87 149 läst · 140 svar
87k läst
140 svar
Olycklig förstagångsköpare
Ge det tid, håll den där känslan levande... den som ni hade då ni bestämde er för precis detta hus. Nu har ni valt detta hus, ta då hand om det och ta hand om varandra. Det finns relationer som havererat efter husköp, ja renoveringar. Skaffa en strategisk plan för huset och tänk tanken: det är inte bara målet som är viktigt. Man ska också ha kul på vägen. Gå inte i bitterfällan utan ta ett steg tillbaka, andas! Står man för nära ett träd så ser man bara barken. Perspektiv! Det är upp till er att forma detta perspektiv, er renovering och er relation. Tro mig, dessa tre hänger ordentligt ihop. Bestäm er nu och här, detta blir bra. Ett avslutande råd: renovera i etapper. Att renovera allt på en gång är "a receipe for disaster".K Kajsala234 skrev:Hej alla,
Jag har precis köpt hus efter många års drömmande av hus. Jag och min sambo har tillträtt huset här i vår och alla de förhoppningar jag haft om hur det skulle vara har helt grusats. Jag känner att jag varit alldeles för naiv när vi köpt hus. Ingen av oss kan något om hus och huset behöver genomgående renoveras, om inte nu, så inom snar framtid (löpande - inte på en gång). Min sambo har mer intresse för att göra lite renoveringar själv medan jag känner lite panik över att inte ha kontroll. Någon riktig buffert har vi inte heller. Vi har relativt sett goda inkomster, men även här känner jag att vi har varit naiva. Det finns även riskkonstruktion i såväl tak som grund. Rädd för att ingen kommer vilja köpa det av oss om vi skulle behöva/vilja sälja.
Hittills har det bara uppstått problem, dåliga fönster, fel på poolen, stopp i avlopp, flera fågelbon under taket och fågelspillning precis överallt. Både tomt och hus är större än vad vi har behov för (1500 kvm tomt samt 270 kvm hus). Det är bara vi två men med planering att skaffa familj, men nu är jag helt matt av att jag inte trivs alls i huset då det är alldeles för stort känner jag och då känns det helt fel att skaffa fler och större åtaganden. Även läget oroar mig, då det ligger lite utanför staden (med cykelavstånd). Det är fint och lantligt, men det kanske inte passar känner jag.
Sammantaget har vi köpt oss ett stort åtagande, såväl i tid som i ekonomi, i en ansträngd ekonomi på ett makroplan. Samtidigt vet jag att jag är priviligierad som ens har möjligheten att köpa hus och får dåligt samvete för att jag inte känner mer tacksamhet.
Finns det några goda råd att ge från er som har lite mer erfarenhet av att äga och bo i hus? Jag försöker ändra min inställning, och finns det något annat sätt att tänka på det här så tar jag tacksamt emot även tips på detta. Kan man ändra uppfattning om huset efter lite tid?
I solen,
Dan
Jag är intresserad av hur gammalt huset är, det kan påverka val av metoder ganska mycket och är viktigt i en bedömning av vad som "behöver" renoveras. Eller inte... Så stora hus är ofta gamla, vilket jag i så fall tycker kan vara en fördel så länge man inte bestämmer sig för att göra om det till ett "modernt" hus.K Kajsala234 skrev:Hej alla,
Jag har precis köpt hus efter många års drömmande av hus. Jag och min sambo har tillträtt huset här i vår och alla de förhoppningar jag haft om hur det skulle vara har helt grusats. Jag känner att jag varit alldeles för naiv när vi köpt hus. Ingen av oss kan något om hus och huset behöver genomgående renoveras, om inte nu, så inom snar framtid (löpande - inte på en gång). Min sambo har mer intresse för att göra lite renoveringar själv medan jag känner lite panik över att inte ha kontroll. Någon riktig buffert har vi inte heller. Vi har relativt sett goda inkomster, men även här känner jag att vi har varit naiva. Det finns även riskkonstruktion i såväl tak som grund. Rädd för att ingen kommer vilja köpa det av oss om vi skulle behöva/vilja sälja.
Hittills har det bara uppstått problem, dåliga fönster, fel på poolen, stopp i avlopp, flera fågelbon under taket och fågelspillning precis överallt. Både tomt och hus är större än vad vi har behov för (1500 kvm tomt samt 270 kvm hus). Det är bara vi två men med planering att skaffa familj, men nu är jag helt matt av att jag inte trivs alls i huset då det är alldeles för stort känner jag och då känns det helt fel att skaffa fler och större åtaganden. Även läget oroar mig, då det ligger lite utanför staden (med cykelavstånd). Det är fint och lantligt, men det kanske inte passar känner jag.
Sammantaget har vi köpt oss ett stort åtagande, såväl i tid som i ekonomi, i en ansträngd ekonomi på ett makroplan. Samtidigt vet jag att jag är priviligierad som ens har möjligheten att köpa hus och får dåligt samvete för att jag inte känner mer tacksamhet.
Finns det några goda råd att ge från er som har lite mer erfarenhet av att äga och bo i hus? Jag försöker ändra min inställning, och finns det något annat sätt att tänka på det här så tar jag tacksamt emot även tips på detta. Kan man ändra uppfattning om huset efter lite tid?
Du skriver också att: "Det finns även riskkonstruktion i såväl tak som grund". Jag undrar vad som är risken med med dom konstruktionerna? Jag undrar också vem som gjort den bedömningen och på vilka grunder?
Det förekommer mycket omotiverad skrämselpropaganda, både från okunniga och från marknadskrafter därav mina frågor.
Ovanstående bedömer jag som nödvändiga uppgifter för att du ska få svar som bottnar i fakta och inte en massa spekulationer.
Jag ser mig som ganska händig, men hade inte snickrat mer än att sätta upp ett par köksskåp när jag köpte mitt första hus själv för 30 år sedan.
Det har gått bra och jag har byggt en NY byggnad i två våningar på ca 100 kvm per våning, i stort sett tog jag hjälp med att gjuta betongplattan och att mura upp bottenvåningens väggar i tegel och gjorde resten själv.
Det jag vill säga med det är att, man lär sig med tiden det man behöver för att klara sig och det kan till och med bli roligt när man känner självförtroendet växa efter hand.
Du har redan en sambo vilket jag saknade i början, vilket sätter dig i en bättre situation. Se till att försöka göra renoveringen till något roligt som ni gör tillsammans, inte något tråkigt som måste göras. Ni behöver också vara överens om i vilken takt ni orkar arbeta med det här så inte den ena driver på den andra för mycket,
Så sitt lugnt ner i båten och andas lite, om inte taket läcker in vatten och det inte är korsdrag rätt igenom huset så är det knappast bråttom med något.
Man behöver ett fungerande badrum, sovrum och kök sedan är det bara tillgången på tid och pengar som bestämmer takten för vad som måste göras.
Det är också en bra idé att bo in sig ett år INNAN man fattar avgörande beslut om vad som behöver renoveras, kanske finns gammal charm som man vill bevara? Kanske fungerar planlösningar som verkar konstiga, när man bara fått vänja sig lite?
Hoppas att du finner ro, och som någon annan redan skrivit. Ta en sak i taget och börja inte riva på en massa ställen samtidigt, det ger en känsla av att projektet är övermäktigt och blir en katastrof om ni skulle göra valet att sälja.
Men nu sitter ju TS med huset och då måste han ju bestämma sig sälja el arbete.D Bubblebubb skrev:Det finns ingen anledning att försköna tillvaron, livet sker inte i en inredningskatalog.
Bättre att veta vad man vill i livet och vad man tycker är roligt istället för att försöka lära sig att leva med renoveringar.
Därför hellre flytta till lägenhet innan mastodontrenoveringar och skilsmässa. Om man tycker allt är jobbigt innan är det inte säkert det blir bättre.
Absolut. Men om man visste vilket arbete det är så skulle det inte bli många renoveringar. Man kan planera sönder viket jobb som helst bara att börja så ger det sig vart efter.D Bubblebubb skrev:
Det viktigaste rådet: Ta det lugnt, så länge det inte läcker in, el sprutar vatten el blixtrar från elen är inget akut.
Börja med en lista och dela upp i mindre delar, att byta alla fönster låter stort och dyrt men att byta i ett rum åt gången är hanterbart och kostar inte så mycket varje gång. Detta om dom ens behöver bytas...kanske räcker med att laga/måla?.
Först och främst: så länge det inte rinner in har ni tid att få en uppfattning, diskutera och bestämma er för vad ni vill göra.
P.S. 1500kvm tomt är rätt normalt och lättskött.
Jag har 3000kvm och det är rätt smidigt om man inte kräver att alla grässtrån och löv ska ligga helt rätt.
Ta ett steg tillbaka titta på den stora bilden
Börja med en lista och dela upp i mindre delar, att byta alla fönster låter stort och dyrt men att byta i ett rum åt gången är hanterbart och kostar inte så mycket varje gång. Detta om dom ens behöver bytas...kanske räcker med att laga/måla?.
Först och främst: så länge det inte rinner in har ni tid att få en uppfattning, diskutera och bestämma er för vad ni vill göra.
P.S. 1500kvm tomt är rätt normalt och lättskött.
Jag har 3000kvm och det är rätt smidigt om man inte kräver att alla grässtrån och löv ska ligga helt rätt.
Ta ett steg tillbaka titta på den stora bilden
Låter extremt likt min och sambons sits, första huset och allt behöver åtgärdas... Utom taket, och att vårt är en marginal mindre.
Vi tänker såhär, ja det kommer bli snordyrt men lyckas vi kommer vi ha höjt vår levnadsstandard två snäpp. Vi har möjlighet att spara undan minst 5k per skalle och månad, detta blir 120k per år exkl. extra sparar och återbäringar. Om man är beredd att göra mycket själv, begär offerter från flera och är generellt medveten ekonomiskt, bör 120k per år vara ungefär vad man/vi hinner renovera för utöver arbete/livet i övrigt. Sen finns det stora poster som badrum/kök som kommer bli Dyrt, men vad gör det om vi måste spara i två år någon enstaka gång.
Det enda viktiga egentligen är att vatten kommer in, avlopp kommer ut, inget läcker och att elen mår ok. Resten är bara ren lyx, har vi landat i för att hantera situationen. Mår det första OK även om ej toppskick, så har vi tid att spara buffert.
Vi tänker såhär, ja det kommer bli snordyrt men lyckas vi kommer vi ha höjt vår levnadsstandard två snäpp. Vi har möjlighet att spara undan minst 5k per skalle och månad, detta blir 120k per år exkl. extra sparar och återbäringar. Om man är beredd att göra mycket själv, begär offerter från flera och är generellt medveten ekonomiskt, bör 120k per år vara ungefär vad man/vi hinner renovera för utöver arbete/livet i övrigt. Sen finns det stora poster som badrum/kök som kommer bli Dyrt, men vad gör det om vi måste spara i två år någon enstaka gång.
Det enda viktiga egentligen är att vatten kommer in, avlopp kommer ut, inget läcker och att elen mår ok. Resten är bara ren lyx, har vi landat i för att hantera situationen. Mår det första OK även om ej toppskick, så har vi tid att spara buffert.
Har inte läst övriga tråden, men här kommer mina få tips!K Kajsala234 skrev:Hej alla,
Jag har precis köpt hus efter många års drömmande av hus. Jag och min sambo har tillträtt huset här i vår och alla de förhoppningar jag haft om hur det skulle vara har helt grusats. Jag känner att jag varit alldeles för naiv när vi köpt hus. Ingen av oss kan något om hus och huset behöver genomgående renoveras, om inte nu, så inom snar framtid (löpande - inte på en gång). Min sambo har mer intresse för att göra lite renoveringar själv medan jag känner lite panik över att inte ha kontroll. Någon riktig buffert har vi inte heller. Vi har relativt sett goda inkomster, men även här känner jag att vi har varit naiva. Det finns även riskkonstruktion i såväl tak som grund. Rädd för att ingen kommer vilja köpa det av oss om vi skulle behöva/vilja sälja.
Hittills har det bara uppstått problem, dåliga fönster, fel på poolen, stopp i avlopp, flera fågelbon under taket och fågelspillning precis överallt. Både tomt och hus är större än vad vi har behov för (1500 kvm tomt samt 270 kvm hus). Det är bara vi två men med planering att skaffa familj, men nu är jag helt matt av att jag inte trivs alls i huset då det är alldeles för stort känner jag och då känns det helt fel att skaffa fler och större åtaganden. Även läget oroar mig, då det ligger lite utanför staden (med cykelavstånd). Det är fint och lantligt, men det kanske inte passar känner jag.
Sammantaget har vi köpt oss ett stort åtagande, såväl i tid som i ekonomi, i en ansträngd ekonomi på ett makroplan. Samtidigt vet jag att jag är priviligierad som ens har möjligheten att köpa hus och får dåligt samvete för att jag inte känner mer tacksamhet.
Finns det några goda råd att ge från er som har lite mer erfarenhet av att äga och bo i hus? Jag försöker ändra min inställning, och finns det något annat sätt att tänka på det här så tar jag tacksamt emot även tips på detta. Kan man ändra uppfattning om huset efter lite tid?
* Bo in er innan ni gör några stora renoveringar
* Om dessa riskkonstruktioner är just riskkonstruktioner och inte ett problem idag, låt det vara tills vidare. ALLA grunder är en riskkonstruktion, beroende på vilken generation av kunniga du frågar..
* Prata, planera och fantisera. Är det inte akut kan det gott ta sin lilla tid tills ni vet vad ni vill ha på riktigt.
Vi väntade ett år med att renovera det katastrofala köket vårt hus hade när vi flyttade in, det var vi glada för i efterhand. Slutresultatet är vi glada för än idag och är inte ett dugg likt det vi från början tänkte göra.
Min far hade aldrig hållit i en hammare när han byggde vårt barndomshem.K Kajsala234 skrev:Hej alla,
Jag har precis köpt hus efter många års drömmande av hus. Jag och min sambo har tillträtt huset här i vår och alla de förhoppningar jag haft om hur det skulle vara har helt grusats. Jag känner att jag varit alldeles för naiv när vi köpt hus. Ingen av oss kan något om hus och huset behöver genomgående renoveras, om inte nu, så inom snar framtid (löpande - inte på en gång). Min sambo har mer intresse för att göra lite renoveringar själv medan jag känner lite panik över att inte ha kontroll. Någon riktig buffert har vi inte heller. Vi har relativt sett goda inkomster, men även här känner jag att vi har varit naiva. Det finns även riskkonstruktion i såväl tak som grund. Rädd för att ingen kommer vilja köpa det av oss om vi skulle behöva/vilja sälja.
Hittills har det bara uppstått problem, dåliga fönster, fel på poolen, stopp i avlopp, flera fågelbon under taket och fågelspillning precis överallt. Både tomt och hus är större än vad vi har behov för (1500 kvm tomt samt 270 kvm hus). Det är bara vi två men med planering att skaffa familj, men nu är jag helt matt av att jag inte trivs alls i huset då det är alldeles för stort känner jag och då känns det helt fel att skaffa fler och större åtaganden. Även läget oroar mig, då det ligger lite utanför staden (med cykelavstånd). Det är fint och lantligt, men det kanske inte passar känner jag.
Sammantaget har vi köpt oss ett stort åtagande, såväl i tid som i ekonomi, i en ansträngd ekonomi på ett makroplan. Samtidigt vet jag att jag är priviligierad som ens har möjligheten att köpa hus och får dåligt samvete för att jag inte känner mer tacksamhet.
Finns det några goda råd att ge från er som har lite mer erfarenhet av att äga och bo i hus? Jag försöker ändra min inställning, och finns det något annat sätt att tänka på det här så tar jag tacksamt emot även tips på detta. Kan man ändra uppfattning om huset efter lite tid?
Nybörjarpanik! Alla kan vi lära oss. Ingen vet i början. Det finns böcker att låna på bibblan. Det finns massor att googla på nätet. Det finns folk att fråga om råd som gamla grannar med erfarenhet. Ni kan så mycket mer än ni tror. Och en sak: blir det inte gjort idag kommer en ny dag imorgon. Ha inte brått. Ett tips: ta en sak åt gången och gör den klar innan ni börjar på något annat. Säger jag ensam 70 årig kvinna som klarar det kan jag kan ni.K Kajsala234 skrev:Hej alla,
Jag har precis köpt hus efter många års drömmande av hus. Jag och min sambo har tillträtt huset här i vår och alla de förhoppningar jag haft om hur det skulle vara har helt grusats. Jag känner att jag varit alldeles för naiv när vi köpt hus. Ingen av oss kan något om hus och huset behöver genomgående renoveras, om inte nu, så inom snar framtid (löpande - inte på en gång). Min sambo har mer intresse för att göra lite renoveringar själv medan jag känner lite panik över att inte ha kontroll. Någon riktig buffert har vi inte heller. Vi har relativt sett goda inkomster, men även här känner jag att vi har varit naiva. Det finns även riskkonstruktion i såväl tak som grund. Rädd för att ingen kommer vilja köpa det av oss om vi skulle behöva/vilja sälja.
Hittills har det bara uppstått problem, dåliga fönster, fel på poolen, stopp i avlopp, flera fågelbon under taket och fågelspillning precis överallt. Både tomt och hus är större än vad vi har behov för (1500 kvm tomt samt 270 kvm hus). Det är bara vi två men med planering att skaffa familj, men nu är jag helt matt av att jag inte trivs alls i huset då det är alldeles för stort känner jag och då känns det helt fel att skaffa fler och större åtaganden. Även läget oroar mig, då det ligger lite utanför staden (med cykelavstånd). Det är fint och lantligt, men det kanske inte passar känner jag.
Sammantaget har vi köpt oss ett stort åtagande, såväl i tid som i ekonomi, i en ansträngd ekonomi på ett makroplan. Samtidigt vet jag att jag är priviligierad som ens har möjligheten att köpa hus och får dåligt samvete för att jag inte känner mer tacksamhet.
Finns det några goda råd att ge från er som har lite mer erfarenhet av att äga och bo i hus? Jag försöker ändra min inställning, och finns det något annat sätt att tänka på det här så tar jag tacksamt emot även tips på detta. Kan man ändra uppfattning om huset efter lite tid?
Jag flyttade in i liknande det du beskriver men med en annan inställning visserligen.
Jag skulle i alla fall vilja ge rådet att vänj dig vid tanken att du inte kommer att bo renoverat och fint på ett tag.
Ta tag i de tråkiga viktiga sakerna först, saker som påverkar husets skick på ett fundamentalt plan.
Det kommer inte vara kul alla gånger men ser man resan som målet och om man kan se en vision om hur man vill ha det och ställer sig in på att det tar ett gäng år eftersom man har både begränsad tid och ekonomi - då kommer det bli bra.
Jag tror många känner att "vad fan har jag gjort" vid husköp. Jag tror även de flesta växer med uppgiften.
Det kanske blir en ny fas i livet, men välkomna den fasen och testa att leva den så ska det nog ordna sig.
Jag skulle i alla fall vilja ge rådet att vänj dig vid tanken att du inte kommer att bo renoverat och fint på ett tag.
Ta tag i de tråkiga viktiga sakerna först, saker som påverkar husets skick på ett fundamentalt plan.
Det kommer inte vara kul alla gånger men ser man resan som målet och om man kan se en vision om hur man vill ha det och ställer sig in på att det tar ett gäng år eftersom man har både begränsad tid och ekonomi - då kommer det bli bra.
Jag tror många känner att "vad fan har jag gjort" vid husköp. Jag tror även de flesta växer med uppgiften.
Det kanske blir en ny fas i livet, men välkomna den fasen och testa att leva den så ska det nog ordna sig.
Som många säger, kommunikation är key. Läs på och försök göra det tillsammans så blir det mycket roligare. Och framförallt planera, vad är prio? Att lyfta pannrader och göra rent är ju inte svårt. Kanske läskigt om man inte har ställning. Men det är exempelvis billigare att köpa en sele, rep och en lövblås än att hyra en ställning. Och som en bonus blir det lite mer spänning i vardagen att klättra på taket
Sen vill jag också lyfta ett finger för att inte bara fokusera på småsakerna (även om de kan vara väldigt viktiga). Försök variera projekten med något som verkligen syns att ni har gjort förändringar på, Exempelvis måla om fasaden, annars blir det nog väldigt lätt att man hamnar i en dvala över att inget händer.
Om ni ändå är på fasaden så kan man försöka ta fönster och foder också, man behöver inte slå ut fönster med karmar och glas. Måttbeställ några glaskasetter i energiglas och stoppa in i bågarna istället. De kommer troligen sticka ut en bit ur de befintliga bågarna men det finns schyssta lister för det också. Och väljer ni att byta ut foder så kan ni även passa på att skumma istället för att dreva. Går mycket snabbare och är det exempelvis timmerstockar i väggarna så täpper det till bättre än vanligt drev. På så sätt sänker ni även kostnaderna.
Sen tror jag det viktigaste är att inte hoppa på för mycket projekt på samma gång. Har ni sagt att denna månad fokuserar vi på att måla fasaden så fokuserar ni på den. Jobba smart och fokusera på projekt som möjliggör att kostnaderna minskar, exempelvis uppvärmning etc.
Sen vill jag också lyfta ett finger för att inte bara fokusera på småsakerna (även om de kan vara väldigt viktiga). Försök variera projekten med något som verkligen syns att ni har gjort förändringar på, Exempelvis måla om fasaden, annars blir det nog väldigt lätt att man hamnar i en dvala över att inget händer.
Om ni ändå är på fasaden så kan man försöka ta fönster och foder också, man behöver inte slå ut fönster med karmar och glas. Måttbeställ några glaskasetter i energiglas och stoppa in i bågarna istället. De kommer troligen sticka ut en bit ur de befintliga bågarna men det finns schyssta lister för det också. Och väljer ni att byta ut foder så kan ni även passa på att skumma istället för att dreva. Går mycket snabbare och är det exempelvis timmerstockar i väggarna så täpper det till bättre än vanligt drev. På så sätt sänker ni även kostnaderna.
Sen tror jag det viktigaste är att inte hoppa på för mycket projekt på samma gång. Har ni sagt att denna månad fokuserar vi på att måla fasaden så fokuserar ni på den. Jobba smart och fokusera på projekt som möjliggör att kostnaderna minskar, exempelvis uppvärmning etc.
Redigerat:
Fogskum och en timmerstomme HAR INGET POSITIVT MED VARANDRA ATT GÖRA, om man inte tänker sälja huset snart och skiter i konsekvenserna.Simonalmen skrev:Som många säger, kommunikation är key. Läs på och försök göra det tillsammans så blir det mycket roligare. Och framförallt planera, vad är prio? Att lyfta pannrader och göra rent är ju inte svårt. Kanske läskigt om man inte har ställning. Men det är exempelvis billigare att köpa en sele, rep och en lövblås än att hyra en ställning. Och som en bonus blir det lite mer spänning i vardagen att klättra på taket
Sen vill jag också lyfta ett finger för att inte bara fokusera på småsakerna (även om de kan vara väldigt viktiga). Försök variera projekten med något som verkligen syns att ni har gjort förändringar på, Exempelvis måla om fasaden, annars blir det nog väldigt lätt att man hamnar i en dvala över att inget händer.
Om ni ändå är på fasaden så kan man försöka ta fönster och foder också, man behöver inte slå ut fönster med karmar och glas. Måttbeställ några glaskasetter i energiglas och stoppa in i bågarna istället. De kommer troligen sticka ut en bit ur de befintliga bågarna men det finns schyssta lister för det också. Och väljer ni att byta ut foder så kan ni även passa på att skumma istället för att dreva. Går mycket snabbare och är det exempelvis timmerstockar i väggarna så täpper det till bättre än vanligt drev. På så sätt sänker ni även kostnaderna.
Sen tror jag det viktigaste är att inte hoppa på för mycket projekt på samma gång. Har ni sagt att denna månad fokuserar vi på att måla fasaden så fokuserar ni på den. Jobba smart och fokusera på projekt som möjliggör att kostnaderna minskar, exempelvis uppvärmning etc.
Hej!K Kajsala234 skrev:Hej alla,
Jag har precis köpt hus efter många års drömmande av hus. Jag och min sambo har tillträtt huset här i vår och alla de förhoppningar jag haft om hur det skulle vara har helt grusats. Jag känner att jag varit alldeles för naiv när vi köpt hus. Ingen av oss kan något om hus och huset behöver genomgående renoveras, om inte nu, så inom snar framtid (löpande - inte på en gång). Min sambo har mer intresse för att göra lite renoveringar själv medan jag känner lite panik över att inte ha kontroll. Någon riktig buffert har vi inte heller. Vi har relativt sett goda inkomster, men även här känner jag att vi har varit naiva. Det finns även riskkonstruktion i såväl tak som grund. Rädd för att ingen kommer vilja köpa det av oss om vi skulle behöva/vilja sälja.
Hittills har det bara uppstått problem, dåliga fönster, fel på poolen, stopp i avlopp, flera fågelbon under taket och fågelspillning precis överallt. Både tomt och hus är större än vad vi har behov för (1500 kvm tomt samt 270 kvm hus). Det är bara vi två men med planering att skaffa familj, men nu är jag helt matt av att jag inte trivs alls i huset då det är alldeles för stort känner jag och då känns det helt fel att skaffa fler och större åtaganden. Även läget oroar mig, då det ligger lite utanför staden (med cykelavstånd). Det är fint och lantligt, men det kanske inte passar känner jag.
Sammantaget har vi köpt oss ett stort åtagande, såväl i tid som i ekonomi, i en ansträngd ekonomi på ett makroplan. Samtidigt vet jag att jag är priviligierad som ens har möjligheten att köpa hus och får dåligt samvete för att jag inte känner mer tacksamhet.
Finns det några goda råd att ge från er som har lite mer erfarenhet av att äga och bo i hus? Jag försöker ändra min inställning, och finns det något annat sätt att tänka på det här så tar jag tacksamt emot även tips på detta. Kan man ändra uppfattning om huset efter lite tid?
Upp med humöret
Jag köpte hus, 25 år ung direkt från pojkrummet hemma hos morsan. Ett gammalt hus från 1909. I uselt skick men det bästa jag kunde få för min plånbok
Det första jag bestämde mig för var att fixa ett sovrum så jag kunde bo där. Det tog fyra veckor, tak väggar golv o garderober. Det var samma tid som leveransen av min nya dubbelsäng. Nästa steg var ett badrum så jag kunde tvätta mig mm. Steg tre var ett kök så jag kunde avveckla korvkiosken. Efter det var det bara att beta av rum för rum och göra färdigt detta är väldigt viktigt annars blir det jävligt lätt en list eller annat kvar i varenda rum. Felet många gör är att man i sin iver att bli klar river överallt för att sen sätta sig i ett hörn o grina när man inser att detta blir så in i helvete för stort och för dyrt. Så ta en tugga i taget och arbeta ihop cashen till varje projekt månad för månad och se detta som ett livsprojekt för det är helt underbart att vara kung i sitt rike. Och det är vad det handlar om.
Ta reda på fakta. Lägg känslorna åt sidan.K Kajsala234 skrev:Hej alla,
Jag har precis köpt hus efter många års drömmande av hus. Jag och min sambo har tillträtt huset här i vår och alla de förhoppningar jag haft om hur det skulle vara har helt grusats. Jag känner att jag varit alldeles för naiv när vi köpt hus. Ingen av oss kan något om hus och huset behöver genomgående renoveras, om inte nu, så inom snar framtid (löpande - inte på en gång). Min sambo har mer intresse för att göra lite renoveringar själv medan jag känner lite panik över att inte ha kontroll. Någon riktig buffert har vi inte heller. Vi har relativt sett goda inkomster, men även här känner jag att vi har varit naiva. Det finns även riskkonstruktion i såväl tak som grund. Rädd för att ingen kommer vilja köpa det av oss om vi skulle behöva/vilja sälja.
Hittills har det bara uppstått problem, dåliga fönster, fel på poolen, stopp i avlopp, flera fågelbon under taket och fågelspillning precis överallt. Både tomt och hus är större än vad vi har behov för (1500 kvm tomt samt 270 kvm hus). Det är bara vi två men med planering att skaffa familj, men nu är jag helt matt av att jag inte trivs alls i huset då det är alldeles för stort känner jag och då känns det helt fel att skaffa fler och större åtaganden. Även läget oroar mig, då det ligger lite utanför staden (med cykelavstånd). Det är fint och lantligt, men det kanske inte passar känner jag.
Sammantaget har vi köpt oss ett stort åtagande, såväl i tid som i ekonomi, i en ansträngd ekonomi på ett makroplan. Samtidigt vet jag att jag är priviligierad som ens har möjligheten att köpa hus och får dåligt samvete för att jag inte känner mer tacksamhet.
Finns det några goda råd att ge från er som har lite mer erfarenhet av att äga och bo i hus? Jag försöker ändra min inställning, och finns det något annat sätt att tänka på det här så tar jag tacksamt emot även tips på detta. Kan man ändra uppfattning om huset efter lite tid?
Hur stora är problemen egentligen?
Besiktningsman och hantverkare kan ge er en uppfattning.
Var medvetna om att när man börjar riva och renovera ett gammalt misskött hus, tar det i värsta fall aldrig slut!
Jag köpte ett gammalt hus med eftersatt underhåll för 1,6 mio.
10 mio och 3 år senare är allt klart och tipp-topp.
Det hade varit billigare, gått snabbare och blivit bättre om jag låtit helt riva det gamla och byggt nytt.
Det kan vara så att ni helt enkelt får erkänna att köpet var ett felbeslut och att ni nog bör göra er av med det snarast.
Hellre det än åratal med renoveringar utan slut och en ekonomi i kras.
Ta reda på hur skicket är. Ordentligt.
Lycka till!
Det beror nog på hur man är uppväxt och hur intresset är hur det ska lyckas med renovering.L Lawson skrev:Hej!
Upp med humöret
Jag köpte hus, 25 år ung direkt från pojkrummet hemma hos morsan. Ett gammalt hus från 1909. I uselt skick men det bästa jag kunde få för min plånbok
Det första jag bestämde mig för var att fixa ett sovrum så jag kunde bo där. Det tog fyra veckor, tak väggar golv o garderober. Det var samma tid som leveransen av min nya dubbelsäng. Nästa steg var ett badrum så jag kunde tvätta mig mm. Steg tre var ett kök så jag kunde avveckla korvkiosken. Efter det var det bara att beta av rum för rum och göra färdigt detta är väldigt viktigt annars blir det jävligt lätt en list eller annat kvar i varenda rum. Felet många gör är att man i sin iver att bli klar river överallt för att sen sätta sig i ett hörn o grina när man inser att detta blir så in i helvete för stort och för dyrt. Så ta en tugga i taget och arbeta ihop cashen till varje projekt månad för månad och se detta som ett livsprojekt för det är helt underbart att vara kung i sitt rike. Och det är vad det handlar om.
För ömhudad det funkar int