Jag är helt ense med dig om att vi alla bör fundera över hur vi klarar ett strömavbrott. Men den nivån som du tar det till känns mer som en hobby än något nödvändigt. Inget fel med hobbys. Men det är lite onödigt att måla upp det som något alla borde göra. Alla bör vara förberedda på ett strömavbrott. Men alla bör inte ha reservkraft för att kunna driva kyl och frys i en vecka. Det är för de flesta onödigt, dyrt och ett slöseri med resurser.M Martin Lundmark skrev:
Hej AvemoA Avemo skrev:
På krisinformation.se kan vi läsa om ”Krishanteringens grunder” i vårt samhälle;
Där står bl.a. ”Om man förstår de grundregler som styr svensk krisberedskap och hantering av extraordinära händelser får man också en bild av hur krishanteringssystemet fungerar.
Sedan kan vi där läsa;
“De tre grundprinciperna
En viktig del i svensk krishantering är vad som brukar kallas de tre grundprinciperna.
Ansvarsprincipen
Den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden ska ha det också under en krissituation. Det betyder att det är den vanliga sjukvården som har hand om vården även vid en kris, att kommunerna sköter skola och äldreomsorg och så vidare.
Likhetsprincipen
Under en kris ska verksamheten fungera på liknande sätt som vid normala förhållanden – så långt det är möjligt. Verksamheten ska också, om det är möjligt, skötas på samma plats som under normala förhållanden.
Närhetsprincipen
En kris ska hanteras där den inträffar och av dem som är närmast berörda och ansvariga. Det är alltså i första hand den drabbade kommunen och den aktuella regionen som leder och arbetar med insatsen. Först om de lokala resurserna inte räcker till blir det aktuellt med statliga insatser.”
https://www.krisinformation.se/dett...krishanteringssystem/krishanteringens-grunder
Sedan kan vi på MSB:s hemsida läsa; ”Du ska ha beredskap för en vecka, om du kan. Det betyder att du ska kunna ordna mat, vatten, värme och kommunikation för att klara vardagen för dig och din familj.”
https://www.msb.se/sv/rad-till-privatpersoner/broschyren-om-krisen-eller-kriget-kommer/
Vilken förberedelse vi behöver ha varierar naturligtvis, men vid ett krisläge har vi bl.a. ansvar för våra anhöriga och den bostad vi äger.
Jag beskriver i denna tråd hur jag gör, och uppmanar er andra att ge synpunkter och tips, samt beskriva hur ni gör.
Klarar man ett strömavbrott på t.ex. en vecka utan reservkraft, då skall man naturligtvis inte ha någon reservkraft.
Det är en god sak. Och de synpunkter som jag framför är just att de allra flesta inte har behov av så mycket reservkraft som du förbereder. Det är så mycket enklare och billigare att förbereda sig på att klara sig utan el än att förbereda sig för att alltid ha tillgång till reservkraft. Dessutom mer robust och felsäkert i händelse av en kris.M Martin Lundmark skrev:
Hej AvemoA Avemo skrev:
Du skriver ”de allra flesta inte har behov av så mycket reservkraft som du förbereder”
Jag upprepar; ”Klarar man ett strömavbrott på t.ex. en vecka utan reservkraft, då skall man naturligtvis inte ha någon reservkraft.”
Hej fribyggF fribygg skrev:
Det verkar inte som du följt tråden. Där har jag beskrivit min situation.
Några exempel; Jag bor i ett ca 50 år gammalt hus, med vidbyggt varmgarage, som värms med vattenburen bergvärme. DUT (Dimensionerande Ute Temperatur) när jag dimensionerade värmepumpen angavs till -34 grader. Ett hus utan värme kallnar på några dagar och t.ex. vattenledningar i garaget riskerar att frysa. Genom att driva cirkulationspumpen hindrar jag rimligen vattnet i värmesystemet att frysa.
Jag har optofiber till mitt hus och under förutsättning att fiberleverantören har reservkraft på sin del så kan jag använda kommunikation via bredbandet när mobilmasternas reservkraft (efter någon eller några timmar) inte längre fungerar.
Om du är extremt oroligt lagd kan du lämpligen blanda glykol i värmesystemet, det är en begränsad mängd vätska och är det bara sönderfrysning som bekymrar dig lär det inte gå åt så stark blandning.M Martin Lundmark skrev:
Klarade både du och huset stormen Gudrun utan reservkraft?
Hej fribyggF fribygg skrev:
Blandar man glykol i ett (50 år gammalt) värmesystem som innehåller lin och linolja i rörskarvarna, då riskerar man att glykolen löser upp linet och linoljan (har prövat). Desto mer dolda skarvar som finns i huset desto svårare att övervaka och åtgärda den typen av läckage.
Gudrun var inte speciellt aktiv där jag bor.
Behovet av reservkraft för min del, vid ett strömavbrott, handlar om ”helheten” inte enstaka delar eller detaljer.
Jag är nog inte ”extremt oroligt lagd” utan berättar här vad jag gör för att eventuellt fler skall fundera över hur de bör göra, samt får synpunkter tillbaka.
Hej fribyggF fribygg skrev:
Det är möjligt, men (om du följt tråden) så har jag beskrivit att både samhället och mitt hus har blivit mer ”elberoende med tiden, så även för andra fastighetsägare.
Ett exempel, det telefonsystem som sattes in i huset när det byggdes (brukar kallas kopparnätet) baserades på batteridrift med en veckas (eller längre ”reservtid”). Det plockades bort för några år sedan och är ersatt med mobilnätet med bara några timmars reservtid. Med reservkraft försöker jag lösa den problematiken.
Den information som idag kan läsas på krisinformation.se och MSB behövdes inte (i den omfattningen) för 50 år sedan.
Samhällets ökade elberoende har ”ändrat spelplanen”. Det är lämpligt att anpassa sig till dessa omständigheter.
Om det jag skriver stör dig så behöver du inte läsa, och kommentera, det är frivilligt.
Själv klarar jag mat, vatten och värme och anser att tillgång till batteriradio, cykel, bensin och dieselfordon och farmartank fyller kommunikationsbehoven vid elavbrott på enstaka veckor men jag tror heller inte att man behöver ha tillgång till eller ska tro att "nätet" kommer att fungera vid längre stömavbrott.
Om elavbrottet/brotten blir ofta återkommande eller långvariga kommer sammhället självklart ha svårt att fungera, men frågeställningen i rubriken är väl " Elavbrott, hur gör man, klarar man en vecka?" och det gör de flesta människor utan att skaffa dyrbara tekniska lösningar som reservkraft.
Om elavbrottet/brotten blir ofta återkommande eller långvariga kommer sammhället självklart ha svårt att fungera, men frågeställningen i rubriken är väl " Elavbrott, hur gör man, klarar man en vecka?" och det gör de flesta människor utan att skaffa dyrbara tekniska lösningar som reservkraft.
Om frågan är vad som krävs för att vara självförsörjande från ett el-perspektiv i en vecka så skulle jag säga att det mest rimliga är att ha en dieselgenerator. Sol kan du inte lita på året om. Batterier är väldigt dyrt och tar plats. Vindkraft på tomten räcker inte. För att kunna hantera 1 vecka lär du behöva iaf 150 kwh. Kanske att du kan klara dig på 100. Men det är just värmen som stökar till det under ffa vintern. Elda kan du göra, och laga mat med gasol, och använda ljus. Kyl och frys drar inte mycket. Men även om en bvp är relativt effektiv så kommer den dra 10+ kwh en kall dag.M Martin Lundmark skrev:
Hej fribyggF fribygg skrev:
När du skriver med ” tillgång till batteriradio, cykel, bensin och dieselfordon och farmartank fyller kommunikationsbehoven vid elavbrott på enstaka veckor” tror jag du redan har ”lite mer” förberedelse än vad många andra privatpersoner har.
Du har bl.a. valt att bekosta en farmartank med tillgång till bränsle för att klara dina behov en vecka, jag hoppas att fler tänker igenom hur de skulle hantera ett längre strömavbrott
Vad som är ”dyrbara tekniska lösningar” och vad som inte är ”dyrbara tekniska lösningar” i samband med strömavbrott, varierar rimligen beroende på bostad och andra omständigheter och syns rimligen tydligare när man efter ett strömavbrott utvärderar resultatet.
I ”skarpt läge” brukar de flesta inse vilka behov de har för att klara sig.
Hej mutaliskenV mutalisken skrev:
I mitt inlägg #58 här i tråden började jag beskriva min ”Plan B” med en "slimmad” elanvändning baserad på ett enfas elverk. 25 liter aspenbränsle kostar idag mindre än 1 000 kr, det klarar av att förvaras i fem år och omsätts på den tiden i min gräsklippare.
https://www.byggahus.se/forum/threa...larar-man-en-vecka.403877/page-4#post-4047476
I senare inlägg fortsätter jag beskrivningen.
Jag har valt att värma huset genom att elda i två öppna spisar och behöver då inte driva min värmepump med en diselgenerator, Jag har en visserligen en varvtalsstyrd värmepump som rimligen ett dieselelverk lättare klarar av startströmmen på (gentemot en on/off värmepump) men just nu väljer jag en ”enklare” lösning.
I inlägg #151, #153, #166, #223, #229, #342 i tråden här har jag bl.a. beskrivit startströmmar, samt valet av kyl/frys gällande effektbehov.
Hej fribygg
Det är naturligtvis inte bara de som har hus med vattenburen värme som riskerar att vattenledningar i huset fryser sönder, utan alla med rinnande kallt/varmt vatten i huset.
Även om du själv t.ex.. kan klara dig vid -20 grader så börjar vatten fryser vatten runt nollstrecket.
Få hus är idag byggda så att man lätt kan tömma vattensystemet vid kyla och gör man inte det, då riskerar man att ledningarna fryser sönder.
”30 minusgrader och ingen ström (PUBLICERAD 25 JANUARI 2014). De boende i byarna Vittangi, Lainio och Kuoksu har -30 grader utomhus och stora problem med strömavbrott. Nu har flera hus frusit sönder och skadorna är enorma. Carina Henriksson har två hus som båda frusit sönder. En morgon vaknade hon av att innertaket föll ner. – Det har varit helt otroligt fruktansvärt bedrövligt, säger hon till SVT:s Nordnytt. Elementen har frusit, vattnet har frusit. Hon har ingen toalett, ingen dusch, ingen värme och ett barn på 3,5 år hemma mitt i röran. – Jag har en vedspis i köket så jag får ställa in sängen där så att jag kan elda under nätterna, säger hon. – Tänk om vi hade sovit på nedervåningen när taket föll? Och hur lätt är det att göra välling utan vatten eller el, säger hon upprört.”
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/30-minusgrader-och-ingen-strom
Fryser vattenledningar sönder kan skadorna bli stora och det är inte säkert att försäkringar täcker kostnaderna för skadorna.
Det är naturligtvis inte bara de som har hus med vattenburen värme som riskerar att vattenledningar i huset fryser sönder, utan alla med rinnande kallt/varmt vatten i huset.
Även om du själv t.ex.. kan klara dig vid -20 grader så börjar vatten fryser vatten runt nollstrecket.
Få hus är idag byggda så att man lätt kan tömma vattensystemet vid kyla och gör man inte det, då riskerar man att ledningarna fryser sönder.
”30 minusgrader och ingen ström (PUBLICERAD 25 JANUARI 2014). De boende i byarna Vittangi, Lainio och Kuoksu har -30 grader utomhus och stora problem med strömavbrott. Nu har flera hus frusit sönder och skadorna är enorma. Carina Henriksson har två hus som båda frusit sönder. En morgon vaknade hon av att innertaket föll ner. – Det har varit helt otroligt fruktansvärt bedrövligt, säger hon till SVT:s Nordnytt. Elementen har frusit, vattnet har frusit. Hon har ingen toalett, ingen dusch, ingen värme och ett barn på 3,5 år hemma mitt i röran. – Jag har en vedspis i köket så jag får ställa in sängen där så att jag kan elda under nätterna, säger hon. – Tänk om vi hade sovit på nedervåningen när taket föll? Och hur lätt är det att göra välling utan vatten eller el, säger hon upprört.”
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/30-minusgrader-och-ingen-strom
Fryser vattenledningar sönder kan skadorna bli stora och det är inte säkert att försäkringar täcker kostnaderna för skadorna.
Redigerat: