Vi är glada för alla inspel så tack 
och låt inte bli att kommentera.
Åkte ni själva på en merkostnad i er by vid fiberdragningen p.g.a. vatten som tar fibervägen,menar du? Men vad hade ni vetskap om som gör att ni inte kan få problemen ordnade av den entreprenör som ansvarade för dragningen? Har du kanske en tråd om detta på byggahus.se att länka till, så läser jag gärna den!
Jag måste vara trög för jag förstår tyvärr fortfarande inte hur en skrivning i detaljplanen kan ligga oss till last och i vilket sammanhang. För er info så hade vi inte tillgång till detaljplanen när vi en gång köpte huset utan gick på mäklarens och säljarens uppgifter och deras upplysningsplikt. Dagvattenavrinning är också väldigt svårt för köpare att undersöka när det är sommar och torka. Och detta var heller inget fel på fastigheten, det fungerade och hade gjort i mer än ett halvt sekel.
Vår fastighet inkl. hus fick en gång bygglov under dessa förutsättningar och har alltså legat här långt före att området fick en detaljplan. Att detaljplanen blickar framåt och gör förutsägelser för att fler tomter kan komma att kunna avstyckas är ju inget ovanligt och kan väl inte vara något negativt i juridisk mening för oss. En detaljplan är i huvudsak ett beslut om ett helt områdes förutsättningar. Däremot skulle detaljplanen kunna ligga grannen i fatet med tanke på att den som avser att utföra eller låta utföra grävning eller liknande arbete på sin fastighet skall vidta varje skyddsåtgärd som kan anses nödvändig för att förebygga skada på angränsande fastigheter.och att denne då logiskt sett borde ha kännedom om gällande detaljplan och allt som står däri när denne tog sankområdet i anspråk och byggde där. Men detta var bara ett delförslag i samband med att man föreslog att upprusta olika vägar inom området, och inget krav. Och i teorin kan det ju ändå alltid vara så att grannen byggde helt i blindo utan någon kännedom om detaljplanen och att det sedan bara råkade bli rätt hushöjder och takvinklar, så det håller nog inte det heller.
Bakgrunden till förslaget i detaljplanen om kulvertering vid ett vägombyggande är att före kommunalt VA var det inte tillåtet med fler fastighetsbildningar eller ombildningar till permanentboenden p.g.a. den vanliga avloppsproblematiken med trekammarbrunnar som då också skickade ut allt grå- och avloppsvatten samma naturliga infiltrationsväg som vi nu diskuterar. Då var det säkert högt flöde i diket. Efter att kommunalt VA beslutats dras in gör kommunen en förutsägelse att fler kommer att vilja flytta hit, men det behöver ju inte alltid bli så, många orter avfolkas när basindustrier läggs ned.
Visst övertog vi med fastigheten de förutsättningar den hade. Så när vi nu ser att efter att grannen påverkat markavrinningen så förändras dessa förutsättningar och hotar fastighetens beboelighet och värde, så leder det förstås till att vi undersöker olika vägar att återställa dessa förutsättningar. Därför börjar vi med att försöka utröna ifall grannen (eller kommunen) har gjort något fel innan vi själva enskilt bekostar en lösning som vi kommer att få ett ansvar för i all framtid och som dessutom behöver inkräkta på andra fastigheter med servitut och annat elände inte bara för oss.
och låt inte bli att kommentera.Åkte ni själva på en merkostnad i er by vid fiberdragningen p.g.a. vatten som tar fibervägen,menar du? Men vad hade ni vetskap om som gör att ni inte kan få problemen ordnade av den entreprenör som ansvarade för dragningen? Har du kanske en tråd om detta på byggahus.se att länka till, så läser jag gärna den!
Jag måste vara trög för jag förstår tyvärr fortfarande inte hur en skrivning i detaljplanen kan ligga oss till last och i vilket sammanhang. För er info så hade vi inte tillgång till detaljplanen när vi en gång köpte huset utan gick på mäklarens och säljarens uppgifter och deras upplysningsplikt. Dagvattenavrinning är också väldigt svårt för köpare att undersöka när det är sommar och torka. Och detta var heller inget fel på fastigheten, det fungerade och hade gjort i mer än ett halvt sekel.
Vår fastighet inkl. hus fick en gång bygglov under dessa förutsättningar och har alltså legat här långt före att området fick en detaljplan. Att detaljplanen blickar framåt och gör förutsägelser för att fler tomter kan komma att kunna avstyckas är ju inget ovanligt och kan väl inte vara något negativt i juridisk mening för oss. En detaljplan är i huvudsak ett beslut om ett helt områdes förutsättningar. Däremot skulle detaljplanen kunna ligga grannen i fatet med tanke på att den som avser att utföra eller låta utföra grävning eller liknande arbete på sin fastighet skall vidta varje skyddsåtgärd som kan anses nödvändig för att förebygga skada på angränsande fastigheter.och att denne då logiskt sett borde ha kännedom om gällande detaljplan och allt som står däri när denne tog sankområdet i anspråk och byggde där. Men detta var bara ett delförslag i samband med att man föreslog att upprusta olika vägar inom området, och inget krav. Och i teorin kan det ju ändå alltid vara så att grannen byggde helt i blindo utan någon kännedom om detaljplanen och att det sedan bara råkade bli rätt hushöjder och takvinklar, så det håller nog inte det heller.
Bakgrunden till förslaget i detaljplanen om kulvertering vid ett vägombyggande är att före kommunalt VA var det inte tillåtet med fler fastighetsbildningar eller ombildningar till permanentboenden p.g.a. den vanliga avloppsproblematiken med trekammarbrunnar som då också skickade ut allt grå- och avloppsvatten samma naturliga infiltrationsväg som vi nu diskuterar. Då var det säkert högt flöde i diket. Efter att kommunalt VA beslutats dras in gör kommunen en förutsägelse att fler kommer att vilja flytta hit, men det behöver ju inte alltid bli så, många orter avfolkas när basindustrier läggs ned.
Visst övertog vi med fastigheten de förutsättningar den hade. Så när vi nu ser att efter att grannen påverkat markavrinningen så förändras dessa förutsättningar och hotar fastighetens beboelighet och värde, så leder det förstås till att vi undersöker olika vägar att återställa dessa förutsättningar. Därför börjar vi med att försöka utröna ifall grannen (eller kommunen) har gjort något fel innan vi själva enskilt bekostar en lösning som vi kommer att få ett ansvar för i all framtid och som dessutom behöver inkräkta på andra fastigheter med servitut och annat elände inte bara för oss.
Det finns som sagt ingen annan slutsats än att grannen antingen måste återställa diket elelr gräva ner en dränering med brunnar som tar hand om det vatten som förut rann där.
Att ta hand om sitt eget dagvatten innebär som sagt inte att det måste stanna på tomten, det innebär att man inte får ändra så att det rinner till någon annans tomt. Vilket grannen gjort när han grävde igen diket.
Att ta hand om sitt eget dagvatten innebär som sagt inte att det måste stanna på tomten, det innebär att man inte får ändra så att det rinner till någon annans tomt. Vilket grannen gjort när han grävde igen diket.
Visst finns det ett annat alternativ. Vägföreningen kan bestämma att återställa dräneringen och ta de kostnader.
Sedan är det möjligt att vattenproblemet inte beror på diket.
Sedan är det möjligt att vattenproblemet inte beror på diket.
Om nu diket är med på detaljplanen borde väl kommunen ha en åsikt i alla fall? Och vad säger bonden om det nu är hans mark som diket ligger på? Bonden borde ju ha en synpunkt på att din granne fyllt igen hans dike. Och som sagt vägföreningen, vad säger dom om det hela?
Ett dike kommer alltid att få tillströmning av vatten från omgivningen uppströms så igenkorkningen kan ju vara det enda problemet i det här fallet. Även om det inte är det så borde det inte bli sämre i alla fall om proppen tas bort. Om grannen nu fixat så mycket på tomten och han får reda på att han kanske måste göra om en hel del, är ju vägtrumma en för honom rätt attraktiv åtgärd jämfört med att fixa avrinningen från resten av tomten. Det gäller bara hitta vem som ska tala om det för grannen. Inte så kul att bli syndabock (kill the messenger), det är lätt att få grannen mot sig för all framtid.
Ett dike kommer alltid att få tillströmning av vatten från omgivningen uppströms så igenkorkningen kan ju vara det enda problemet i det här fallet. Även om det inte är det så borde det inte bli sämre i alla fall om proppen tas bort. Om grannen nu fixat så mycket på tomten och han får reda på att han kanske måste göra om en hel del, är ju vägtrumma en för honom rätt attraktiv åtgärd jämfört med att fixa avrinningen från resten av tomten. Det gäller bara hitta vem som ska tala om det för grannen. Inte så kul att bli syndabock (kill the messenger), det är lätt att få grannen mot sig för all framtid.
Är vägföreningen tillräcklig stor, är det en förhållandevis liten kostnad per medlem.Anna_H skrev:
Och om syftet är att nå framgång kan det vara en bra strategi.
Men om vägdiket är problemet, ska den ha varit vattenfylld hela hösten.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 18 666 inlägg
Det var väldigt långa tankar och resonemang från TS för att undvika att tala med grannen. Själv tror jag närmast tvärt om, att man riskerar att måla in sig/grannen i ett hörn om man inte tar tag i saker i tid utan väntar samt samlar på sig ett batteri med juridiska argument till hur och varför grannen gjort fel.
hittade ett exempel här i närhetenharry73 skrev:
Åkermark med dränering eller täckdike längs vägen. Röret skadades pga fibergrävning (tror jag). Nu kommer vattnet ut ur ena brunnen och strömmer längs vägen. För att sen försvinna i nästa kupolbrunn och fortsätta i röret.
Det fanns några åkeranslutningar som vattnet inte kunde ta sig förbi, så där blev det extra mycket vatten. Nu la de ett tillfälligt rör där.
Du får gärna tycka så. Vi är inte emellertid inte rädda för lagar och "juridiska argument" utan tvärtom tacksamma över att vi bor i ett "demokratiskt rättssamhälle". Det är ju för att själv få kunskap och sprida den vidare om vad som gäller som tråden existerar. Om jag hade gått och frågat varför grannen gjorde si och så, fått ett svar, och tänkt "jaha" och gått hem igen och satt mig och tagit en kopp kaffe vid min nya sjötomt och sedan inget mer, så hade vi knappast haft den här tråden, eller hur?
Och tid finns, markarbetena är pågående men står stilla p.g.a. vinter. Det ligger just nu snö över allting så man kan ändå inte se eller undersöka någonting. Grannen kommer det att talas med innan grannen färdigställt någonting som gör att det skulle bli dyrare att återställa diket för denne.
Eftersom jag inte sprungit dit och klafsat i leran utan att ha rejält på fötterna har jag heller inte skitat ned mig (ännu). Genom faktainsamling har vi hunnit finna detaljer kring grannens ursprungliga bygglov som kan vara relevanta samt relationer mellan fastigheter som förklarar varför grannen bara kör på som denne vill. Vi känner nu till fler tår man inte vill trampa på ifall man själv framöver önskar göra något som kräver grannars tillåtelse.
Det finns också naturintressen med i bilden. Att stoppa naturligt tillflöde till en våtmark är ju samma fel som att dika ut den utan tillåtelse. Ifall kommunen kommer ut och kikar på vattenverksamheten kan det även innebära att kommunen faktiskt även löser problemet permanent utan att det drabbar grannen eller oss. Det är ju de som gett bygglov till grannen utan att ange några särskilda förutsättningar. Detta trots att kommunen borde ha läst på om de rekommendationer de har skrivit i sin egen detaljplan och helst även notera ifall de har ändrat sig så att rekommendationerna inte längre är tillämpliga och varför.
Tvärtom. Eftersom tillflödet har stoppats är det förstås torrt.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 18 666 inlägg
Det är förstås en alldeles absurd tolkning av och slutledning ifrån vad jag faktiskt skrev.Eriksgatan skrev:
Jag är inte på något vis emot att man känner till eller hävdar sina juridiska intressen, däremot tycker jag att man tänker och gör fel om man först bygger ett vattentätt (sorry) rättsligt resonemang och först efter det tar en första kontakt med grannen, då jag tror att man då än lättare hamnar i ultimativa positioner än man gör om man börjar något mer trevande.
@Eriksgatan. Du skriver att ni inte av säljaren eller mäklaren, vid köpet, fått tillgång till detaljplanen. Men det ingår i köparens undersökningsplikt att läsa denna, som man via ett samtal till kommunen får skickad till sig.
Du skriver också att kommunen inte tillåter/tillät permanentboende. En kommun kan inte hindra detta, det finns mängder med "fritidshus" som folk bosatt sig i permanent. Att avloppsfrågan blir knepig går att lösa med förbränningstoa eller septiktank är en annan fråga. Dessutom har småhus och fritidshus hos Skatteverket numera samma klassning.
Du skriver också att kommunen inte tillåter/tillät permanentboende. En kommun kan inte hindra detta, det finns mängder med "fritidshus" som folk bosatt sig i permanent. Att avloppsfrågan blir knepig går att lösa med förbränningstoa eller septiktank är en annan fråga. Dessutom har småhus och fritidshus hos Skatteverket numera samma klassning.
Jag läser vad du tycker och har andra erfarenheter vilka säger att man bör veta vad man ger sig in på och därför läsa på lite, det skadar åtminstone knappast att göra så. Kunskap har inte dissats tidigare på det här forumet, tvärtom. Grannen har vi haft ett par år på oss att lära känna nu, har givetvis talat med denne om annat under den tiden och läser nog denne rätt väl vid det här laget. Låt oss säga som så att det finns människor som alltid vill göra rätt och så finns det sådana som alltid vill ha rätt. De erfarenheterna ligger förstås också med i spelet.
@Hemmakatten Detta är något OT men detta skedde för flera decennier sedan, före Internet då landsarkivet enbart var ett papperarkiv. Även om köparen hade undersökningsplikt så hade mäklaren kollen på detaljplanen och redogjorde för den för oss. Och som jag sade så fanns det inga problem, infiltrationen fungerade utmärkt sedan ett halvsekel tillbaka och fram till senhösten. I detaljplanen stod enbart en rekommendation för hur man kan göra ifall fler fastigheter tillkommer och samtidigt vägar ändå kanske behöver renoveras.Hemmakatten skrev:
Kommunen kunde och kan visst besluta om att inte tillåta nybyggnation och även vägra ombildning till permanentboende. Miljölagstiftningen gick då och går fortfarande alltid före. Här finns fortfarande 7-10 fastigheter som inte får permanentbebos. Det står tydligt i nu gällande detaljplan vilka de är. De säljes till mycket lägre priser än motsvarande där detta är tillåtet.