Eller så kan folk börja rösta på det som är bra för Sverige och inte global hysteri vad det gäller miljö...D djac skrev:
Det är nog för sent tyvärr, "systemet" är redan trasigt och politiken klarar inte av att "laga" tillräckligt. Mer kärnkraft, solceller med batterier och elbilar är väl enda sättet att spara pengar, men dyrt!Maskintok skrev:
Allvetare
· Västra götaland
· 9 126 inlägg
Så vi går före och visar att vi bara tänker på oss själva? Vad tror du alla andra länder gör då? Utsläppen påverkar globalt, och måste hanteras globalt.Maskintok skrev:
Det finns alltid alternativ, men ibland kan tröskeln vara lite högre men det är bara en fråga om hur mycket tex bränslepriset går upp.A Anders_Nilsson skrev:
Nä då det finns ännu möjlighet att styr upp detta.. Men det kräver andra saker än straffskatt på allt.. det är en enkel lösning men dock fel väg att gå...Jonatan79 skrev:
Det här är inget nationellt problem och ett land som Sverige, trots svärjevänner, kommer inte komma undan, Nordkorea kan dra på det men om du vill vara med bland välfärdsländerna så måste du hänga med.Maskintok skrev:
Nä vi visar att det går att ställa om utan att för den sakens skull bestraffa och undergräva medborgare..
vi skulle visa omvärlden att det inte är lönsamt med globaliseringen som den är nu, med alla uppkopplade i samma nät, där vissa väljer att utnyttja medans andra tillverkar och betalar dyrt för detta..
Ett kul tips är att kolla var ni ligger idag, utsläppsmässigt, ska ni vara på par så ska du ner till 4 ton 2030 och ett (1) ton 2050, men då lever man kanske inte... 28 år fram, men 8 år ska man väl klara.
https://www.klimatkalkylatorn.se/
https://www.klimatkalkylatorn.se/
Är det en känslostorm att konstatera att vi byggt fast oss i ett bilsamhälle?D djac skrev:
Apropå känslostorm, varför var det ett sådan liv om Uber? De som kör Uber är ofta de som inte får annat jobb och de hade kunnat lösa problemet vi har med bilsamhället.
Sedan anser jag att vi skall kartlägga var de bilfientlig, "förstående", "vid högre medvetande" bor någonstans. Det är inte så att jag och maskintok är några PCB-dreglande miljöfascister som drömmer om massdrunkningar, men vi har en verklighet att ta hänsyn till.
Kanske bra om lattedrickarnas i innerstaden provade på vanligt folks liv...
Up to the mountains down to the valleys
Go to the rural villages to participate in labor, to steel yourself to become a true proletarian fighter!
njä inte alls.D djac skrev:
Det är vilken väg man väljer att gå för att komma vidare som är det viktiga..
Sverige som nation skall aldrig ställa sig under andras krav.
Det undergräver vår suveränitet och skapar en bild av ett svagt land... tacka fan för att omvärlden kliver på oss då.
Det där är till stor del bekvämlighet och som sagt, detta är inte optional, det kommer att komma förändringar och om man då har genomslnittlig ekonomi så kommer man få svårt att ha en konsumtion som ligger över genomsnitt, det tror jag är den bistra verkligheten, att inte kunna ta in det tyder på att man har känslomässiga barriärer som blockerar förnuftet.A Anders_Nilsson skrev:
Men jösses den där är ju inte seriös...D djac skrev:
alla alternativ var ju åt helvete för dyra eller stämde bara in på stadsfolk..
Säg varför ska vissa länder få dra på något medans Sverige ska vara i framkant?D djac skrev:
Varför inte tvärtom?
Varför ska inte Sverige kunna fortsätta som vi gör och stadigt ställa om... medans andra länder får vara dragoxe ett tag..?
Tänkte du på vad du skrev nu?D djac skrev:
"och om man då har genomslnittlig ekonomi så kommer man få svårt att ha en konsumtion som ligger över genomsnitt"
I en marknadsekonomi så är en genomsnittlig inkomst just att man har en konsumtion som är genomsnittlig (enligt nationalekonomisk teori är all inkomst lika med konsumtion eftersom ditt sparande förr eller senare konsumeras).
Hur skall vi nu lösa det här? Plus att det blir en minskning av den ekonomiska effektiviteten om folk inte tar jobb för att det blir för obekvämt att pendla.
Jag har föreslagit Uber, du har inte föreslagit någon lösning utan kommer med att jag är känslomässig. Kom nu med LÖSNINGAR. Jag har tidigare skrivit att jag hoppas Dacia Spring, BaoJun E300 och liknande bilar kommer en masse på den svenska marknaden. Jag inser nämligen att vi får backa på säkerhetskraven en del om vi snabbt skall ställa om till eldrivna fordon.
LÖSNINGAR VÄLKOMNAS AV FOLKETS GENERALKOMMISSARIAT FÖR LÖSNINGAR.
Och nej, lösningar är inte att vi sitter bort mer dödtid i ineffektiva trafikslag eller att vi river alla villor och bygger lägenheter i stan som ingen har råd med.
Tja, man ska kanske inte vara så 100% säker på det ...
Verkningsgraden för fotosyntesen har jag lärt mig är ca 1%, dvs 1% av infallande solljusenergi blir kemisk energi.
I denna wikipedia påstås det vara ca 1% i snitt, men variationen är ungefär 0,1 - 4%
Till detta har vi mer förluster av verkningsgrad, dels omvandling till föda, sen föda -> mekaniskt arbete i våra muskler, sen mekanisk verkningsgrad i cykeln etc.
Så vem vet, kanske solceller med ca 20% verkningsgrad till en elbil på 1 ton med förhållandevis OK verkningsgrad och är ev bättre än att cykla med energi ifrån vetemjöl.
Det är i alla fall lite man kan försöka räkna på, om man har lust och tid.
När jag googlade verkningsgrad + fotosyntes ramlade jag över denna text.
http://www.lexsup.se/ekonomi/koldioxid4.htm
Jag har absolut ingen aning om vad det är, om det är pålitligt eller så, jag orkar inte heller bry mig, just nu i alla fall, jag håller egentligen på och bråkar med min router, och läser och skriver lite bara här när frustrationen blir för stor ...
Men det verkade i alla fall ganska intressant, och passande i detta inlägg, när jag skummade genom texten. Dock inser jag att författaren försöker förminska problemet med högre CO2-halt i atmosfären, jag tror att siktet tyvärr missar själva problemet för mänskligheten och jorden ...
(ps. 0/00 är i originaltexten symbol för promille)
Leif Andersson Henriksbergsvägen 104 136 67 Vendelsö 2010-09-03
Växternas verkningsgrad
=======================
Livet på Jorden är solljusdrivet. Med hjälp av solljus bygger växterna upp energirika föreningar
som människor och djur kan äta.
För våra kulturväxter gäller att 6 % av torrsubstansen består av mineraler som de tar upp ur
jorden med hjälp av rotsystemet. Återstående 98 % är kol, väte och syre som växten hämtar
från luften (och vatten).
De mineral som växterna använder är vanliga och vi kan via gödsling tillföra dem i de koncentrationer
som ger högst tillväxthastighet. Tillför man tillräckligt med vatten och alla mineraler blir det alltså
tillgången på ljus och koldioxid i luften som sätter den teoretiska gränsen för växternas tillväxt-
hastighet.
Brännvärdet för mjöl är 4 kWh/kg. Solinstrålningen är maximalt 1 kW/m2 och det årliga inflödet av
solenergi kan uppskattas till 2000 kWh/m2. Det ger 20 GWh per år på en åker med ytan 1 ha. Om denna
energi kunde användas för att producera mjöl med 100 % verkningsgrad skulle man kunna ta ut
5000 ton/ ha. Ett vanligt skördeutfall är 5 ton/ha vilket betyder att vi producerar mat med 1 0/00
verkningsgrad, det vill säga att 1 0/00 av solljuset omvandlas till kemisk energi i maten.
Om en växt kunde ta upp all koldioxid i luften skulle den kunna växa i den takt som ny koldioxid
diffunderar in från omgivningen. Om koldioxidens diffusionshastighet är 0,01 m/s skulle då en åker
på 1 ha kunna ge 400 ton/år om växtperioden är 2000 timmar per år. Koldioxidverkningsgraden
är alltså omkring 1 0/0.
Trots att luftens koldioxidhalt är så låg som knappt 0,4 0/00 tycks det alltså finnas tillräckligt
med koldioxid för att växterna skulle kunna utnyttja en betydande del av solljuset. Men riktigt
så enkelt är det inte.
Vid växtytan sker ett utbyte mellan luftens och växtens koldioxid. Koldioxidmolekyler från luften
tränger in i växten och koldioxidmolekyler från växten tränger ut i luften. För att växten skall kunna
ta upp koldioxid måste halterna i luften och i växten vara sådana att växten tar upp mer koldioxid
än den förlorar.
Koldioxidtrycket inne i växten måste vara så högt att fotosyntesen går åt rätt håll men samtidigt
så mycket lägre än luftens koldioxidtryck att koldioxid strömmar in i växten. Luftens koldioxidhalt
är nu så låg att den ligger nära den gräns där fotosyntesen avstannar. Det innebär att växterna inte
kan utnyttja all tillgänglig koldioxid. Luftens koldioxidhalt blir då, snarare än ljustillgången, den
tillväxtfaktor som mest begränsar tillväxthastigheten.Redan den lilla ökning av koldioxidtillförseln
som man uppnår genom att prata med sina blommor och blåsa utandningsluft med 4 % koldioxid på dem
kan ge märkbart bättre tillväxt.
Ett sätt att öka utbytet för stråsäd är att använda sorter som ger mer korn och mindre halm.
Övergången till sådana sorter har bidragit till väsentligt större skördar. Men det innebär att
växtens koldioxidfångande yta minskat.
Övergången till nya högavkastande sorter har skett samtidigt som luftens koldioxidhalt ökat. Vi
har övergett sorter som genom det naturliga urvalet anpassats till dåtidens koldioxidhalt. Resultatet
har blivit gott och vi har gjort oss beroende av dagens stora skördar. Bra, men riskabelt. Vi vet
mycket lite om vad som kan hända om luftens koldioxidhalt sjunker.
Man kan se en växt som en reaktor som drivs av solljus och omvandlar koldioxid och vatten till
energirika kolhydrater. Verkningsgraden kan räknas i promille. Den är jämförbar med verkningsgraden
hos de första atmosfäriska ångmaskinerna. Men när man började förstå hur en ångmaskin
fungerade kunde vi snabbt öka verkningsgraden. På liknande sätt börjar vi nu förstå hu växter
fungerar och kan börja utvecklingen mot högre verkningsgrad.
I denna utveckling spelar luftens koldioxidhalt en viktig roll. Koldioxid är Jordens viktigaste
bristvara. Det finns all anledning att tänka igenom vårt sätt att återföra fossilt kol till biosfären.
Men dagens tanklösa diskussion om vad som är "klimatsmart" är inte något bidrag till detta.
Frågan är inte hur vi skall kunna bli kvitt koldioxiden utan hur vi skall kunna ta vara på den
värdefulla resurs som koldioxid är.
Vid täckt odling, till exempel i växthus, kan man med enkla medel höja luftens koldioxidhalt. Det
är väl känt att detta kan ge större skördar redan för dagens grödor som inte anpassats för att
utnyttja hög koldioxidhalt.
Vi lever alla av solljus och koldioxid. Vi har all anledning att fundera kring vårt sätt att hantera
koldioxid men att införa utsläppsrätter baserade på en klimathypotes som man kunde avfärda redan
för närmare hundra år sedan är minst sagt befängt.
___________________________________
-----------------------