35 877 läst · 91 svar
36k läst
91 svar
Arga snickaren måste ju ha fel eller?
Nu är det kanske inget stort problem, men en massa små fel hit och dit, lägg även sedan till några tusen små hål i vindpappen vad händer för dig med ett äldre hus?Huddingebo skrev:
När det blåser kraftigt. I äldre hus där insidan inte är lufttät i modern mening, manfår en pumpeffekten, den leder till att fuktig inomhusluft sugs ut i konstruktionen och i sin tur försämrar isolerförmågan, varav många känner av kyleffekten av blåsten inne, kanske inte märks av mycket men detta är ett av resultaten av alla tusen små hål.
Väggen är varm, den varma luften vill vandra uppåt i isoleringen under vintern, alla små hål/otätheter kommer öka luftvandringen och kyl effekt i väggen, dessa tusentals små hål ökar på dina värmekostnader med någon tusenlapp per år.
Redigerat:
Egentligen ganska kul och skriva på sådana här sidor, där amatörer försöker sig på ett yrke, där man själv tror och är övertygad om sina kunskaper är tillräckliga.H heimlaga skrev:
När man läser som proffs förstår man oftast lite mer, tänker lite längre och ser en annan helhet.
Som här nämner du spiken, om man slår en 70 mm spik som går igenom virket 20 mm ska sitta mycket bättre än en 50 mm huggenspik som även den når slutet på läkten.( panelen har ingen dragnings kraft som påverkar)
Ni tror inte det beror på att panelen krymper även i tjocklek efter den är målad, därför ser det ut som spiken krypa ut? spiken var inte rätt islagen på djupet... ett av dom vanligaste problemen jag brukar få förklara varför har spiken kommit ut.
Sedan detta med vindpapp, där man enbart går på namnet, att det är enbart blåsten den ska stå emot.
Kan det ha med lufttäthet och göra? kan det även ha med att fuktigheten i väggen blir lägre om luften står still?
Kan väggen transportera luftfuktighet upp till vinden och påverka miljön på vinden? om den är otät med tusentals hål då transportera varmluft upp via luftningarna? som sedan kyls av mot ändsponten.
Ja ni förstår varför en utbildning medför kunskap. och varför vi ser så olika på alla dessa småfel och vad för skador det kan orsaka och energibesparingar man kan göra med lite rätt kunskap o med material kännedom.
Men som sagt ändå kul o läsa alla glada amatörer syn på saken, att lite småfel utgör ingen skillnad.
Har du några belägg för nåt av det du skriver?
Det känns verkligen extremt.
Mitt hus hade inte ens ångspärr när jag köpte det. inte heller någon vindpapp.
Det känns verkligen extremt.
Mitt hus hade inte ens ångspärr när jag köpte det. inte heller någon vindpapp.
Händelsevis är jag utbildad byggnadsingenjör (fyraårig eftergymnasial utbildning) och har läst mycket fuktfysik och arbetat ett antal år på byggen och framför allt renoveringar. Sett vad som inte höll.T Takläggare skrev:Egentligen ganska kul och skriva på sådana här sidor, där amatörer försöker sig på ett yrke, där man själv tror och är övertygad om sina kunskaper är tillräckliga.
När man läser som proffs förstår man oftast lite mer, tänker lite längre och ser en annan helhet.
Som här nämner du spiken, om man slår en 70 mm spik som går igenom virket 20 mm ska sitta mycket bättre än en 50 mm huggenspik som även den når slutet på läkten.( panelen har ingen dragnings kraft som påverkar)
Ni tror inte det beror på att panelen krymper även i tjocklek efter den är målad, därför ser det ut som spiken krypa ut? spiken var inte rätt islagen på djupet... ett av dom vanligaste problemen jag brukar få förklara varför har spiken kommit ut.
Sedan detta med vindpapp, där man enbart går på namnet, att det är enbart blåsten den ska stå emot.
Kan det ha med lufttäthet och göra? kan det även ha med att fuktigheten i väggen blir lägre om luften står still?
Kan väggen transportera luftfuktighet upp till vinden och påverka miljön på vinden? om den är otät med tusentals hål då transportera varmluft upp via luftningarna? som sedan kyls av mot ändsponten.
Ja ni förstår varför en utbildning medför kunskap. och varför vi ser så olika på alla dessa småfel och vad för skador det kan orsaka och energibesparingar man kan göra med lite rätt kunskap o med material kännedom.
Men som sagt ändå kul o läsa alla glada amatörer syn på saken, att lite småfel utgör ingen skillnad.
Det är helt normalt att spikarna kan ha krupit ut en centimeter ur en gammal brädslåning. Det har ingenting att göra med hur någon slog in spiken för 60 eller 80 år sedan. Det är naturens gång.
Jag brukar föredra entums bräder som spikreglar. Med 7/8 tums brädslåning sticker en tretumsspik igenom 1 1/8 tum det vill säga cirka 28mm.
Är det liggande brädslåning går de 28 millimetrarna in i vindskyddsskivan där den är klämd mellan spikregeln och väggspantret.
Är det stående brädslåning har man ofta små ströribbor bakom spikreglarna för att få lodrät luftcirkulation så då blir inträngningen i skivan mindre.
Du tror inte dom använde blank spik på den tiden? och inte galvad.H heimlaga skrev:Händelsevis är jag utbildad byggnadsingenjör (fyraårig eftergymnasial utbildning) och har läst mycket fuktfysik och arbetat ett antal år på byggen och framför allt renoveringar. Sett vad som inte höll.
Det är helt normalt att spikarna kan ha krupit ut en centimeter ur en gammal brädslåning. Det har ingenting att göra med hur någon slog in spiken för 60 eller 80 år sedan. Det är naturens gång.
Jag brukar föredra entums bräder som spikreglar. Med 7/8 tums brädslåning sticker en tretumsspik igenom 1 1/8 tum det vill säga cirka 28mm.
Är det liggande brädslåning går de 28 millimetrarna in i vindskyddsskivan där den är klämd mellan spikregeln och väggspantret.
Är det stående brädslåning har man ofta små ströribbor bakom spikreglarna för att få lodrät luftcirkulation så då blir inträngningen i skivan mindre.
Ibland är svaret lättare än man tror.
Står du har en villa från 40-talet, då brukar man ha en svart papp på vägar , antingen 120 mm virke spånfyllda väggar med råspont ut o invändigt.Huddingebo skrev:
Med tanke på att du skjutit ut fönster ända till fönsterfoder så har du säkert denna lösning , där man har karmen förbi själva stommen på huset., nu monterar man in fönster till stommen för att minska köldbryggan och inte förbi.
Jag tror att det här är först och främst en kulturkrock. Mellan takläggarens moderna rätlinjiga typlösningstankesätt där allt som inte är enligt senaste standarden är fel och mitt renoverartankesätt där allt som har visat sig fungera är ungefär rätt.
Eller att man oftast använde falurödfärg på fasaden, där fasaden sväller vid längre fuktiga perioder med regn , för att sedan krympa igen när solen skiner, vilket kan förklara varför dom gamla spikarna inte höll sig kvar, nu har man som sagt huggenspik den har kammar som förhindrar att den trillar ut, sitter grymt bra fast i panelen.H heimlaga skrev:
Vet inte om det är någon kulturchock, snarare en utveckling, där man förstår vikten av att lufttäta väggar håller ca 10% bättre isolervärde än en vägg som punkteras med tusentals hål. dessa 10% värme ska ta vägen någonstans , och varför inte i fasadens luftning som leder raka spåret upp i takvinden.
Ta många av dessa bilder dessa fuktkonsuleter lägger upp, börja granska bilderna, på många ser du ett direkt samband mellan uppströmmen av varmluften från väggen och ändsponten.
Många bilder visar även att just ändsponten bara är angripen, men dessa fukt experter ser inte som vi ser, jag ser att takstolar och övrigt är i fint skick, dessa är av samma material som ändsponten, om miljön skulle vara så dålig uppe på vinden skulle även takstolen ha liknande angrep av mögel, detta ser vi i vissa vindar där just takstolar även blivit angripna, då gäller andra lösningar.
Sedan vem har jag jobbat med om inte isover, även några besiktningsmän som haft personligt intresse i miljöer på vinden, därför har vi testat 30 mm takboard på rote och under pappen, har bara gått 8 år ännu men ingen utväxt på ett hus som tidigare har haft problem, där vi bytte ut ändsponten och la taket på detta sätt. inga andra ändringar.
Den väggen du ser är byggt 2018 och är helt ny, utbyggnad. Hela huset är ombyggt. Plankstomme var det i gamla väggen som är riven, den låg 2m innanför. Vägg av spontade plank, trä och tretex på insidan.T Takläggare skrev:Står du har en villa från 40-talet, då brukar man ha en svart papp på vägar , antingen 120 mm virke spånfyllda väggar med råspont ut o invändigt.
Med tanke på att du skjutit ut fönster ända till fönsterfoder så har du säkert denna lösning , där man har karmen förbi själva stommen på huset., nu monterar man in fönster till stommen för att minska köldbryggan och inte förbi.
Orginal ytterpanel var kvar på två sidor.
Förr var det vanligt med fönster i liv med fasaden. Dessa fönster är nytillverkade 2018.
Johangfx skrev:
Skratt!! Det är därför en del ska hålla på med annat och inte bygga eller snickra eller koppla el eller sätta våtrum.
- Anders gör helt rätt såklart.