Renoveringen fortsätter, takstolarna är hopspikade och ligger uppåner på hammarbandet...men jag ficklov att ta hand om ett problem, vad kan det vara?
Bilden visar hur jag tar hand om det...
Bilden visar hur jag tar hand om det...
Det var begåvat BengtH!BengtH skrev:
Helt rätt även om nybyggarna denna gång inte var bålgetingar!
Gammalt dammsugarknep jag använde för mer än 40 år sedan. Då var det massor. Nu några stycken som surrade irriterande nära mig. När dammsugaren gått en rätt lång tid vågade jag öppna upp för att se var de hade boet. Tillräckligt nära för att ta en bild på boet innan jag fick ut det. Nu har jag täppt till deras ingångshål och förpassat deras larver till getingarnas himmel...
Det går att samexistera med getingar, ibland iaf. Spännande är det också. Särskilt när man står på en stege.
Hade att getingbo i taket på vedboden när jag skulle sätta upp hängrännor. Start och landningsbana åt mitt håll. Stod på en stege och spikade fast distansklossar på takstolarna för att få rännan i rätt läge. Varje hammarslag följdes av en startande attackdivision som surrade runt mig. Dock tycktes de inte förknippa mig med "jordbävningarna". Slog ett slag, stod helt stilla och väntade tills de hade landat, och knackade till igen, stod helt stilla osv. För varje slag mildrades attacken. Efter en dryg handfull hammarslag så brydde de sig inte längre. Då var det bara att spika på som vanligt. Inte ett enda stick.
Hade att getingbo i taket på vedboden när jag skulle sätta upp hängrännor. Start och landningsbana åt mitt håll. Stod på en stege och spikade fast distansklossar på takstolarna för att få rännan i rätt läge. Varje hammarslag följdes av en startande attackdivision som surrade runt mig. Dock tycktes de inte förknippa mig med "jordbävningarna". Slog ett slag, stod helt stilla och väntade tills de hade landat, och knackade till igen, stod helt stilla osv. För varje slag mildrades attacken. Efter en dryg handfull hammarslag så brydde de sig inte längre. Då var det bara att spika på som vanligt. Inte ett enda stick.
Just precis så upplevde jag det oxå ! men jag ville inte att de skull invadera mitt nybyggda hus än...så efter färdigt spikad så gillrade jag getingsugen och lät den ta hand om de allra flesta, det var bara 4-5 stycken kringflygande kvar när jag lyfte ut boet.Oldboy skrev:
Nu till en en mera teknisk fråga:
Jag har satt upp den första takstolen ihop med den sista i etapp 1 bygget. Den nya låg 7mm högre. Fattar inte varför...Hur skulle ni göra då? Allt är skruvat så det finns många möjligheter.
Det bev elhyvel. 3,5mm maxdjup 2gånger =7mm. Hammarbandet längd 12. Klart till lunch.
Fattar fortfarande inte varför de nya takåsarna var 7mm högre, gjorde dom i samma mall...
Fattar fortfarande inte varför de nya takåsarna var 7mm högre, gjorde dom i samma mall...
Redigerat:
Så långt kom jag i mina funderingar, höjden över hammarbandet är 260mm, 7mm krympning blir 2,7%. I så fall var virket i etapp ett ganska rått, ska kollmäta höjden på det virket....useless skrev:
Snart har virket torkat och då är dom 7 mm lägre...
Hammar banden är på samma höjd, så skillnaden finns i takstolarna...
Jag var inne på samma tanke med virkeskrympning som en del av att det sätter sig. Tänker timmerhus som behöver några år på sig att sjunka ihop, och de sjunker ihop åtskilliga cm vad jag förstått.
Snickrade ihop en enkel bräddörr av råspont till ett litet vindsrum (inomhus). Råsponten krympte så mkt att det nästan inte nådde ihop i sponten efter ngt halvår.
Snickrade ihop en enkel bräddörr av råspont till ett litet vindsrum (inomhus). Råsponten krympte så mkt att det nästan inte nådde ihop i sponten efter ngt halvår.
En vecka i regn rusk och solsken, men har i alla fall fått en del gjort. Taket på G.
Bygger en våd i taget färdig från ställning "inomhus" istf att bräda hela taket först, sedan pappa och sist regla. Sparar ryggen men tränar benmusklerna!
10 dagar senare, trots en hel del regndagar, hela taket är brädat, pappat och ströläktat. Plåten på väg upp på östra sidan. Lite trixigt eftersom plåten skruvades fast på det gamla takets bärreglar, som inte hade standard avstånd eller parallellitet..bärreglarna måste anpassas till skruvhålen i plåten. Det går men kräver mycket mätarbete....Upp och ner mellan tak och plåt på backen.
Motarbetas av sydvästliga vindar som tar tag i plåten när den är på väg upp....snälla vandrare stannar och hjälper mig. Tack!
Motarbetas av sydvästliga vindar som tar tag i plåten när den är på väg upp....snälla vandrare stannar och hjälper mig. Tack!
Redigerat:
Nu år plåten på baksidan av huvudbyggnaden oxå där. Med lite problem som dock löste sig på vägen. Problemet bestod i att jag monterat plåten i fjol på de tidigare på bärläkterna från "urtiden", och att dessa var lite slumpvis placerade. Och jag kliade mig länge i huvudet först för att kunna återställa den placeringen så hålen kunde återanvändas. Försökte mäta in var hålen är på plåtarna först, men det gick inte bra..till slut lyckades jag utan mätning, hade som tur var märkt plåtarna i demonteringsordning, fäste bärläkterna endast i den ände som första plåten var och kunde därför justera regelns läge allteftersom plåtarna kom upp. Det lyckades.
Om det hade misslyckats?
-Komplettera med extra bärläkt i kortbitar, så alla hål kunde täckas med packningförsedd skruv.
-Jag fick ett mycket listigt tips av en person som gick förbi bygget, använd popnitar för att täta de hål som saknar underliggande läkt.
Sensmoral: Man lär sig av sina misstag. Och andras, det är en av fördelarna med ett sådant här forum!!
Om det hade misslyckats?
-Komplettera med extra bärläkt i kortbitar, så alla hål kunde täckas med packningförsedd skruv.
-Jag fick ett mycket listigt tips av en person som gick förbi bygget, använd popnitar för att täta de hål som saknar underliggande läkt.
Sensmoral: Man lär sig av sina misstag. Och andras, det är en av fördelarna med ett sådant här forum!!
Du hade också kunnat ta breda(re) brädor som bärläkt. Då blir det mindre kritiskt med inmätningen - större "vingelmarginal".
Tänkvärt dock med monteringsvedermödor med begagnad takplåt. Ska själv så småningom lyfta av plåttaket på vedboden då de underliggande "masonitskivorna" (kondensskydd) i lite för stor utsträckning börjat rasa ner mellan takreglarna. Plåten är dock i gott skick så den planerar jag att återanvända.
Tänkvärt dock med monteringsvedermödor med begagnad takplåt. Ska själv så småningom lyfta av plåttaket på vedboden då de underliggande "masonitskivorna" (kondensskydd) i lite för stor utsträckning börjat rasa ner mellan takreglarna. Plåten är dock i gott skick så den planerar jag att återanvända.