87 375 läst · 140 svar
87k läst
140 svar
Olycklig förstagångsköpare
Besiktade vårt kråkslott innan köp.K Kajsala234 skrev:Hej alla,
Jag har precis köpt hus efter många års drömmande av hus. Jag och min sambo har tillträtt huset här i vår och alla de förhoppningar jag haft om hur det skulle vara har helt grusats. Jag känner att jag varit alldeles för naiv när vi köpt hus. Ingen av oss kan något om hus och huset behöver genomgående renoveras, om inte nu, så inom snar framtid (löpande - inte på en gång). Min sambo har mer intresse för att göra lite renoveringar själv medan jag känner lite panik över att inte ha kontroll. Någon riktig buffert har vi inte heller. Vi har relativt sett goda inkomster, men även här känner jag att vi har varit naiva. Det finns även riskkonstruktion i såväl tak som grund. Rädd för att ingen kommer vilja köpa det av oss om vi skulle behöva/vilja sälja.
Hittills har det bara uppstått problem, dåliga fönster, fel på poolen, stopp i avlopp, flera fågelbon under taket och fågelspillning precis överallt. Både tomt och hus är större än vad vi har behov för (1500 kvm tomt samt 270 kvm hus). Det är bara vi två men med planering att skaffa familj, men nu är jag helt matt av att jag inte trivs alls i huset då det är alldeles för stort känner jag och då känns det helt fel att skaffa fler och större åtaganden. Även läget oroar mig, då det ligger lite utanför staden (med cykelavstånd). Det är fint och lantligt, men det kanske inte passar känner jag.
Sammantaget har vi köpt oss ett stort åtagande, såväl i tid som i ekonomi, i en ansträngd ekonomi på ett makroplan. Samtidigt vet jag att jag är priviligierad som ens har möjligheten att köpa hus och får dåligt samvete för att jag inte känner mer tacksamhet.
Finns det några goda råd att ge från er som har lite mer erfarenhet av att äga och bo i hus? Jag försöker ändra min inställning, och finns det något annat sätt att tänka på det här så tar jag tacksamt emot även tips på detta. Kan man ändra uppfattning om huset efter lite tid?
Protokollet var så deprimerande att vi blev vankelmodiga (mest jag).
Men vi diskuterade lite och flyttade in.
Gjorde det viktigaste först (taket).
Sen allt annat i lugn och ro. Det blir både billigare och bättre så.
Och man ändrar uppfattning om saker.
När kök och badrum var klara blev det riktigt beboeligt.
Bergvärmepump räddade ekonomin.
Nu har tjugofem år gått och det börjar bli klart.
Dags att flytta då.
Huset ligger centralt om det är cyckelavstånd det betyder att det kommer att öka i värde varje år. avvakta med att renovera, vårt första hus hade vi stora planer kring hur vi ville bygga om men ekonomin satte käppar i hjulen så det fick vänta som tur var. Vi han bo in oss skaffa 3 barn vilket gav andra behov. Blev utmärkt vi sålde efter 33 år och kunde konstatera att vi bott gratis under dessa år. Nu bor vi o en arkitektritad villa anpassad till två personer. Med det sagt så var tid har sina krav på boendet vårt första kändes stort när vi flyttade in två personer 270 m2 men det blev perfekt när vi renoverade huset när vi fått våra tre barn så tar det bara lugnt.K Kajsala234 skrev:Hej alla,
Jag har precis köpt hus efter många års drömmande av hus. Jag och min sambo har tillträtt huset här i vår och alla de förhoppningar jag haft om hur det skulle vara har helt grusats. Jag känner att jag varit alldeles för naiv när vi köpt hus. Ingen av oss kan något om hus och huset behöver genomgående renoveras, om inte nu, så inom snar framtid (löpande - inte på en gång). Min sambo har mer intresse för att göra lite renoveringar själv medan jag känner lite panik över att inte ha kontroll. Någon riktig buffert har vi inte heller. Vi har relativt sett goda inkomster, men även här känner jag att vi har varit naiva. Det finns även riskkonstruktion i såväl tak som grund. Rädd för att ingen kommer vilja köpa det av oss om vi skulle behöva/vilja sälja.
Hittills har det bara uppstått problem, dåliga fönster, fel på poolen, stopp i avlopp, flera fågelbon under taket och fågelspillning precis överallt. Både tomt och hus är större än vad vi har behov för (1500 kvm tomt samt 270 kvm hus). Det är bara vi två men med planering att skaffa familj, men nu är jag helt matt av att jag inte trivs alls i huset då det är alldeles för stort känner jag och då känns det helt fel att skaffa fler och större åtaganden. Även läget oroar mig, då det ligger lite utanför staden (med cykelavstånd). Det är fint och lantligt, men det kanske inte passar känner jag.
Sammantaget har vi köpt oss ett stort åtagande, såväl i tid som i ekonomi, i en ansträngd ekonomi på ett makroplan. Samtidigt vet jag att jag är priviligierad som ens har möjligheten att köpa hus och får dåligt samvete för att jag inte känner mer tacksamhet.
Finns det några goda råd att ge från er som har lite mer erfarenhet av att äga och bo i hus? Jag försöker ändra min inställning, och finns det något annat sätt att tänka på det här så tar jag tacksamt emot även tips på detta. Kan man ändra uppfattning om huset efter lite tid?
Känner igen mycket. För ca 40 år sedan köpte vi ett alldeles för stort hus med isolerat läge och med enorma renoveringsbehov. Vi var överens om att det fick ta sin tid men att tak, värme och ett fungerande kök var det viktigaste. Allt eftersom rustades allt upp, det visade sig att behovet av stort hus fanns (många barn) och läget kom att kännas mer och mer passande. Idag kan man väl säga att allt är klart och att det är dags för lite nya renoveringar och oj vad man lärt sig mycket genom åren. Se det som en process, det finns ingen anledning att ha för bråttom när basbehoven är tillfredsställda. Och ni kommer att bli mycket fästa vid allt det ni skapar själva. Helt klart gjorde vi rätt val.K Kajsala234 skrev:Hej alla,
Jag har precis köpt hus efter många års drömmande av hus. Jag och min sambo har tillträtt huset här i vår och alla de förhoppningar jag haft om hur det skulle vara har helt grusats. Jag känner att jag varit alldeles för naiv när vi köpt hus. Ingen av oss kan något om hus och huset behöver genomgående renoveras, om inte nu, så inom snar framtid (löpande - inte på en gång). Min sambo har mer intresse för att göra lite renoveringar själv medan jag känner lite panik över att inte ha kontroll. Någon riktig buffert har vi inte heller. Vi har relativt sett goda inkomster, men även här känner jag att vi har varit naiva. Det finns även riskkonstruktion i såväl tak som grund. Rädd för att ingen kommer vilja köpa det av oss om vi skulle behöva/vilja sälja.
Hittills har det bara uppstått problem, dåliga fönster, fel på poolen, stopp i avlopp, flera fågelbon under taket och fågelspillning precis överallt. Både tomt och hus är större än vad vi har behov för (1500 kvm tomt samt 270 kvm hus). Det är bara vi två men med planering att skaffa familj, men nu är jag helt matt av att jag inte trivs alls i huset då det är alldeles för stort känner jag och då känns det helt fel att skaffa fler och större åtaganden. Även läget oroar mig, då det ligger lite utanför staden (med cykelavstånd). Det är fint och lantligt, men det kanske inte passar känner jag.
Sammantaget har vi köpt oss ett stort åtagande, såväl i tid som i ekonomi, i en ansträngd ekonomi på ett makroplan. Samtidigt vet jag att jag är priviligierad som ens har möjligheten att köpa hus och får dåligt samvete för att jag inte känner mer tacksamhet.
Finns det några goda råd att ge från er som har lite mer erfarenhet av att äga och bo i hus? Jag försöker ändra min inställning, och finns det något annat sätt att tänka på det här så tar jag tacksamt emot även tips på detta. Kan man ändra uppfattning om huset efter lite tid?
Stort hus
Stora hus har fördelen att man kan renovera i lugn och ro i vart fall invändigt. Ni kan greja på en våning och låta det se ut som en byggarbetsplats i flera år och bo i resten. Väldigt skönt att bara kunna skita i renovering en månad eller två. Se bara till att ni inte börjar riva på ett nytt ställe innan det första är någorlunda klart.
En annan fördel med stort hus är om det går att bygga en uhyrningsdel. Vi byggde en lägenhet i huset som vi hyr ut, det är både trevligt och ger bra tillskott i husbudgeten. Först hade vi tänkt att hyra ut som korttidsboende, typ RBNB, men nu hyr vi ut på lång tid, har haft hyresgäster som bott där 4 år.
Jag har köpt två hus i mitt liv och haft samma köpe-ångest på bägge. Det hör till. Och det går över.
Stora hus har fördelen att man kan renovera i lugn och ro i vart fall invändigt. Ni kan greja på en våning och låta det se ut som en byggarbetsplats i flera år och bo i resten. Väldigt skönt att bara kunna skita i renovering en månad eller två. Se bara till att ni inte börjar riva på ett nytt ställe innan det första är någorlunda klart.
En annan fördel med stort hus är om det går att bygga en uhyrningsdel. Vi byggde en lägenhet i huset som vi hyr ut, det är både trevligt och ger bra tillskott i husbudgeten. Först hade vi tänkt att hyra ut som korttidsboende, typ RBNB, men nu hyr vi ut på lång tid, har haft hyresgäster som bott där 4 år.
Jag har köpt två hus i mitt liv och haft samma köpe-ångest på bägge. Det hör till. Och det går över.
Vet att det är väldigt kontroversiellt och känsligt ämne vad man drevar med. Men sen köper jag absolut att vanlig balisolering är bättre, men som tidigare fönster installatör har jag personligen ingen lust att stå och trycka isolering i varje smyg, tejpa och så vidare till nästa fönster, när skum egentligen har ett lägre u-värde och håller tätt.H Håkan V skrev:
Grattis till husköpet
Måla inte fan på väggen direkt, njut av livet och ta ev problem när dom kommer istl
Buffert är väll bara börja spara på vid nästa lön, eller omvärdera och öka på lånet när det ev skulle behövas
Måla inte fan på väggen direkt, njut av livet och ta ev problem när dom kommer istl
Buffert är väll bara börja spara på vid nästa lön, eller omvärdera och öka på lånet när det ev skulle behövas
Åh stackare! Kanske kan ni bestämma er att bara bo i det som det är över sommaren, försöka njuta av att bo lantligt? Känner igen hur jag kände när jag flyttade till hus, men det mesta är inte så akut faktiskt även om besiktningsprotokollet plötsligt kändes som katastrof! lycka till!
Grattis till husköpet
Måla inte fan på väggen direkt, njut av livet och ta ev problem när dom kommer istl
Buffert är väll bara börja spara på vid nästa lön, eller omvärdera och öka på lånet när det ev skulle behövas
Måla inte fan på väggen direkt, njut av livet och ta ev problem när dom kommer istl
Buffert är väll bara börja spara på vid nästa lön, eller omvärdera och öka på lånet när det ev skulle behövas
Hej, välkommen att besöka min hemsida där du kan beställa dels skriften Husköparguide som vänder sig till förstagångsköpare samt skriften Håll Koll på Ditt Hus, som vänder sig till förstagångsägare av ett hus.K Kajsala234 skrev:Hej alla,
Jag har precis köpt hus efter många års drömmande av hus. Jag och min sambo har tillträtt huset här i vår och alla de förhoppningar jag haft om hur det skulle vara har helt grusats. Jag känner att jag varit alldeles för naiv när vi köpt hus. Ingen av oss kan något om hus och huset behöver genomgående renoveras, om inte nu, så inom snar framtid (löpande - inte på en gång). Min sambo har mer intresse för att göra lite renoveringar själv medan jag känner lite panik över att inte ha kontroll. Någon riktig buffert har vi inte heller. Vi har relativt sett goda inkomster, men även här känner jag att vi har varit naiva. Det finns även riskkonstruktion i såväl tak som grund. Rädd för att ingen kommer vilja köpa det av oss om vi skulle behöva/vilja sälja.
Hittills har det bara uppstått problem, dåliga fönster, fel på poolen, stopp i avlopp, flera fågelbon under taket och fågelspillning precis överallt. Både tomt och hus är större än vad vi har behov för (1500 kvm tomt samt 270 kvm hus). Det är bara vi två men med planering att skaffa familj, men nu är jag helt matt av att jag inte trivs alls i huset då det är alldeles för stort känner jag och då känns det helt fel att skaffa fler och större åtaganden. Även läget oroar mig, då det ligger lite utanför staden (med cykelavstånd). Det är fint och lantligt, men det kanske inte passar känner jag.
Sammantaget har vi köpt oss ett stort åtagande, såväl i tid som i ekonomi, i en ansträngd ekonomi på ett makroplan. Samtidigt vet jag att jag är priviligierad som ens har möjligheten att köpa hus och får dåligt samvete för att jag inte känner mer tacksamhet.
Finns det några goda råd att ge från er som har lite mer erfarenhet av att äga och bo i hus? Jag försöker ändra min inställning, och finns det något annat sätt att tänka på det här så tar jag tacksamt emot även tips på detta. Kan man ändra uppfattning om huset efter lite tid?
https://www.holgergross.se/
Med vänlig hälsning Holger Gross
Ta det lugnt och ta en toy
Första kåken hade 160bq i radon på bottenplan och 50 på övre, vissa väggar hade presenning som fasad i 4 år och innertaket var halvklart med hängande elkablar och halvklart innertak i 3 år. Köket som vi skulle byta var kvar i 5år osv. Men taket var iaf tätt!
Barn och jobb+annat har en tendens att förhala renoveringar
I den bästa av världar bygger man sitt drömhus med obegränsat kapital innan barnen kommer.
För de flesta är det en blandning av "drömkåken" och "pessimistkonsulten" att vara husägare
Första kåken hade 160bq i radon på bottenplan och 50 på övre, vissa väggar hade presenning som fasad i 4 år och innertaket var halvklart med hängande elkablar och halvklart innertak i 3 år. Köket som vi skulle byta var kvar i 5år osv. Men taket var iaf tätt!
Barn och jobb+annat har en tendens att förhala renoveringar
I den bästa av världar bygger man sitt drömhus med obegränsat kapital innan barnen kommer.
För de flesta är det en blandning av "drömkåken" och "pessimistkonsulten" att vara husägare
Redigerat:
Typ precis som jag kände och ännu mer även på djupare plan som inte hade direkt med huset att göra.
Lilla tönten leker bo bygge och allt blir som vanligt kasst allt är farligt och min historik kommer att sabotera huset. Vi blir utstötta för vi är utbölingar och ingen kommer hjälpa oss om något går fel. Började sörja mina svärföräldrar som gick bort flera år innan jag och sambon träffades för där hade vi fått hjälp och sällskap som bolla ideer om vilka gardiner som passar och hur vi byter ut enstaka bräda i alltanen. Drömde mardrömmar om slukhål i gräsmattan mm och återigen mm. Allt var påväg att krascha enligt mig. Nu i efterhand ser jag det som en nyttig kris jag behövde. Allt behövde komma upp för att bearbetas.
4år senare står huset kvar. Sikta in oss på att skydda huset från diverse faror. Avfuktare i grunden. Kolla upp taket som beräknas hålla ett bra tag till. Fixa ventilationen kollade upp elen. Kolla badrum och kök. Beskar ett träd som var påväg att lappa till takpannorna. Målat fasaden och bytt lite panel och foder. Bytt dörrar och lås. Grävt bort växter mot husen och fixat en damm till stuprören. Samt att vi från början satte driftkostnaderna högt vilket hjälpt oss nu med elräkningen och kommande räntor. Så högt att erfarna husägare tönt förklarade oss
Nu håller vi på att fixa i trädgården och garage så de blir en lugn plats inför den dagen vi slår på större och anlitar för badrum tak och kök och annat som kan trigga mig igen. Då får jag nånstans att gömma mig så jag slipper se allt jag inte har koll på.
Så skydda ditt psyke med och vänta med saker och försök förstå var ångesten kommer ifrån och vad du behöver göra för att handskas med den. Och läs på och rådfråga tex här det hjälper även om det kan bli 50 olika svar på samma fråga och ibland nedvärderande såna. Och skydda huset från vad som nu innebär största risken. En sönderriven tapet är inte farligt tex.
Mi ångest var mest obefogad. Vi är nu aktiva medlemmar i diverse samhälls organisationer. Grannarna är underbara och ger råd samt lokala bygg och färg affären ger massor av råd när saker ska göras. Och jag har inte fått huset förstört av historiken och inte trillat ner i ett slukhål.
Ordnar sig på något vis och om inte får ni flytta
Oj blev långt svar
Lilla tönten leker bo bygge och allt blir som vanligt kasst allt är farligt och min historik kommer att sabotera huset. Vi blir utstötta för vi är utbölingar och ingen kommer hjälpa oss om något går fel. Började sörja mina svärföräldrar som gick bort flera år innan jag och sambon träffades för där hade vi fått hjälp och sällskap som bolla ideer om vilka gardiner som passar och hur vi byter ut enstaka bräda i alltanen. Drömde mardrömmar om slukhål i gräsmattan mm och återigen mm. Allt var påväg att krascha enligt mig. Nu i efterhand ser jag det som en nyttig kris jag behövde. Allt behövde komma upp för att bearbetas.
4år senare står huset kvar. Sikta in oss på att skydda huset från diverse faror. Avfuktare i grunden. Kolla upp taket som beräknas hålla ett bra tag till. Fixa ventilationen kollade upp elen. Kolla badrum och kök. Beskar ett träd som var påväg att lappa till takpannorna. Målat fasaden och bytt lite panel och foder. Bytt dörrar och lås. Grävt bort växter mot husen och fixat en damm till stuprören. Samt att vi från början satte driftkostnaderna högt vilket hjälpt oss nu med elräkningen och kommande räntor. Så högt att erfarna husägare tönt förklarade oss
Nu håller vi på att fixa i trädgården och garage så de blir en lugn plats inför den dagen vi slår på större och anlitar för badrum tak och kök och annat som kan trigga mig igen. Då får jag nånstans att gömma mig så jag slipper se allt jag inte har koll på.
Så skydda ditt psyke med och vänta med saker och försök förstå var ångesten kommer ifrån och vad du behöver göra för att handskas med den. Och läs på och rådfråga tex här det hjälper även om det kan bli 50 olika svar på samma fråga och ibland nedvärderande såna. Och skydda huset från vad som nu innebär största risken. En sönderriven tapet är inte farligt tex.
Mi ångest var mest obefogad. Vi är nu aktiva medlemmar i diverse samhälls organisationer. Grannarna är underbara och ger råd samt lokala bygg och färg affären ger massor av råd när saker ska göras. Och jag har inte fått huset förstört av historiken och inte trillat ner i ett slukhål.
Ordnar sig på något vis och om inte får ni flytta
Oj blev långt svar
När jag och min sambo köpte vårat hus för snart 16 år sedan fick jag några visdomsord från min svärfar.
- Se till att taket är tätt, allt annat kan vänta!
- Allt kan du göra något åt utom läget på huset.
Det finns i stort sätt inga "färdiga" hus, inte ens ett nytt nyckelfärdigt hus kommer att vara nytt särskilt länge och man kommer att vilja byta ytskikt förr eller senare i huset eller göra om på tomten. Men det är relativt små saker som kan om de blir många kan kännas betungande, men tar man ett steg i taget så är det hanterbart. Något jag själv försöker lära mig är att i bland är "Good enough!" det kanske räcker att snygga till det med lite färg bara så håller det något år till innan man tar itu med det på riktigt när mer tid finns eller någon annan quick fix. Det är alltid en förbättring utifrån utgångsläget. Men det är skönt att bo i hus när man kommit till insikten att jag hinner inte allt och det är en dag i morgon också.
Jag hoppas paniken lägger sig för er och ni kan börja njuta av ert hus, för det är en frihet att råda över sitt eget boende och tomt och ta en sak i taget och en dag i taget, men ta även ledigt någon dag i bland! Rom byggdes inte på en dag.
- Se till att taket är tätt, allt annat kan vänta!
- Allt kan du göra något åt utom läget på huset.
Det finns i stort sätt inga "färdiga" hus, inte ens ett nytt nyckelfärdigt hus kommer att vara nytt särskilt länge och man kommer att vilja byta ytskikt förr eller senare i huset eller göra om på tomten. Men det är relativt små saker som kan om de blir många kan kännas betungande, men tar man ett steg i taget så är det hanterbart. Något jag själv försöker lära mig är att i bland är "Good enough!" det kanske räcker att snygga till det med lite färg bara så håller det något år till innan man tar itu med det på riktigt när mer tid finns eller någon annan quick fix. Det är alltid en förbättring utifrån utgångsläget. Men det är skönt att bo i hus när man kommit till insikten att jag hinner inte allt och det är en dag i morgon också.
Jag hoppas paniken lägger sig för er och ni kan börja njuta av ert hus, för det är en frihet att råda över sitt eget boende och tomt och ta en sak i taget och en dag i taget, men ta även ledigt någon dag i bland! Rom byggdes inte på en dag.
Medlem
· Stockholms län
· 535 inlägg
Herregud, känns som jag drog en vinstlott med mitt nybyggda hus för knappt 3 miljoner 2005…P Peribe4 skrev:Ta reda på fakta. Lägg känslorna åt sidan.
Hur stora är problemen egentligen?
Besiktningsman och hantverkare kan ge er en uppfattning.
Var medvetna om att när man börjar riva och renovera ett gammalt misskött hus, tar det i värsta fall aldrig slut!
Jag köpte ett gammalt hus med eftersatt underhåll för 1,6 mio.
10 mio och 3 år senare är allt klart och tipp-topp.
Det hade varit billigare, gått snabbare och blivit bättre om jag låtit helt riva det gamla och byggt nytt.
Det kan vara så att ni helt enkelt får erkänna att köpet var ett felbeslut och att ni nog bör göra er av med det snarast.
Hellre det än åratal med renoveringar utan slut och en ekonomi i kras.
Ta reda på hur skicket är. Ordentligt.
Lycka till!
Välj ut två av rummen och mys in er där. Stäng dörrarna till resten av huset. När ni känner för att utvidga ert boende tar ni tag i ett rum till, osv. Töm poolen och lägg ett lock över. En grej till som ni slipper sköta! Håll inte på att följa folk på Instragram och Facebook som lägger ut bilder på sina perfekta hem. Deras hem är säkert inte så perfekta som de vill få dig att tro! Låt trädgården växa lite vildare så blir smådjuren glada. Lägg undan pengar på ett sparkonto så ni har en buffert den dagen något allvarligt går sönder som måste åtgärdas.