23 170 läst · 139 svar
23k läst
139 svar
Bygglov för att måla om dörr? Hur är det i era kommuner?
Ja, egentligen skulle sådana här "regleringar" betraktas som korruption. Mina vänner utomlands tror knappt det är sant att man i Sverige måste betala för att ansöka om att måla om sin egen dörr.Farstatjej90 skrev:
Jag röstar för de.W widheg skrev:
Samtidigt vet jag att de flesta inte behöver betala ett öre för att måla om dörrar och fönster.
Bara om man anser att det nya färgvalet är väldigt avvikande etc.
Men det finns många länder med liknande krav, och i vissa fall ännu tuffare krav.
I en del länder får du inte ens bygga ditt hus själv.
Det är jag glad för att jag kunde göra i Sverige. Ritat allt själv också.
Jag träffade en regelnörd jag med. Det jag ville göra gick inte, 19 kvm som attefallsutbyggnad istället för de tillåtna 15.P pmd skrev:Du vann på handläggarlotteriet.
När jag hade med bygglovsavdelningen att göra var det först en regelnörd som hade hand om mitt ärende. En regelnörd som inte var så kommunikativ till på köpet. Mot slutet av byggandet slutade han och en ny handläggare tog över. Då gick allting extremt mycket smidigare.
Men genom att resonera kring detaljer i reglerna kunde jag plötsligt bygga 15 kvm men få ut 21 av det. Nördar är bra ibland.
Byggde dock aldrig, men litar på hans idé.
Påminner om när jag skulle söka bygglov för takfönster. Handläggaren var noga med att det inte fick avboka än x centimeter på placeringen. Lite krångligt att räkna ut exakt var de hamnar, det viktigaste borde ju vara storleken tyckte jag.P pmd skrev:När vi gjorde en tillbyggnad för några år sen anlitade vi en arkitekt för att göra en bygglovsritning. Den var inte speciellt avancerad tyckte jag. Helt klart inte prisvärd. När vi under byggets gång behövde göra modifieringar (jag tror att det heter "relationer" på byggloviska) så "kluddade" jag själv på denna bygglovsritning med hjälp av MacOS-programmet Preview utan problem.
Kraven på en bygglovsritning står väl i PBL, antar jag.
Men nej, det var jätteviktigt.
Pratade men en annan handläggare i en annan fråga och luftade min frustration. Hon tittade på min gamla handlade riktning från ’58 och sa, du vet, de här gamla handritade ritningarna har ganska tjocka streck, de motsvarar lätt 2-3 x.
Kladdade dit lite tjockare streck innan jag lämnade in ritningen 😂
Har bott på landet där ingen, allra minst kommunen,bryr sig om din dörrfärg. Men har också bott på gata med kulturhistoriskt värde, där både kommunen och grannarna skulle blivit upprörda över större förändringar (vårt dörrbyte brydde man sig dock inte om)Farstatjej90 skrev:
Reglerna har tjänstemän utformat och politiker i riksdagen bestämt genom att rösta i frågan såsom deras partier har sagt att de ska göra.A AndersMN skrev:
En del av kommunens invånare, men inte alla, har rösträtt till riksdagen och har därmed påverkat vilka partier som är representerade, men det finns många fler medborgare i Sverige än det finns i en enstaka kommun.
Det är alltså ett vagt påstående att kommunens invånare har bestämt reglerna i sin kommun via allmänna val.
Vad bra men i Sverige anser man tydligen att allt har kulturhistoriskt värde inklusive nyare villaområden i så fall.A AndersMN skrev:
Det mest logiska för mig är att ni som vill bestämma över andra bosätter er tillsammans i nån by där ni kan bråka utan att störa oss som har annat att tänka på än vilken färg på dörren grannen har.
Satt på 90-talet några år i samhällsbyggnadsnämnden i en medelstor kommun. Vilka lokala miljöer som bedömdes ha särskilt kulturellt värde var verkligen inte något som skickades upp till riksplanet, utan beslutades förstås lokalt inom kommunen. Enkla ärenden runt bygganmälan/bygglov hanterades normalt på delegation av tjänstemännen direkt enligt de direktiv som tagits av oss valda fritidspolitiker i nämnden. Mer komplexa eller känsliga ärenden lyftes till nämnden för diskussion och beslut. Samma om någon i kommunen ifrågasatte ett beslut på tjänstemannanivån - då hamnade det hos oss folkvalda i nämnden för diskussion och beslut, vilket nån gång då och då innebar att vi fick bege oss ut i kvarteren för att se med egna ögon. (Den typen av frågor orsakade sällan några skiljaktigheter på höger-vänster-skalan, diskussionerna handlade ofta om vad som var rimligt för att bevara ett skyddsvärt områdes karaktär och kanske vad som var rimligt utifrån vilken nivå andra liknande beslut legat på). Rikspolitiken sysslar med lagstiftning och regleringsbrev till statliga myndigheter, inte med lokala detaljplaner eller frågor som vilka kvarter som det lokalt bedöms finnas anledning att skydda kulturelltP pmd skrev:Reglerna har tjänstemän utformat och politiker i riksdagen bestämt genom att rösta i frågan såsom deras partier har sagt att de ska göra.
En del av kommunens invånare, men inte alla, har rösträtt till riksdagen och har därmed påverkat vilka partier som är representerade, men det finns många fler medborgare i Sverige än det finns i en enstaka kommun.
Det är alltså ett vagt påstående att kommunens invånare har bestämt reglerna i sin kommun via allmänna val.
E EvaOg skrev:Min kommun kräver bygglov för att ändra färg på ytterdörr. I Boverkets regler hänvisas till ändring av färg på fasad om det väsentligt ändrar karaktär på hus och omgivning.
Är dörr lika med fasad?
Hur vet man vad som är väsentlig ändring utan att betala 10 000 för bygglovet?
Hur är det i era kommuner? Är det normalt att man måste ha bygglov för att måla om dörren?
min dörr är vit men jag skulle vilja ha den ljusgrå.
Att ringa kommun och fråga/be om råd är alltid gratis. Finns länder där sånt alltid kostar en liten muta...W widheg skrev:
Sverige är helt korrupt vad gäller bygglov så jag fattar inte varför du säger så. Finns hur många exempel som helst.A AndersMN skrev:
Högsta skyddsklass vad gäller kulturhistoriskt värde på en fastighet i stan i Stockholm. Bygglov om takkupor nekas. Detta var arvtagerska till stort svenskt företag. Plötsligt fick hon bygglov efter "ett telefonsamtal". Hade blivit "missförstånd".
Ett av MÅNGA exempel. Familjen Trolle och deras båthus har Uppdrag Granskning rapporterat om. På tal om UG hade dom ju serien Kommungranskarna som var fruktansvärd att se.
Sverige faller på korruptionsindex och det är upphandling och bygglov i kommuner vi är sämst på.
Göteborg ska vi inte ens börja prata om herregud.
"Vissa länder" jo tack jag känner till minst ett.
Avståndet mellan en kommuninnevånare och en regel är alltså ganska långt.A AndersMN skrev:Satt på 90-talet några år i samhällsbyggnadsnämnden i en medelstor kommun. Vilka lokala miljöer som bedömdes ha särskilt kulturellt värde var verkligen inte något som skickades upp till riksplanet, utan beslutades förstås lokalt inom kommunen. Enkla ärenden runt bygganmälan/bygglov hanterades normalt på delegation av tjänstemännen direkt enligt de direktiv som tagits av oss valda fritidspolitiker i nämnden. Mer komplexa eller känsliga ärenden lyftes till nämnden för diskussion och beslut. Samma om någon i kommunen ifrågasatte ett beslut på tjänstemannanivån - då hamnade det hos oss folkvalda i nämnden för diskussion och beslut, vilket nån gång då och då innebar att vi fick bege oss ut i kvarteren för att se med egna ögon. (Den typen av frågor orsakade sällan några skiljaktigheter på höger-vänster-skalan, diskussionerna handlade ofta om vad som var rimligt för att bevara ett skyddsvärt områdes karaktär och kanske vad som var rimligt utifrån vilken nivå andra liknande beslut legat på). Rikspolitiken sysslar med lagstiftning och regleringsbrev till statliga myndigheter, inte med lokala detaljplaner eller frågor som vilka kvarter som det lokalt bedöms finnas anledning att skydda kulturellt
Jag tycker att kommunerna borde ha folkomröstningar om lokala byggregler. Endast de som bor i ett område ska ha rösträtt i en omröstning om reglerna i det området. Då kan vi på riktigt börja tala om att invånarna har bestämt reglerna via allmänna val.
Jag har haft stor nytta av att kunna "muta" utomlands, i Tanzania.A AndersMN skrev:
För en svensk femhundring har jag fått ut en överlantmätare att markera och registrera tomtgränser, flera timmar på en söndag, ett ärende som annars kunnat ta år.