Tack! Förstår jag dig rätt så låter detta ungefär som mitt ursprungliga tänk (Bild 1). Rekommenderar du Hasopor upp till bjälklaget och sedan cellulosaisolering i facken framför alternativet med Hasopor hela vägen upp till golvet?
 
U
A andrhedb skrev:
Tack! Förstår jag dig rätt så låter detta ungefär som mitt ursprungliga tänk (Bild 1). Rekommenderar du Hasopor upp till bjälklaget och sedan cellulosaisolering i facken framför alternativet med Hasopor hela vägen upp till golvet?
Ja iaf om hasoporlagret blir tunnare än 50cm

Sen är det lättare att få isoleringen tightare mot undersida golv om du kör cellulosa eller träfiber. Ska du ha hasopor till ovanankant bjälklag måste du nästan lägga på en lerkaka eller liknande för att att inte få drag under golvplankorna.
 
Tänker du då att man lägger i trossbotten och fyller hela facket med isolering (alt 1), eller att man fyller med Hasopor nästan hela vägen upp till golvet och bara lägger en tunn isolering högst upp för att förhindra draget under plankorna (alt 2)?
 
  • Diagram som visar två alternativ för isolering under golv: Alt 1 med 22 cm cellulosa och 40 cm skumglas, Alt 2 med 45 mm cellulosa och 60 cm skumglas.
    Inloggade ser högupplösta bilder
    Skapa konto
    Gratis och tar endast 30 sekunder
U
A andrhedb skrev:
Tänker du då att man lägger i trossbotten och fyller hela facket med isolering (alt 1), eller att man fyller med Hasopor nästan hela vägen upp till golvet och bara lägger en tunn isolering högst upp för att förhindra draget under plankorna (alt 2)?
Jag har tagit alt1 där. Hasopor är inte kul att skotta, så helst så lite som möjligt :D
Rätt dyrt också
 
MathiasS MathiasS skrev:
Om man vill hantera problematiken med fukt i krypgrunden brukar man lägga byggplast.

Om du har stora problem med radon (har du några problem alls med radon?) kan det kanske vara värt att fundera över en radonduk, men det känns som ett helt annat projekt än det du håller på med. Dessutom, om du använder byggplast och ser till att det blir TÄTT i skarvar och mot väggar etc, så kommer du garanterat reducera nivåerna av radon såpass att du inte behöver fundera på någon dyr radonduk. OM det skulle vara så att denna billiga åtgärd inte räcker, förbered då för en liten radonsug genom att lägga ett dränrör under plasten där du kan skapa ett svagt undertryck med en fläkt. Då har du på ett billigt sätt skaffat dig en radonsäkrad lösning.

...men, innan du ens funderar över radon - gör en mätning. Har du ingen radon, somna om och gör en ny mätning om några år.
Som ett tilläg så kan fukt i krypgrunden komma från marken men typiskt är annars att luft värms på våren som då kommer in i den kalla krypgrunden och där kondenserar mot den kalla träkonstruktionen.
 
Varför inte byta makadamen mot skumglas?

Sedan @ Utsliten och utdömd varför skulle det bli golvdrag?
Är inte alba-balkar och makadam/bärlager + 30 cm skumglas tillräckligt lufttäta?
 
U
Oldboy Oldboy skrev:
Varför inte byta makadamen mot skumglas?

Sedan @ Utsliten och utdömd varför skulle det bli golvdrag?
Är inte alba-balkar och makadam/bärlager + 30 cm skumglas tillräckligt lufttäta?
För att luften under plankgolvet (eller spånskivan osv.) kan cirkulera i bjälklagsfacken. Väldigt vanligt fenomen.
Handlar inte om täthet mot yttre klimat utan bara att det inte ska finnas en ficka eller utrymme direkt under golvet där luften kan cirkulera.

Vi har grundmur som är putsad in och utsida samt fyllt grunden med hasopor. Tog in tre utlåtanden från timmermän och snickare när vi gjorde det, alla rekommenderar antingen lera på hasoporen eller träfiber-/cellulosaisolering för att undvika dragiga golv.
 
  • Gilla
Oldboy
  • Laddar…
Jag har fortfarande svårt att förstå hur eller varför luft under golvplankorna skulle cirkulera/dra om det inte finns luftläckage in och ut i grunden.

Egen erfarenhet och enl litteratur så drar det kallt om det finns luftläckage i grunden eller ett bjälklag. Denna effekt märks väldigt tydligt när det är kallt på vintern och ännu mer om det blåser.

Jag misstänker att det beror på att en murad grund kan spricka, och en naturstensgrund är naturligt otät mellan stenarna. Det är en effekt jag också kan tänka mig genom makadam och/eller skumglas. Så, att eliminera luftspalten är antagligen ett extra skydd mot tidens tand och oförutsedda händelser.

Hm, nu tycks jag ha besvarat min egen undran..., eller finns det fler aspekter? 🤔
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.