Hej, har någon tips på hur man kan bete sig när grannens barn skriksjunger tidigt varje morgon, både inne och ute. Har sagt till men mamman (som fö också skriker jättemycket på alla möjliga tider) bara försvarar med att de är barn. Tidigare brukade de sätta sig i bilen och tuta runt sex på morgonen, men efter jag talat med barnen att det väcker alla grannar slutade det (men jag fick tillsägelse av mamman att de faktiskt är barn).
De spelar ofta musik (för hela kvarteret) men när jag vänligt bett dem skruva ned säger de nej, de kan vi inte. Kan utan att förvarna ha fest med mkt hög volym till tre på morgonen. Känner mig ganska ledsen och hade aldrig köpt huset om jag vetat detta. känner mig som en surtant men inte roligt att hela familjen bli väckt sex på morgonen under semestern (Och resten av året).
//häxan-surtant
De spelar ofta musik (för hela kvarteret) men när jag vänligt bett dem skruva ned säger de nej, de kan vi inte. Kan utan att förvarna ha fest med mkt hög volym till tre på morgonen. Känner mig ganska ledsen och hade aldrig köpt huset om jag vetat detta. känner mig som en surtant men inte roligt att hela familjen bli väckt sex på morgonen under semestern (Och resten av året).
//häxan-surtant
Visst får man acceptera en del från barn. Men det betyder ju inte att man inte ska försöka förklara för dem hur de bör uppträda. Att du sedan vrider dygnet på ett annat sätt än dem gör kanske inte att dina tider är det enda rätta.
Vi har ett likadant par. Föräldrar som inte uppfostrar sin unge och låter den slå och gorma på tomten så den väcker halva kvarteret. Det är aldrig tyst från dessa grannar och föräldrarna visar noll hänsyn till någon annan än sig själva. Vi har inte fått sova längre än till kl 6-7 på ett par år och hela dagarna förs det ett jävla liv. Deras resonemang är ungefär lika som dina grannars och jag anser inte att hela ens tillvaro ska raseras för att man har grannar. Nej vi är inte överkänsliga, har bott i området länge och vi har haft alla möjliga typer av familjer som grannar. Aldrig varit med om något liknande faktiskt. När jag var liten och förde liv fick jag en tillsägelse att man måste visa hänsyn till andra och att man ska tänka på grannarna som får ont i öronen. Det är som att föräldrar idag inte uppfostrar sina ungar.
Vi kanske har samma granne 😂Krokben skrev:Vi har ett likadant par. Föräldrar som inte uppfostrar sin unge och låter den slå och gorma på tomten så den väcker halva kvarteret. Det är aldrig tyst från dessa grannar och föräldrarna visar noll hänsyn till någon annan än sig själva. Vi har inte fått sova längre än till kl 6-7 på ett par år och hela dagarna förs det ett jävla liv. Deras resonemang är ungefär lika som dina grannars och jag anser inte att hela ens tillvaro ska raseras för att man har grannar. Nej vi är inte överkänsliga, har bott i området länge och vi har haft alla möjliga typer av familjer som grannar. Aldrig varit med om något liknande faktiskt. När jag var liten och förde liv fick jag en tillsägelse att man måste visa hänsyn till andra och att man ska tänka på grannarna som får ont i öronen. Det är som att föräldrar idag inte uppfostrar sina ungar.
Medlem
· Stockholm
· 4 011 inlägg
Hej
Jag lider med dig, det är inte kul när omgivningen inte smälter in med ens egna liv.
Tyvärr får du i mångt och mycket stå ut med att det kommer en ny generation, möjligtvis kan du kanske påverka den generationen med att uppträda vuxet, typ tipsa ungarna om att väcka föräldrarna först innan de väcker dig.
Var kreativ i ditt gnäll och tipsa barnen om filmer på tuben och dylikt så kanske de får andra intressen.
Uppmuntra till bollspel så de drar till fotbollsplanen, och om några år så skjutsar föräldrarna till matcher och är borta kvällar och helger.
Tills dess får du täta fönstren i sovrummet, kanske 3glas, tunga gardiner som dämpar ljud, dvs fixa ditt eget boende då det kanske är det som inte är perfekt.
Vi är alla olika människor, även du TS.
Lycka till.
/Workingclasshero
Jag lider med dig, det är inte kul när omgivningen inte smälter in med ens egna liv.
Tyvärr får du i mångt och mycket stå ut med att det kommer en ny generation, möjligtvis kan du kanske påverka den generationen med att uppträda vuxet, typ tipsa ungarna om att väcka föräldrarna först innan de väcker dig.
Var kreativ i ditt gnäll och tipsa barnen om filmer på tuben och dylikt så kanske de får andra intressen.
Uppmuntra till bollspel så de drar till fotbollsplanen, och om några år så skjutsar föräldrarna till matcher och är borta kvällar och helger.
Tills dess får du täta fönstren i sovrummet, kanske 3glas, tunga gardiner som dämpar ljud, dvs fixa ditt eget boende då det kanske är det som inte är perfekt.
Vi är alla olika människor, även du TS.
Lycka till.
/Workingclasshero
Ja du har nog rätt, får nog acceptera eller flytta.Workingclasshero skrev:Hej
Jag lider med dig, det är inte kul när omgivningen inte smälter in med ens egna liv.
Tyvärr får du i mångt och mycket stå ut med att det kommer en ny generation, möjligtvis kan du kanske påverka den generationen med att uppträda vuxet, typ tipsa ungarna om att väcka föräldrarna först innan de väcker dig.
Var kreativ i ditt gnäll och tipsa barnen om filmer på tuben och dylikt så kanske de får andra intressen.
Uppmuntra till bollspel så de drar till fotbollsplanen, och om några år så skjutsar föräldrarna till matcher och är borta kvällar och helger.
Tills dess får du täta fönstren i sovrummet, kanske 3glas, tunga gardiner som dämpar ljud, dvs fixa ditt eget boende då det kanske är det som inte är perfekt.
Vi är alla olika människor, även du TS.
Lycka till.
/Workingclasshero
Man ska väl inte acceptera vad som helst? Låter typiskt svenskt. Såklart ska man inte hålla på att tuta och ha sig kl 6 på morgonen. Eller spela hög musik till kl 3 på morgonen. Vad är det för galningar? Efter 11-12 bör man ju sänka musiken rejält eller slå igång "nattläget" på stereon om det finns, så att dunket i alla fall försvinner, det är ofta detta som stör omgivningarna.F Fröken husägarinna skrev:
Vad säger de andra grannarna? Går man själv till attack framstår man oftast bara som kvarterets Ove och det är lätt att avfärda i stil med "ähh flytta ut på landet om du vill ha tyst". Det går inte att diskutera med såna människor, jag har försökt flera gånger. Det går inte att förklara att dörren svänger åt båda håll, att det är ömsesidig respekt som gäller när man bor så nära varandra som man gör i ett villakvarter. Man ska inte kräva att det ska vara knäpptyst 24/7 men de ska inte heller tro att de kan leva loppan hur de vill heller. Argumentet att flytta ut i skogen kan i så fall enkelt appliceras på dem också, "flytta ut i skogen om du vill tuta, skrika och spela som du vill". De allra flesta vet hur man ska bete sig när man bor nära andra människor, tyvärr inte alla... och det räcker med en för att förstöra friden på en hel gata.
Mitt tips är att gå ihop några stycken grannar och ta en gemensam sittning med fridstörarna. Om det inte biter så är det flytta eller öronproppar som gäller, tyvärr. Alternativa metoder finns såklart, vilka de är lämnas som en övning till trådskaparen.
/S
Varför ska det vara tyst just de första 8h på dygnet? Varför inte centrerat över natten?
Bara för att du tycker att du ska festa på natten och sova på morgonen betyder det inte att det är rätt.
Bara för att du tycker att du ska festa på natten och sova på morgonen betyder det inte att det är rätt.
Moderator
· Stockholm
· 52 433 inlägg
Vanligt problem, utan rimlig lösning.
Barnen kommer väl troligten att växa ifrån beteendet rätt snart. De vuxnas beteende är väl i så fall lite värre.
Personligen (och detta är inte menat som en pekpinne!) så brukar jag ta "störningar" med en klackspark. Jag har upptäckt att jag blir betydligt mer störd över min upprördhet över att någon stör, än av själva störningen.
När jag var ung i min första lägenhet. Så hade jag en granne, en tjej med 3 små barn, och där gräts det hela nätter. Jag hade min säng med huvudändan mot den väggen. Jag blev rätt irriterad, och ibland funderade jag på om det pågick barnmisshandel.
Så träffade jag henne i trappan en dag, hon bad om ursäkt. Två av barnen var "öronbarn" de fick öroninflammation med jämna mellanrum. Jag kände bara vilket h--e hon hade med detta. Och jag kunde bara inte vara irriterad. Efter det vaknade jag till ibland över skrikandet, men somnade om direkt.
Barnen kommer väl troligten att växa ifrån beteendet rätt snart. De vuxnas beteende är väl i så fall lite värre.
Personligen (och detta är inte menat som en pekpinne!) så brukar jag ta "störningar" med en klackspark. Jag har upptäckt att jag blir betydligt mer störd över min upprördhet över att någon stör, än av själva störningen.
När jag var ung i min första lägenhet. Så hade jag en granne, en tjej med 3 små barn, och där gräts det hela nätter. Jag hade min säng med huvudändan mot den väggen. Jag blev rätt irriterad, och ibland funderade jag på om det pågick barnmisshandel.
Så träffade jag henne i trappan en dag, hon bad om ursäkt. Två av barnen var "öronbarn" de fick öroninflammation med jämna mellanrum. Jag kände bara vilket h--e hon hade med detta. Och jag kunde bara inte vara irriterad. Efter det vaknade jag till ibland över skrikandet, men somnade om direkt.
Hade ens grannar varit tillmötesgående och kommunicerat så hade allt känts lättare. Det är när dem är helt oblivious och nonchalanta till det hela som gör en galen. Hade man vetat att familjen har ett helvete själva och gör det man kan för att motverka allt härjade så hade man också haft mer förståelse.
Fast om det är livat både på morgonen och natten!?!D Daniel 109 skrev:
Ja det är nog det ända rätta att jobba med min egen irritation. För i mitt fall förstår inte föräldrarna att de stör och då kommer jag ändå ingen vart.H hempularen skrev:Vanligt problem, utan rimlig lösning.
Barnen kommer väl troligten att växa ifrån beteendet rätt snart. De vuxnas beteende är väl i så fall lite värre.
Personligen (och detta är inte menat som en pekpinne!) så brukar jag ta "störningar" med en klackspark. Jag har upptäckt att jag blir betydligt mer störd över min upprördhet över att någon stör, än av själva störningen.
När jag var ung i min första lägenhet. Så hade jag en granne, en tjej med 3 små barn, och där gräts det hela nätter. Jag hade min säng med huvudändan mot den väggen. Jag blev rätt irriterad, och ibland funderade jag på om det pågick barnmisshandel.
Så träffade jag henne i trappan en dag, hon bad om ursäkt. Två av barnen var "öronbarn" de fick öroninflammation med jämna mellanrum. Jag kände bara vilket h--e hon hade med detta. Och jag kunde bara inte vara irriterad. Efter det vaknade jag till ibland över skrikandet, men somnade om direkt.
Fast om det är livat både på morgonen och natten!?!D Daniel 109 skrev:
Ja det är nog det ända rätta att jobba med min egen irritation. För i mitt fall förstår inte föräldrarna att de stör och då kommer jag ändå ingen vart.H hempularen skrev:Vanligt problem, utan rimlig lösning.
Barnen kommer väl troligten att växa ifrån beteendet rätt snart. De vuxnas beteende är väl i så fall lite värre.
Personligen (och detta är inte menat som en pekpinne!) så brukar jag ta "störningar" med en klackspark. Jag har upptäckt att jag blir betydligt mer störd över min upprördhet över att någon stör, än av själva störningen.
När jag var ung i min första lägenhet. Så hade jag en granne, en tjej med 3 små barn, och där gräts det hela nätter. Jag hade min säng med huvudändan mot den väggen. Jag blev rätt irriterad, och ibland funderade jag på om det pågick barnmisshandel.
Så träffade jag henne i trappan en dag, hon bad om ursäkt. Två av barnen var "öronbarn" de fick öroninflammation med jämna mellanrum. Jag kände bara vilket h--e hon hade med detta. Och jag kunde bara inte vara irriterad. Efter det vaknade jag till ibland över skrikandet, men somnade om direkt.
Fast här är det ju både morgon och ibland hela nätter.D Daniel 109 skrev:
Så här har jag bott de senaste åren. Lugnt och skönt som det ska vara!
När man väl flyttat in kan man inte längre välja sina grannar men grannarna var en sak jag frågade om på visningen.
Nu har ett av husen sålts till en barnfamilj så i värsta fall är det slut på lugnet.
När man väl flyttat in kan man inte längre välja sina grannar men grannarna var en sak jag frågade om på visningen.
Nu har ett av husen sålts till en barnfamilj så i värsta fall är det slut på lugnet.
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Ett ord: silikonöronproppar. Stänger ute allt ljud. Har dom när jag inte vill bli väckt av ljud.