Hej JonasJonas Persson skrev:
Tack för inlägget.
Det som har hänt gällande billaddare från Easee är även för mig, en större fråga än just billaddaren i sig. Det har gjort mig bekymrad.
Sedan flera år försöker jag undvika att köpa elutrustning, där jag inte är säker att tillverkaren i alla fall har ambitionen att utrustningen (apparaterna) uppfyller god elsäkerhet.
Sedan SEMCO:s uppdrag att testa all elutrustning som såldes, övergick till att tillverkaren genom maskindirektivet intygade och CE-märkte utrustningen, så har många av oss uppmärksammat att företag fuskar med CE märkningen. China Export (CE) är ett exempel.
För ett tiotal år sedan blev jag uppmärksammad på att en HF-armatur ”störde” framför allt genom luften (vad jag minns i dag så försvårades radiomottagning). När jag öppnade armaturen så konstaterade jag att HF-donet saknade kapsling.
Ett företag som mäter luftburen emission (för CE-märkning) fick titta på en armatur och konstaterade att de behövde extra dämpsatser (på mätmotagarens antenningång) för att överhuvudtaget kunna mäta luftburen emission. Nivån låg mer än 20 dB (10 ggr) över tillåtna gränsvärden.
Via den som köpt armaturen hos en elgrossist så berättade jag att armaturen orimligt kunde vara korrekt CE-märkt. Och de köpta armaturerna återlämnades.
Någon vecka senare blev jag, på min hemma-telefon, (det var på den tiden, vi hade det så kallade ”kopparnätet”), uppringd och (i skarpa ordalag) hotad om stämning för att jag hindrade personens försäljning av armaturerna via grossist. Armaturerna var märkta med ett europeiskt företags varumärke och han importerade dessa till Sverige.
Eftersom jag redan innan förankrat om hjälp, (från det företag som gjort mätning) med nödvändigt underlag till en anmälan till elsäkerhetsverket, så berättade jag för den som hotade mig, att skulle han ta ett steg i den riktningen då skulle en anmälan ligga på elsäkerhetsverket bord.
Det blev inget ytterligare av hotet och HF-armaturen försvann från elgrossistens försäljningslista.
Att en apparat är CE- märkt innebär inte att det är ”perfekt” eller ”idiotsäker” för all typ av användning men innebär för mig som kund att jag inte borde behöva genomföra mätningar eller tester för att känna mig trygg att den har genomgått samma tester som övriga liknande elapparater jag som privatperson väljer mellan (t.ex. en elbilsladdare).
Idag skulle jag gå direkt med en anmälan till elsäkerhetsverket. Det är så systemet är tänkt att fungera, sedan SEMCO försvann.
Spannet på hur den typen brytare i verkligheten klarar diverse påfrestningar är som du säkert vet milsvid. Nu klarar de oftast de normtest som de sen deklareras för men skillnaden i den branschen är säkert större än bland trådens laddboxar där det i större utsräckning är formalia och mindre tekniska spörsmål som råder.blackarrow skrev:
Jag skulle vilja se de där reläerna efter en eller ett par utlösningar med kortslutning fas till jord i ett styvt nät med hög kortslutningsström.
Det kan bli en strömmar på många kiloampere…
Det räcker väl iofs att de fungerar en gång om boxens självtest märker att den är trasig efteråt.
Det finns väl skäl till att JFB och dvärgarsäkringar är konstruerade som de är, eller att kontaktorer är lite större och klumpigare än kretskortsmonterade reläer.
JFB eller dvärg spänns upp manuellt med en fjäder så det finns en stor* upplagrad kraft som påverkar brytaren i brytögonblicket.
Vid stora brytströmmar behövs även gnistsläckning, se bild. Vill man inte dra upp brytaren manuellt finns det lösningar för det också. (Med ZigBee-dvärgar behövs det väl en huvudbrytare på HomeAssistant).**
[bild]
Orange pil ska föreställa släckning av en ljusbågeflamma vid brytning av stor ström.
* stor jämfört med fjädern i ett litet relä
** En ZigBee dvärg kan vara förvillande lik ett relä med samma formfaktor som en dvärg.
Som du kanske sett finns försök att introducera typ dvärgbrytare för slutledet användningsområde bostäder etc med halvledar- eller åtminstone hybridteknik. Det är såklart en som vissa i tråden skriver uppförsbacke men inte nödvändigtvis lååång. Klockan tickar inte sälkan numera snabbare vid såna förändringar än tidigare och konstigt vore det annars.
Kanske går att lite återföra till Plancks "Fysiken förändras ibland begravning för begravning".
Du är som vanligt idog som en gammal tax i ett gryt Bo. Mycket bra skrivet med dina funderingar där. I tråden kompliceras saker i onödan kring många oerhört välkända och beprövade ting för denna typ utrustning som tekniskt verkligen är smör och bröd inga märkvärdigheter som behöver lösas och läge för ett steg vidare.Bo.Siltberg skrev:
Denna laddbox kom upp på elektronikforumet och är lite intressant.
Jag undrar hur den skulle klara sig vid en granskning.
[bild]
[länk]
De hävdar givetvis "ultimate safety" och "maximum security" i sin bruksanvisning. Vi litar ju alla blint på vad tillverkaren säger, eller
Det första man ser på reklamsidan under specifikationer är detta
[bild]
Easee var lika otydliga ett tag med olika besked i reklamen och i installationsanvisningen.
I bruxet till denna laddklump står det däremot
[bild]
Här ser man att de nu hävdar att det finns inbyggda jordfelsskydd, jaha.
Men de anger inte vilken standard som jordfelsskydden följer, dvs de gjorde inte samma misstag som Easee.
Det finns en standard för dessa laddklumpar på sladden, 62752, men de pekar inte på den, utan de pekar på 61851 som ((främst) gäller för fast anslutna laddstationer. Varför? Uppfyller de inte 62752 som kräver alla möjliga skydd inbyggda?
En sak som är oklar för mig är om det finns krav på vilken standard man ska följa för en produkt. Det lär finnas vägledning på EU's webb, men krav? Får man välja fritt? Eller finns det outtalade krav att en laddklump ska följa en av några specifika standarder?
61851 kräver inget inbyggt jordfelsskydd utom i ett speciellt fall. Och i dessa fall kräver 61851 att jordfelsskyddet följer IEC 61008-1, IEC 61009-1, IEC 60947-2 eller IEC 62423; Så jag tycker det finns ett indirekt krav på 61008-1 (eller en av de andra) via 61851, eller att tillverkaren ska ange viklken av dessa fyra standarder som jordfelsskyddet följer, men det är kanske inte så det funkar vid CE-kontrollen? Jag kollade den senaste, 62423 och den hänvisar till 61008 vad gäller "test device", så tolkningsfrågan kring om det måste finnas en fysisk testknapp finns kvar.
Easee hänvisar också till 61851. Men hade det varit skillnad ifall de inte dessutom hänvisat till 61008?
Det jag försöker förstå är hur farlig Easee laddstation är om man ser med sunda ögon på den? Det är för mig tydligt att man kan få olika svar beroende på vad man skriver i CE-försäkran. Är då det ena svaret "farligt"?
En sak som skiljer dessa två produkter åt är stickproppen. Den innebär att kravet på luftgap inte är lika högt. Sätter man stickpropp på Easee, vilket jag tror man får göra men är olämpligt, då ska den helt plötsligt provas mot en lägre överspänningskategori. Om jag läser 60664 rätt (vilket är snårigt) så krävs ett gap på 1.5 mm i reläet och en impulsspänning på 4 kV (på 2000 meters höjd) mot pilotstiftet. Så, farligt eller inte?
En annan sak jag reagerar på för denna laddklump är kapslingsklassen IP44. Denna klump hamnar nog oundvikligen på marken, kanske i vatten, så jag hade velat ha ett bättre skydd. Men den är troligen billig.
Hej GK100GK100 skrev:
Tack för inlägget
Jag har idag ingen elbil. Skulle jag köpa elbil och montera laddare, så skulle den enkelt kunna placeras bredvid platsen där min elmätare sitter (överlämningspunkten). Elbilen står då på den asfalterade infarten.
I ett vägguttag kopplat efter en elcentral ca 15 m kabelväg från elmätaren (överlämningspunkten) hemma i min bostad har jag mätt upp en kortslutningsström (fas nolla) på ca 1 kA.
Ansluter jag en laddningsbox i direkt anslutning till överlämningspunkten så är kortslutningsströmmen naturligtvis högre, eftersom det finns både färre ledningar och säkringar på vägen, uppskattningsvis 2–3 kA. Ännu högre vid trefasig kortslutning.
När jag i mitten på 1980-talet arbetade på ABB Corporate Research, fick jag bl.a. se hur dvärgbrytare provades med märkkortslutningsström. En dvärgbrytare skall klara att bryta den angivna märkkortslutningsströmmen två gånger för att vara godkänd.
Jag lärde mig då att det, i praktiken, finns en spridning i resultatet för godkända brytare. Jag vill därför ha en marginal från den angivna (kortslutningsströmmen på säkringen/brytaren och det jag har i husets elsystem.
Jag har räknat med att dvärgbrytare, jordfelsbrytare etc. placerat där, (i närheten av min elmätare där även åskskydden sitter) bör klara en kortslutningsström på minst 6 kA (och helst 10 kA). Elmätare och åskskydd (överspänningsskydd) sitter idag i ett plåtskåp på yttervägg (tegel) med fri yta ett antal meter framför skåpdörren.
Om det t.ex. sitter en jordfelsbrytare (på skena) i min elbilsladdare då kan jag avläsa dess kortslutningshållfasthet. Om den (som i fallet med Easee) är integrerad i ”kretskortet” vad vet jag då om kortslutningshållfastheten. Är den angiven någonstans?
I inlägg #298 i denna tråd tog jag upp att det gäller att ha respekt för de stora strömmar som kan uppstå t.ex. vid fel i elkraftnät. Jag beskrev där bl.a. min tveksamhet till att byta mina smältsäkringar mot ”DEN DIGITALA dvärgbrytaren”.
Jag blev inte övertygad, av gruppens beskrivning av upphovet till ”DEN DIGITALA dvärgbrytaren”, att de har en lång elkrafterfarenhet. De beskrev hur de upptäckte dvärgbrytarens uppbyggnad, och tyckte att det var en gammalmodig mekanisk konstruktion. De glömde studera och beskriva smältsäkringens höga säkerhet att verkligen fungera när det gäller, och att den ersätta av en ny när det gjort sitt jobb.
Jag har idag samma betänklighet, gällande elkrafterfarenheten, från gruppen bakom Easee-laddaren.
Elkraften har samma styrka som tidigare och den risk som elkraften kan skapa har inte förändrats, för att de som arbetade med elkraft för 30 år sedan, idag, har blivit äldre.
Samhällets beroende av att elkraften verkligen fungerar, har ökat.
Vi bör inte möta detta med en minskad kunskap om hur vi upprätthåller en driftsäker elgenerering, eldistribution och elanvändning och hur vi minskar risken för skador på person och egendom.
Redigerat:
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 24 411 inlägg
Det är en relevant fråga. Den spec du länkar till verkar inte vara rätt då det står att det finns en 2.3 mm-variant på reläet. Så det som sitter i laddstationen är kanske sämre.E ErikAdolfsson skrev:
Å andra sidan har det klarat normkravet, att det kan bryta 500 A åtminstone en gång... Men detta krav beror på vilken standard man tittar i så det kan skilja. Jag har inte studerat detaljerna.
Det deras reläer verkar ju lite klena. Jag efterlyser en djupare analys här att få ett bättre svar på hur farlig Easee laddstation är.
Det är lite intressant att i databladet för det där fina dyra panasonicreläet med 3mm kontaktgap så anges spänningståligheten över öppna kontakter till 2000Vrms i 1 minut, medan för det billiga sopreläet som du anger typbeteckningen på så anges 3500Vrms i 1 minut över öppna kontakter.. Det är ju 75% högre spänning..S swirve skrev:
Men jag förstår att det är millimetermåttet som är angivet i standarden, inte om spänningståligheten över öppna kontakter är minst motsvarande det som anges för Panasonicreläet..
Vi är nog som oftast helt överens i olika elfrågor och så även här. Det jag mer var ute efter var exemplet dvärgbrytare där de olika fabrikaten skiljer sig oerhört trots formalian på plats där finns likheter med drevet i denna typ trådar kring laddboxar.M Martin Lundmark skrev:
Jag har precis som du jobbat på olika sätt inom el och elektronikområdet även med testning av tex de elkraftkomponenter som krävs för en laddbox och deltagit vid normprov och utveckling hos de mer namnkunniga tillverkarna bland annat som elevingenjör. Därför faller jag direkt inte i farstun när det blommeras ut så otroligt av många som i princip bara gillar att spela lite eller trolla på forumet. I stället ser jag det som att i detta fallet är skillnaden mellan OK-NOK väldigt liten och något som givetvis skulle kunnat behandlats både i egna konstruktionen och diskuterats åtgärdats fackmässigt när de fick ärendet presenterat och frågeställningarna där.
I förlängningen ser jag inget annat än att de integrerade lösningarna är så självklart överlägsna rätt utförda och ekonomiskt gynnsamma dessutom att vi hamnar där om/när momentum i EV branschen kommit upp sig lite mer. Mitt tidigare exempel med relätyper allt från akvarietypen via vissa erkända och typade fabrikats utgåvor via periodiskt byte av standardmodeller och nu slutligen inga reläer alls är exakt på samma tema fast då över hundra år det kommer det nog inte ta här. Det finns dessutom helt korrekta komponenter att hämta från hyllan som Easse tex kunde använt likt vissa av deras kollegor på marknaden det är inga avskräckande priser på dessa och då med den mer i sammanhanget tunga instansen TUV som brukar nämnas i tråden med på tåget.
Nog om detta det får bli mitt sista inlägg i laddboxtrådarna.
Om jag läste rätt så var det på dammtestet som IP-klassningen föll, dvs. IP44 istället för IP54. IP44 lär vara det som krävs, om jag nu förstod deras formuleringar rätt (har inte dubbelkollat själv), men eftersom det anges IP54 så blev det fel.L lbgu skrev:
Min sammantagna lekmannabedömning (som inte är värt något i sammanhanget) blir att produkten är tillräckligt säker att använda för det ändamål den är gjord för.Nissens skrev:
Jag köper Easee argument gällande JFB och reläer. EMC påverkar inte säkerheten som jag fattade. Att boxen inte klarar 7k mellan fas och pilotstift är ett fall som inte uppstår i normal drift.
ESV måste ha resonerat på liknande sätt iom att de inte förbjöd produkten helt.
Om det är så så är det fullständigt obegripligt att Easee inte bevisar det i så fall. Det är allt som behövs.M merbanan skrev:
Elsäkerhet handlar inte bara om normal drift, det skall hantera vissa potentiella problem i anläggningen också.