Med andra ord har du ingen aning. Och det är bara spekulationer från din sida. Jag anser diskussionen vara avslutad. Återkom gärna när du har stöd för dina påståenden så får vi återuppta den då. Alternativt har vi en avstämning 2027.P paralun skrev:
Det finns åtminstone en till nu, eller är på gång iaf, även med glas.M Maledictus skrev:
Kom gärna med lite fakta, du får två exempel som fakta. Flerfacksmodellen är inget nytt. Två mindre kommuners beslut 2013 och sedan många år genomfört.P paralun skrev:
https://www.vemab.se/tjanster/renhallning/sophamtning/flerfacksmodellen/utredningar-och-forarbeten
Och fortsätter även i större.
https://www.borasem.se/webb/privat/...rteramerahemma.4.42e26f18165f4ad9ea1bfa1.html
Här skulke de tomma tunnorna ligga ute i gatan så fort det blåser lite om någon fick för sig att införa sådana regler. Trafiksäker och bra.yonna skrev:
Fast det spar onekligen in på slitet för de som jobbar.
I Motala betalar man ca 900 kr mindre för fyrfackstunnor än en enskild vanlig tunna. Jag slipper gå till återvinningen och det blir mycket bättre sorterat så företaget som sköter det slipper sortera lika mycket. Det blir en extra bil varannan vecka men det är samma mängd soppor som annars skulle hamna på återvinningsstationen eller direkt i den vanliga tunnan. Jag har varit till återvinningsstationen en gång senaste halvåret...SågspånPappspikEternit skrev:
Någon fakta måste du väl kunna ge oss med källhänvisning eller är det bara egna gissningar?P paralun skrev:
Lösningen är samarbete, se exempel
https://www.kretsloppsydost.se/kretsloppsydost/
Och 2017
https://www.rambo.se/nyheter/nu-ar-det-klart-alla-kommuner-har-valt-att-infora-4-fackskarl/
😉
Och från 2020 finns denna
https://www.pwsab.se/hem/topmenu/ak...-sveriges-kommuner-har-infoert-fyrfackskaerl/
Redigerat:
Nej jag tycker vi avvaktar tills att några fattiga kommuner söker statsbidrag för att klara omställningen så blir det fart på debatten. "Man tror/bedömer att det kommer att öka återvinningen", kosta vad det kosta vill...A AndersS skrev:
Nej jag har noterat att det börjar bli en debatt och mycket sannolikt så sitter de flesta renhållningsbolag nu med taxefrågan. Sen blir det ännu mer debatt när taxan politiskt ska förankras. Kan inte tänka mig att man vill ha extra kostnader i budgeten för miljömål som kan vara utan värde. Men det kommer att visa sig under hösten, det bästa vore om någon sökte statsbidrag så hamnade frågan direkt på regeringsnivå.A AndersS skrev:
Renoveringsnovis
· Bästerort
· 949 inlägg
Mycket underhållande tråd detta. Allt ifrån stollerier baserade på hörsägen och ideologi med ett stänk av arbetarklassförakt till rent faktaförnekande.
Om vi börjar med åsikten om att hämtpersonal/renhållningsarbetare/sopgubbar skulle vara lättkränkta primadonnor så är jag rädd att behöva slå hål på den myten. Den genomsnittliga sopgubhen är en helt vanlig arbetande individ med servicevilja efter förutsättningarna. Hur fysiskt krävande det är varierar kraftigt från betydligt slitigare än vad dom flesta skulle palla med (innerstadstrakter med mycket säck, verksamheter och gamla fastigheter) till måttligt fysiskt krävande (villatrakter med sidolastade fordon). Sen finns det andra insamlingssystem som markbehållare, containers, och mobila sopsugar där personalen förvisso kan anses vara renhållningsarbetare men med nöd & näppe sopgubbar. Dom senare exemplen är som vilka chaufförer som helst och dom har jag ingen uppfattning om annat än att dom sannolikt är precis som chaufförer i största allmänhet.
Men ja, det fanns en liten klick priviligierade* sopgubbar i Sthlms innerstad som tidigare jobbade på beting och som dessutom hade "kreativa" förmåner och sidoinkomster. Om man ska se något positivt med den olovliga sopstrejken 2017 är att det blev lite ordning och avarterna försvann. Strejken och bakgrunden till den är betydligt mer invecklad än vad som redogjorts för i media men med facit i hand kan man konstatera att den var just olovlig och att dom enda som backade Renos sopgubbar var sopgubbar på ett av dom andra bolagen i Sthlm. Notera även att arbetsgivaren i princip tog hem storslam i efterföljande rättsprocesser och att ett gäng av dom strejkande sopgubbarna blev dömda att betala skadestånd till arbetsgivaren. I denna soppa fick sopgubbar sparken, sa upp sig självmant etc. och även om några säkert är tillbaka i branschen sen dess så är dom det på betydligt rättvisare villkor. Och dessa är ett undantag inom yrket.
* ekonomiskt priviligierade, inget annat. Sopgubbar av denna sorten, vi kan kalla dom gamla sortens sopgubbar betalar med kroppen, inte ovanligt att dom är mer eller mindre trasiga redan i tidiga medelåldern.
Att det skulle vara rimligt för sopgubbar med olika adresspecifika specialmoment är nästan för dumt för att bemöta. Eftersom rädslan för taxehöjningar vädras så kan man ju ställa motfrågan hur man tror att allt som avviker från det standardiserade och effektiva arbetssättet INTE ska påverka effektiviteten och i förlängningen taxan.
Gällande hur alla kommande förändringar dom närmsta åren kommer drabba renhållningskunder kommer det sannolikt variera en hel del. Ersättningarna som renhållaren får av förpackningsindustrin är schablonbaserad och för många kommuner kommer den gissningsvis täcka all eller merparten av merkostnaden men för en del kommuner kommer den inte räcka till och dessa kommuner kommer ev. behöva lägga det på taxan. En gissning om än kvalificerad är att bonnvischekommuner kommer ha det generellt lättare att få renhållningsekonomin att gå ihop utan taxehöjningar än storstadskommuner. Men detta med varierande förutsättningar är ju inget nytt.
Men för er som är intresserade är det bara att höra av er till Avfall Sverige som har bäst koll. En renhållningsingenjör i Nordanstigs kommun har sannolikt dålig koll på annat än sin egen och grannkomunernas förutsättningar och verklighet.
Om vi börjar med åsikten om att hämtpersonal/renhållningsarbetare/sopgubbar skulle vara lättkränkta primadonnor så är jag rädd att behöva slå hål på den myten. Den genomsnittliga sopgubhen är en helt vanlig arbetande individ med servicevilja efter förutsättningarna. Hur fysiskt krävande det är varierar kraftigt från betydligt slitigare än vad dom flesta skulle palla med (innerstadstrakter med mycket säck, verksamheter och gamla fastigheter) till måttligt fysiskt krävande (villatrakter med sidolastade fordon). Sen finns det andra insamlingssystem som markbehållare, containers, och mobila sopsugar där personalen förvisso kan anses vara renhållningsarbetare men med nöd & näppe sopgubbar. Dom senare exemplen är som vilka chaufförer som helst och dom har jag ingen uppfattning om annat än att dom sannolikt är precis som chaufförer i största allmänhet.
Men ja, det fanns en liten klick priviligierade* sopgubbar i Sthlms innerstad som tidigare jobbade på beting och som dessutom hade "kreativa" förmåner och sidoinkomster. Om man ska se något positivt med den olovliga sopstrejken 2017 är att det blev lite ordning och avarterna försvann. Strejken och bakgrunden till den är betydligt mer invecklad än vad som redogjorts för i media men med facit i hand kan man konstatera att den var just olovlig och att dom enda som backade Renos sopgubbar var sopgubbar på ett av dom andra bolagen i Sthlm. Notera även att arbetsgivaren i princip tog hem storslam i efterföljande rättsprocesser och att ett gäng av dom strejkande sopgubbarna blev dömda att betala skadestånd till arbetsgivaren. I denna soppa fick sopgubbar sparken, sa upp sig självmant etc. och även om några säkert är tillbaka i branschen sen dess så är dom det på betydligt rättvisare villkor. Och dessa är ett undantag inom yrket.
* ekonomiskt priviligierade, inget annat. Sopgubbar av denna sorten, vi kan kalla dom gamla sortens sopgubbar betalar med kroppen, inte ovanligt att dom är mer eller mindre trasiga redan i tidiga medelåldern.
Att det skulle vara rimligt för sopgubbar med olika adresspecifika specialmoment är nästan för dumt för att bemöta. Eftersom rädslan för taxehöjningar vädras så kan man ju ställa motfrågan hur man tror att allt som avviker från det standardiserade och effektiva arbetssättet INTE ska påverka effektiviteten och i förlängningen taxan.
Gällande hur alla kommande förändringar dom närmsta åren kommer drabba renhållningskunder kommer det sannolikt variera en hel del. Ersättningarna som renhållaren får av förpackningsindustrin är schablonbaserad och för många kommuner kommer den gissningsvis täcka all eller merparten av merkostnaden men för en del kommuner kommer den inte räcka till och dessa kommuner kommer ev. behöva lägga det på taxan. En gissning om än kvalificerad är att bonnvischekommuner kommer ha det generellt lättare att få renhållningsekonomin att gå ihop utan taxehöjningar än storstadskommuner. Men detta med varierande förutsättningar är ju inget nytt.
Men för er som är intresserade är det bara att höra av er till Avfall Sverige som har bäst koll. En renhållningsingenjör i Nordanstigs kommun har sannolikt dålig koll på annat än sin egen och grannkomunernas förutsättningar och verklighet.
Redigerat:
Det är precis så som du skriver.M Maledictus skrev:
Sverige är sist ut i eu om att införa fastighetsnära insamling. Danmark var näst sist och införde fastighetsnära insamling 2020-2021.
Tyskland var det första landet att införa fastighetsnära insamling med ”gula tunnan” i slutet på 80-talet och är det land i världen som idag sorteras ut allra mest förpackningar, Sverige ligger långt ner på listan men är världsbäst på förbränning.
EU har under många år påpekat att Sverige måste införa förpackningsinsamling efter som alla som bor inom EU betalar för fastighetsnära insamling av förpackningarna via förpackningsavgiften som alla betalar vid inköpet av förpackningen men som svenska hushåll och fastighetsägare har blivit lurade på under många många år.
Bor du i lägenhet så har du fått betala insamlingen två gånger, först via inköpet av förpackningen och sen via hyran om fastighetsägaren har haft egen insamling via avtal med en insamlare som sen har fakturerat fastighetsägaren för insamlingen.
Samma sak har det vart för dom som bor i kommuner som tidigt införde fyrfackskärl då hushållen där har fått en högre taxa vid införandet då förpckningsinsamlingen inte har behövt ersätta kommunerna för insamlingen på grund av trasslig gammal svensk lagstiftning.
Nu kommer alltså även vi i sverige få samma service som övriga Eu medborgare har haft i många år.
Många länder har haft gratis insamling via ett eller två kärl i många årtionde utan problem.
Tyvärr kommer vi inte få samma enkelhet som många av våra grannländer har och erbjuder sina hushåll.
Här ska allt separeras vid källan antingen i fyrfack eller i flera tvåfackskärl vilket man inte gör i andra länder.
De flesta länder inom eu har oftast en torrtunna dvs en tunna oftast gulfärgad där alla rengjorda förpackningar slängs bladat i en och samma tunna förutom glas som måste separeras för att eftersorteringen skall kunna fungera.
Flera kommuner i Norge har tagit ett rejält kliv de senaste året där man helt har slutat att separera hemma i flera fraktioner och i stället satsat på ett kärl eller två kärl hos hushållen där invånarna bara skall hålla alla matrester i grön påse och resten löst i kärlet tillsammans med gröna påsen samt glas och metall blandat i ett annat kärl.
Högteknologiska MRFer (sorteringsanläggningar) sköter sorteringen efter det att den gröna påsen har sorterats bort. Samma sak med glas och metallfraktionen.
Så ja jo här har vi betalat samma avgifter för våra förpackningar som övriga EU invånare har gjort men vi i sverige har fått göra jobbet/sorteringen även delvis transporten gratis i väldigt många år.
Vi är i Sverige även bra på fjärrvärme, just sayin... 🤔