Oskälig priset? Fyrstads el ockerpriser

[Patrik KBA]

Det står att hantverkaren ska redovisa på sin faktura hur hantverkaren har beräknat priset, som kunden ska betala d.v.s. debiterat exempelvis 52 löpmeter med Trallvirke á 11,50 per löpmeter inklusive moms, vilket blir 598 kr inklusive moms, inte att hantverkaren ska redovisa sina inköpspriser.

Med skälighet menar inte domstolen priset per löpmeter utan att man debiterat rätt antal löpmeter, så hantverkaren inte har debiterat för 104 löpmeter trots att de levererat bara 52 löpmeter.

I just detta fall handlade det om antalet debiterade timmar som var 544 som kunde bevisas av leverantören men hjälp av vittnen och tidrapportering. Däremot hade man bara redovisat antalet timmar i klump, utan att redovisa varje delmoment, vilket domstolen önskade, därför reducerades priset på hela uppdraget. Så i detta fall framgår det tydligt att det hade med detaljnivån på redovisningen för det leverantören hade levererat som var det avgörande. Ingenstans i domen finns det omnämnt någon som helst referens till leverantörens inköpskostnad.

Sen var detta även ett specialfall i och med att parterna saknade skriftligt avtal. Annars hade domstolen utgått från vad som hade stått i det skriftliga avtalet, det står i klartext i domen.

Jag har faktiskt tagit mig tiden att läsa domen från HD NJA 2016 s 1011 som du refererade till som T 3445:15 (som var den ursprungliga domen i TR).. Du har inte koll på det juridiska språket, så du har misstolkat domen.

Jag tycker det var en bra och tydlig dom, den visar återigen vikten av att skriftliga avtal mellan parterna är viktigt för båda parter.

Detta är en korrekt tolkning av vad domstolen kom fram till!

 

[Daniel 109]

I det fallet var det antalet timmar som var tvistigt. Det betyder inte att priset per enhet inte kan vara det i ett annat fall.

 

[Patrik KBA]

I det fallet var det antalet timmar som var tvistigt. Det betyder inte att priset per enhet inte kan vara det i ett annat fall.

Nä det stämmer Daniel.
Pratsr man med en entreprenadjurist om detta så är det en komplex fråga.
Hela prisbildsfrågan är en typ av gråzon juridiskt där domstolen behöver ta hänsyn till, en form av snitt, på vad andra entreprenörer på orten tar i betalt för samma tjänst. Därifrån är frågan hur mycket mer du själv tar... så som en paradox så är just denna tråds entreprenörs prissättning underlag för andra entreprenörer om dom i domstol behöver påvisa skälighet.
Jag kan lova att motparten (privatpersonen) kommer gräva fram experter som säger att praxis i branschen för samma arbete är.... och då extrem-lågt. Å sen har båda parter positionerat sig inför, det vanligaste, den muntliga förberedelsen.

 

[connywesth]

Konsumenttjänstlagen:

36 § I den mån priset inte följer av avtalet, skall konsumenten betala vad som är skäligt med hänsyn till tjänstens art, omfattning och utförande, gängse pris eller prisberäkningssätt för motsvarande tjänster vid avtalstillfället samt omständigheterna i övrigt.

Konsumentköplagen:

35 § Om ett bestämt pris inte följer av avtalet, skall köparen betala vad som är skäligt med hänsyn till varans art och beskaffenhet, gängse pris vid tiden för köpet samt omständigheterna i övrigt.

500:- för ett vägguttag är inte 'gängse pris'.

Med "gängse pris" menas hantverkarens ordinarie pris. Inte något annat, hantverkaren får inte i onödan höja "á priset" för en vara till en kund. Det är inte ett pris som "den billigaste konkurrenten har" som avses i konsumenttjänstlagen. Men medskälighet menas ochså att leverantören inte får ta betalt för 20 vägguttag om denne bara levererar 15.

Men återigen står det tydligt hänvisat till "avtalet", så det är viktigt att avtal skriftligt om vad parterna kommer överens om så att inga missförstånd eller implicita antaganden sker, som är det absolut vanligaste orsaken till att tvister uppstår.

 

[Daniel 109]

Nej, det räcker inte med att hantverkaren lurar alla kunder för att komma undan. Det är gängse pris på marknaden som gäller. Hur det ska bedömas är inte helt fastställt.

 

[connywesth]

Nej, det räcker inte med att hantverkaren lurar alla kunder för att komma undan. Det är gängse pris på marknaden som gäller. Hur det ska bedömas är inte helt fastställt.

Domstolen tvingas göra en bedömning från fall till fall, och om leverantören normalt brukar ha ett pris som denne använder gentemot andra kunder så blir det priset som gäller. Det är det som är leverantörens "gängse pris".

Anser du att jag har fel får du gärna hänvisa till lagrum eller rättsfall. Men det lagrum i konsumenttjänstlagen säger det jag beskrev. För är det leverantörens normala pris mot andra kunder så är det just "gängse pris".

Tänk exempelvis på när du köper din vanliga Rolexklocka i guld och diamanter för 2 Miljoner USD. Det är gängse pris från Rolex för just den modellen. Men en konsument som skulle klaga på det priset för konsumenten ville bara betala 2000 USD, skulle ju inte vinna gehör i domstolen.

 

[connywesth]

Domstolen tvingas göra en bedömning från fall till fall, och om leverantören normalt brukar ha ett pris som denne använder gentemot andra kunder så blir det priset som gäller. Det är det som är leverantörens "gängse pris".

Anser du att jag har fel får du gärna hänvisa till lagrum eller rättsfall. Men det lagrum i konsumenttjänstlagen säger det jag beskrev. För är det leverantörens normala pris mot andra kunder så är det just "gängse pris".

Tänk exempelvis på när du köper din vanliga Rolexklocka i guld och diamanter för 2 Miljoner USD. Det är gängse pris från Rolex för just den modellen. Men en konsument som skulle klaga på det priset för konsumenten ville bara betala 2000 USD, skulle ju inte vinna gehör i domstolen.

Men som Patrik KBA skriver så är domstolsprocesser komplexa. Så därför är det bättre att parterna har ett fullständigt skriftligt avtal, så det aldrig blir tveksamheter i tolkningar. Det är inte bra för någon. Det kostar bara helt onödiga arvoden till advokater och de de vet hur man tar betalt.

 

[Anonymiserad 137805]

Jag kanske tänker galet, men kan det inte vara bra att köpa billigt på nätet om det är standardsaker och man har tid att vänta och dyrare på grossisten om arbetet är mer akut eller det gäller någon del som nätbutiken saknar?

Så gör jag med mina inköp. Åker skruvdragaren i backen och jag behöver en ny så kollar jag var den finns och till vilket pris. Finns den i en butik nära mig så köper jag där även om den är dyrare om jag behöver skruvdragaren nu. Kommer jag inte använda skruvdragaren på en vecka beställer jag via nätet och spar en slant. Om man har ett planerat arbete hos en kund om en vecka så borde nätet fungera för det mesta, särskilt när det gäller elartiklar. Kanske gör även elektrikern så privat, men handlar det om kundens pengar är det kanske inte lika viktigt?

Oavsett om man köper via grossisten eller nätet så finns det inget rimligt i att ta 500 kr för ett 2 vägsuttag som kostar 114 kr på elbutik (inklusive moms). Så rackarns dyr är inte grossisten mer än i sin hittepåprislista.

Ja precis så är det.

och ännu en gång så har tråden spårat ur, bra att får oss "on track" igen

 

[Anonymiserad 137805]

Konsumenttjänstlagen:

36 § I den mån priset inte följer av avtalet, skall konsumenten betala vad som är skäligt med hänsyn till tjänstens art, omfattning och utförande, gängse pris eller prisberäkningssätt för motsvarande tjänster vid avtalstillfället samt omständigheterna i övrigt.

Konsumentköplagen:

35 § Om ett bestämt pris inte följer av avtalet, skall köparen betala vad som är skäligt med hänsyn till varans art och beskaffenhet, gängse pris vid tiden för köpet samt omständigheterna i övrigt.

500:- för ett vägguttag är inte 'gängse pris'.

Så är det och inget konstigt med det men det kräver ju ett avtal för att gälla muntligt eller skriftligt
glider totalsumman över avtalet så får man ta med detta till en viss gräns utan att kontakta kunden, över den gränsen måste kunden samtycka INNAN uppdraget slutförs.
Om totalsumman för jobbet är överenskommet 20tkr så är 400.- en icke oskälig ökning.

 

[connywesth]

I det fallet var det antalet timmar som var tvistigt. Det betyder inte att priset per enhet inte kan vara det i ett annat fall.

Varje tvist brukar ha sina unika förutsättningar. Men med avtal så kanske tvisterna blir något mindre kostnadskrävande för båda parter, kan man väl hoppas.

 

[Spikin]

Nu var det inte rätten att reklamera jag inte trodde på, utan rätten till att få se företagets bokföring.

Det prejudicerande i HD T 3445-15 är förtydligandet av KtjL 36 prisberäkningssätt och KtjL 40 rätt till specificerad
räkning som gör det möjligt för konsumenten att bedöma värdet av räkningen , som innebär att bevisnivån avseende
prisberäkning grundas på hantverkarens inköpspris innebärande att konsumenten har rätt till hantverkarens inköpspris
för att kunna bedöma hantverkarens räkning. Hantverkarens inköpspris blir en del av avtalet genom KtjL 40 .
I tråden har hantverkaren lämnat rabatt på priset i prislistan till avtalet mellan grossisten och hantverkaren under
förespegling att det är inköpspris i avtalet med konsumenten . Genom att avtala med konsument skall hantverkaren vara
medveten om KtjL gäller. Att medvetet lämna osanna priser i syfte att öka sin vinst genom att orsaka sin avtalspart ökade
kostnader är en kriminell handling . Konsumenten reklamerar 1. Oskäligt pris på material . 2 .Anser att hantverkarens pris med rabatt är felaktigt .3.Vill ha hantverkarens underlag för att kunna bedöma skäligheten i prissättningen.
Hantverkarens underlag för prissättning är även bekräftelsehandlingar vilket avtalspart och fakturabetalare alltid har
rätt till. Det är inte fråga om hantverkarens bokföring. Som det skrivs i T 3445-15 p 19 Beviskravet i fråga om
prisets skälighet 19. Beviskravet preciserar bevisbördans innebörd .

Nej, det räcker inte med att hantverkaren lurar alla kunder för att komma undan. Det är gängse pris på marknaden som gäller. Hur det ska bedömas är inte helt fastställt.

 

[Spikin]

Nej, det räcker inte med att hantverkaren lurar alla kunder för att komma undan. Det är gängse pris på marknaden som gäller. Hur det ska bedömas är inte helt fastställt.

Vad är gängse pris . ? Det som konsumenten ser hos Hornbach eller det pris som grossisten lämnar 80 % rabatt på
+ gratis fika . På svenska betyder gängse allmänt rådande . I denna konsuments fall har han ingen anledning till att
förstå annat än att det är Hornbach s priser som är de gängse (de allmänt rådande ) . Det är konsumentens uppfattning
om prisets skälighet som gäller tills annat har bevisats . Prejudikatet T 3445-15 placerar beviskravet vid hantverkarens
inköpspris. Det är inte de fiktiva priser som ingår i avtalet mellan grossisten och hantverkaren som är allmänt rådande .
Lagstiftaren använder alltid ordet gängse ihop med skäligt och omständigheter i övrigt . Se Konsumentköplagen 35
Påminner om att tråden är att Konsument uppfattar materialpriset som oskäligt och undrar om stöd för detta .

 

[Daniel 109]

Varför riktar du det svaret till mig?

Den domen säger inte det du påstår. Men jag håller till stor del med om din definition av gängse pris.

 

[connywesth]

Det prejudicerande i HD T 3445-15 är förtydligandet av KtjL 36 prisberäkningssätt och KtjL 40 rätt till specificerad
räkning som gör det möjligt för konsumenten att bedöma värdet av räkningen , som innebär att bevisnivån avseende
prisberäkning grundas på hantverkarens inköpspris innebärande att konsumenten har rätt till hantverkarens inköpspris
för att kunna bedöma hantverkarens räkning. Hantverkarens inköpspris blir en del av avtalet genom KtjL 40 .
I tråden har hantverkaren lämnat rabatt på priset i prislistan till avtalet mellan grossisten och hantverkaren under
förespegling att det är inköpspris i avtalet med konsumenten . Genom att avtala med konsument skall hantverkaren vara
medveten om KtjL gäller. Att medvetet lämna osanna priser i syfte att öka sin vinst genom att orsaka sin avtalspart ökade
kostnader är en kriminell handling . Konsumenten reklamerar 1. Oskäligt pris på material . 2 .Anser att hantverkarens pris med rabatt är felaktigt .3.Vill ha hantverkarens underlag för att kunna bedöma skäligheten i prissättningen.
Hantverkarens underlag för prissättning är även bekräftelsehandlingar vilket avtalspart och fakturabetalare alltid har
rätt till. Det är inte fråga om hantverkarens bokföring. Som det skrivs i T 3445-15 p 19 Beviskravet i fråga om
prisets skälighet 19. Beviskravet preciserar bevisbördans innebörd .

Under vilken punkt i HD domen NJA 2016 s 1011 hittar du denna skrivning?

 

[Spikin]

Under vilken punkt i HD domen NJA 2016 s 1011 hittar du denna skrivning?

En HD prövning av en dom medges oftast bara för prejudikat fall och skall vara vägledande för
rättstillämpning i liknande ärenden . Denna dom är ett prejudikat och skall vara
vägledande för beviskraven och bevisföringen av KtjL 36 och 40 .
Anledningen till att HD har prövat detta framgår ju av alla olika uppfattningar i denna tråd avseende KtjL 36 +40 .
För att förstå varför HD har prövat måste anledningen förstås och vad HD skriver . De uttrycker detta på 9
sidor , jag har sammanfattat detta på 2 rader . HD pekar inte finger utan vägleder med handen
HD skriver i punkt 16 att näringsidkaren har bevisbördan i fråga om prisets skälighet med hänsyn till relevanta
omständigheter . Att basera sin debitering på grossistens fiktiva prissättning är knappast relevant .