig
Den bästa stod en av våra hantverkare för. Bästa - eftersom han överlevde och dessutom helt oskadd.
Vårt hus är ett lååångt projekt där det förra året byttes timmerstockar i väggarna. Vår timmerman frågade om elen var bortkopplad - vi svarade att vi trodde det och tänkte inte mer på det. Han antog att vårt "trodde" var lite mer definitivt och kapade den ingående kabeln på grunden med sin motorsåg. Tur att sågen var isolerad.
Han konstaterade i efterhand att det blixtrat ordentligt.
Vårt hus är ett lååångt projekt där det förra året byttes timmerstockar i väggarna. Vår timmerman frågade om elen var bortkopplad - vi svarade att vi trodde det och tänkte inte mer på det. Han antog att vårt "trodde" var lite mer definitivt och kapade den ingående kabeln på grunden med sin motorsåg. Tur att sågen var isolerad.
Han konstaterade i efterhand att det blixtrat ordentligt.
En kollega till mig skulle sätta in en kamin i vardagsrummet. Han som skulle installera satte cirkelsågen i golvet där kaminen skulle stå. Det visade sig dock att alla elrör från elcentralen gick precis under golvet och spreds sen ut i huset. Resulterade i att det inte fanns ström i ett enda uttag eller lampa i hela huset...
Nu sitter det en hel radda med kopplingsdosor i källartaket!
Nu sitter det en hel radda med kopplingsdosor i källartaket!
Medlem
· Västerbotten
· 839 inlägg
Ni är för ljuvliga! Vilka goda skratt jag har fått mig idag!
Dessbättre kan jag inte bistå med några egna, men jag kommer ju ihåg min far på det glada åttiotalet. Jag var inte särskilt gammal då - 5-6 - men jag har mycket klara minnen av hur han skulle fälla en stor tall som stod på tomten. Fällskäret var placerat mycket noggrannt då tallen stod ganska nära grannhuset; jag kommer ihåg hur pappa pekade och beräknade och funderade länge och väl och grannen var naturligtvis där också som en andra hjärntrust. Så började han såga och han gjorde det med försiktighet. Jodå, tallen föll åt rätt håll.
Bara det att pappa hade glömt bort att ta med vår friggebod i beräkningen, en friggebod som nu mest påminde om en dubbelvikt kaviartub under timmerstocken...
Och det här är visserligen inte en byggblooper, men vår stuga var timrad på sjuttiotalet på en hög plintgrund för att undvika de vårfloder som alltid översvämmade tomten efter islossningen. Stugan var också rejält isolerad undertill med frigolit, materialet naturligtvis valt för att skydda mot vårfloden. Och det hela fungerade jättebra. Tills dess att vi fick en översvämning av Bangladeshmått. Vattnet steg över tre meter på några timmar, gjorde en ny och rejält djup älvsfåra rakt genom min morbrors åkermark, lyfte upp timmerstugan som om den vore en liten barkbåt och seglade iväg med den.
Stugan mötte sitt öde sex kilometer nedströms när den korkade igen en vägtrumma. Vattentrycket blev till sist för stort och vägen blev till grus, medan vår stuga blev till brasved.
Vad som hände med uthuset vet vi fortfarande inte... Månne står det kvar i någon skog.
Dessbättre kan jag inte bistå med några egna, men jag kommer ju ihåg min far på det glada åttiotalet. Jag var inte särskilt gammal då - 5-6 - men jag har mycket klara minnen av hur han skulle fälla en stor tall som stod på tomten. Fällskäret var placerat mycket noggrannt då tallen stod ganska nära grannhuset; jag kommer ihåg hur pappa pekade och beräknade och funderade länge och väl och grannen var naturligtvis där också som en andra hjärntrust. Så började han såga och han gjorde det med försiktighet. Jodå, tallen föll åt rätt håll.
Bara det att pappa hade glömt bort att ta med vår friggebod i beräkningen, en friggebod som nu mest påminde om en dubbelvikt kaviartub under timmerstocken...
Och det här är visserligen inte en byggblooper, men vår stuga var timrad på sjuttiotalet på en hög plintgrund för att undvika de vårfloder som alltid översvämmade tomten efter islossningen. Stugan var också rejält isolerad undertill med frigolit, materialet naturligtvis valt för att skydda mot vårfloden. Och det hela fungerade jättebra. Tills dess att vi fick en översvämning av Bangladeshmått. Vattnet steg över tre meter på några timmar, gjorde en ny och rejält djup älvsfåra rakt genom min morbrors åkermark, lyfte upp timmerstugan som om den vore en liten barkbåt och seglade iväg med den.
Stugan mötte sitt öde sex kilometer nedströms när den korkade igen en vägtrumma. Vattentrycket blev till sist för stort och vägen blev till grus, medan vår stuga blev till brasved.
Vad som hände med uthuset vet vi fortfarande inte... Månne står det kvar i någon skog.
Nu måste jag "bumpa" bästa tråden på Byggahus 
Hörde om en byggare som åkte ner med sin VW-pickis till kajen på Essingen där Elektrolux låg förut (har byggts bostäder där nu). I alla fall lämnade han bilen med motorn igång och gick in i en byggbod. När han kom ut var bilen borta, och det blev ett jäkla liv eftersom man trodde att den blivit stulen. Efter ett tag upptäckte någon att det gick hjulspår utöver kajkanten (det var lite snö ute)....
Nere på botten kunde de sen se den fortfarande tända belysningen från pickisen
Hörde om en byggare som åkte ner med sin VW-pickis till kajen på Essingen där Elektrolux låg förut (har byggts bostäder där nu). I alla fall lämnade han bilen med motorn igång och gick in i en byggbod. När han kom ut var bilen borta, och det blev ett jäkla liv eftersom man trodde att den blivit stulen. Efter ett tag upptäckte någon att det gick hjulspår utöver kajkanten (det var lite snö ute)....
Nere på botten kunde de sen se den fortfarande tända belysningen från pickisen
Herre jäklar vilka roliga grejer att läsa om...fruktar bara att man själv kan dela med sig om ett halvår eller så när man bott in sig i nya huset
Drar en snabbis om min farfar i alla fall..han höll på att klippa gräset (bensindriven) och en kvist fastnade. Smart som man är ibland tippade han upp den utan att fimpa motorn, pillar försiktigt efetr kvisten, tjoff så ryker halva lill+ring fingrarna.
Den lustiga poängen är att innan han sätter sig och kör det 3 milen till akuten, så går han in och byter kläder till finskjorta, och rakar sig. Man måste ju se proper ut på lasarettet!
Drar en snabbis om min farfar i alla fall..han höll på att klippa gräset (bensindriven) och en kvist fastnade. Smart som man är ibland tippade han upp den utan att fimpa motorn, pillar försiktigt efetr kvisten, tjoff så ryker halva lill+ring fingrarna.
Den lustiga poängen är att innan han sätter sig och kör det 3 milen till akuten, så går han in och byter kläder till finskjorta, och rakar sig. Man måste ju se proper ut på lasarettet!
Yikes...
Påminner lite om varningen som står i amerikanska instruktioner för motorsågar (husqvarna tror jag det var som åkte dit på skadestånd) - "Rör inte kedjan med händerna när motorn är igång".
Sambon fick sig förresten en kyss av en sladd jag trodde var död häromdan. Elen går rätt mysko i huset så jag brukar alltid kontrollmäta, men tydligen hade jag bommat ett ställe (vi har FYRA olika säkringsboxar på olika ställen i huset...).
Påminner lite om varningen som står i amerikanska instruktioner för motorsågar (husqvarna tror jag det var som åkte dit på skadestånd) - "Rör inte kedjan med händerna när motorn är igång".
Sambon fick sig förresten en kyss av en sladd jag trodde var död häromdan. Elen går rätt mysko i huset så jag brukar alltid kontrollmäta, men tydligen hade jag bommat ett ställe (vi har FYRA olika säkringsboxar på olika ställen i huset...).
Avsågade fingrar...
På 80-talet någon gång var jag med och hyvlade ett kilsågat golv i en stor bred gammal hyvel. Det var tillsammans med farsan och en gammal gubbe på 84 år som dock var pigg som bara den. Själv var jag femton.
Någon av plankorna hade en ful vankant som gammelgubben skulle rikta bort på någon hembygd klingsåg utan tillstymmelse till säkerhetsattiraljer.
Vips så försvinner halva pekfingret på ena handen bort från gubben och han var helt iskall och stängde av sågen, tittade på det numera halva pekfingret och konstaterade att det inte gjorde så mycket, fingret var ju så gammalt ändå...
Han skulle bara in och plåstra om sig lite och sen skulle han komma ut igen och fortsätta såga påstod han, när vi påtalade att det vore nog inte så dumt att åka till sjukan och få det där ihopsytt åtminstone så tyckte han det var pjosk.
Nåväl, sjukan nästa under protest. Han fick fingret ihopsytt och ett fint bandage. På eftermiddagen står gubben vid hyveln igen.
Sådana gubbar är sköna. Samma gubbe köpte ett par år senare en splitterny skördare till skogen samt en helt ny skotare. han tyckte han skulle ha lite roligt på gamla dar. Redan då var det väl en affär på 1.5 miljoner minst till arvingarnas förtret.
På 80-talet någon gång var jag med och hyvlade ett kilsågat golv i en stor bred gammal hyvel. Det var tillsammans med farsan och en gammal gubbe på 84 år som dock var pigg som bara den. Själv var jag femton.
Någon av plankorna hade en ful vankant som gammelgubben skulle rikta bort på någon hembygd klingsåg utan tillstymmelse till säkerhetsattiraljer.
Vips så försvinner halva pekfingret på ena handen bort från gubben och han var helt iskall och stängde av sågen, tittade på det numera halva pekfingret och konstaterade att det inte gjorde så mycket, fingret var ju så gammalt ändå...
Han skulle bara in och plåstra om sig lite och sen skulle han komma ut igen och fortsätta såga påstod han, när vi påtalade att det vore nog inte så dumt att åka till sjukan och få det där ihopsytt åtminstone så tyckte han det var pjosk.
Nåväl, sjukan nästa under protest. Han fick fingret ihopsytt och ett fint bandage. På eftermiddagen står gubben vid hyveln igen.
Sådana gubbar är sköna. Samma gubbe köpte ett par år senare en splitterny skördare till skogen samt en helt ny skotare. han tyckte han skulle ha lite roligt på gamla dar. Redan då var det väl en affär på 1.5 miljoner minst till arvingarnas förtret.
Jag får väl bidra med ett litet misstag för några år sedan.
Skulle tillverka en skarvsladd i anpassad längd till någon lampa i sovrummet. Börjar med den änden med kontakten, skalar ändarna skruvar dit kontakten och stoppar i den i väggen. Glad i hågen fortsätter jag med andra änden, sätter tången i sladden för att klippa den i lämplig längd... pang.
Några år senare skulle jag skarva till en telefonsladd till bredbandet, i ena handen hade jag skaltången, i andra handen sladden, skulle plocka upp telefonkontakten från golvet. Det är ju inte mycket spänning i telefonen tänkte jag, kanske 12 volt eller så. Så jag stoppar sladden i munnen. Precis då ringer det, och jäklar vad bråttom jag fick att få bort sladden ur munnen.
Skulle tillverka en skarvsladd i anpassad längd till någon lampa i sovrummet. Börjar med den änden med kontakten, skalar ändarna skruvar dit kontakten och stoppar i den i väggen. Glad i hågen fortsätter jag med andra änden, sätter tången i sladden för att klippa den i lämplig längd... pang.
Några år senare skulle jag skarva till en telefonsladd till bredbandet, i ena handen hade jag skaltången, i andra handen sladden, skulle plocka upp telefonkontakten från golvet. Det är ju inte mycket spänning i telefonen tänkte jag, kanske 12 volt eller så. Så jag stoppar sladden i munnen. Precis då ringer det, och jäklar vad bråttom jag fick att få bort sladden ur munnen.
Får vidareutveckla från en golvvärmetråd.
Golvvärmen låg färdig och alla slangar kopplade och fyllda. Letade efter lämplig dosa att få el ifrån till pumpen till golvvärmen, öppnar en dosa och mäter och har spänning som jag ska. Kopplar in pumpen och slår på strömbrytaren, allt fungerar och golvet blir varmt och skönt.
Men allt eftersom så strular golvvärmen, luftar och har mig men ingen förändring. Börjar felsöka termostaterna men de verkar fungera.
Tiden går, säkert 2 månader med svajig golvvärme, sätter en termometer på inkommande värmeslang och ibland låg den på 22 grader och ibland upp till 37 grader.
Går ner till källaren och mäter och har mig, hittar inget fel, står och kliar mig i huvudet.
Då är flickvännen och hämtar tvätten som också ligger i källaren och släcker lyset.
Pumpen blir helt tyst....
Fram med multimetern och in i kopplingsdosan och mäter, mycket riktigt jag har dragit fasen från tändtråden.. Ridå
Till mitt försvar så var tändtråden svart, som fas brukar vara.
Nu fungerar iaf golvvärmen helt som den ska.
Golvvärmen låg färdig och alla slangar kopplade och fyllda. Letade efter lämplig dosa att få el ifrån till pumpen till golvvärmen, öppnar en dosa och mäter och har spänning som jag ska. Kopplar in pumpen och slår på strömbrytaren, allt fungerar och golvet blir varmt och skönt.
Men allt eftersom så strular golvvärmen, luftar och har mig men ingen förändring. Börjar felsöka termostaterna men de verkar fungera.
Tiden går, säkert 2 månader med svajig golvvärme, sätter en termometer på inkommande värmeslang och ibland låg den på 22 grader och ibland upp till 37 grader.
Går ner till källaren och mäter och har mig, hittar inget fel, står och kliar mig i huvudet.
Då är flickvännen och hämtar tvätten som också ligger i källaren och släcker lyset.
Pumpen blir helt tyst....
Fram med multimetern och in i kopplingsdosan och mäter, mycket riktigt jag har dragit fasen från tändtråden.. Ridå
Till mitt försvar så var tändtråden svart, som fas brukar vara.
Nu fungerar iaf golvvärmen helt som den ska.
Vill minnas att ringsignalen ligger på 90 volt ungefär ;-)PappaG skrev:
Jupp - jag har också hållit i en tråd när ngn ringde - ett hemmabygge när jag bodde i korridor - vi ville ha en lysidod som talade om vems rum det ringde på och tjuvkopplade oss in på telias skåp...
Nej, telefonsignalen är inte att leka med. Det påstås att vissa militära förband använde fältapparaterna (bärbara telefoner för anslutning till kopparledning) för att tortera krigsfångar. Snabbt och effektivt, lämnar inga bevis.Angelven skrev:
För 20 år sedan skulle jag riva ett hus. Min kompis på elverket kontaktades, för att få strömmen bortkopplad. Huset revs och det fina elskåpet skulle sparas och användas till byggcentral vid ett annat projekt. Demonteringen skedde med yxa och ett välriktat slag mot kabeln. Det både small och blixtrade. Gatubelysningen i byn slocknade. Kompisen hade glömt att bryta strömmen och fick nu istället klättra upp i flera stolpar för att byta säkringar. Så kan det gå, men här var ju ingen skadad utom yxan förståss.
