Jag tror jag läst alla gammla trådar om detta ämne, men har upptäckt ett problem med dem, alla länkar är döda, så därav har jag några frågor som jag hoppas ni skall kunna svara på.

Taket är planerat att se ut på detta sätt;

Tegelpannor.
Bärläkt/ströläkt.
Cellplast.
Diffusöppen duk/membran.
Råspånt.
Takstolar.
Ev. gips mellan takstolarna för utseendet skull.
Färg.

Här kommer frågorna;

1. Hur fästa läkten? Har kunna läsa mig till att man förborrar läkten med borrmall och sen drar i långa skruv igenom cellplasten i vinkel ner i råspånten, vad är det som säger att dessa hundratals skruvar håller tätt? Är membranet utformat att täta mot skruvarna? Vad är det jag missar?

(Spinner vidare på fråga 1), det är ingen som byggt en helt flytande läktverk som bara sitter fast i gavlar och takfötter? Man bygger alltså läktverket på marken och lyfter på det på taket i partier och skruvar ihop/fast det utan skruv genom varken cellplast eller membran?

2. I gammla trådar så pratas det om att ha ett membran/duk utanpå cellplasten också, nu snart 2015, vad är det som gäller?

3. Eftersom daggpunkten flyttas ut till bär/ströläkten så borde den få stå emot mer fuktighet än tidigare konstruktioner, hur länge håller taket? Och framförallt, ska man köra tryckimpregnerat eller kanske rent av nått annat material än trä?

4. Vanlig vit EPS 100mm har lambda 37, vilket är samma som vanlig miniral/stenull, och folk verkar nöjda med allt över 200mm när man isolerar mellan takstolarna.
Så tre lager 100mm á 300mm eps med förskjutna skarvar på taket bör bli superduper bra? Sån vanlig eps går ju att köpa "billigt" på vilket byggvaruhus som helst, eller behöver man specialprodukter?
Jag vet att det finns andra material så som XPS och PiR, men frågan om långtidsverkan samt ömtåligheten skrämmer bort mig lite från dessa material, samt priset.

5. Inplåtningen av skorstenar eller takfönster lägger man väl simpelt övanför cellplasten/läkten, men hur för man med duken/membranet? Uppvik med speciell tejp?

6. Visst har jag uppfattat det rätt att man inte skall ha ångspärr/plast på insidan? Men skall visst plastar jag in resten av huset som vanligt?

Hoppas på mycket kloka idéer! Tack på för hand!
 
Redigerat:
Gör ett försök att bumpa denna tråden.
Tänkte bara säga att om någon kanske inte har svar eller ideér men vet någon annan eller företag som har koll så slussa mig gärna vidare dit.

Ang. fråga 1 så fick jag förklarat för mig att man doppar skruven i klegg aternativt fanns det gummi plugg man kunde dra på skruven innan man skruvade ner den genom cellplasten/membran ner i råsponten.

Ang. Fråga 6, så vill jag förtydliga och förklara att frågan gäller om man ska plasta in väggarna i övriga huset, för vad jag förstår skall man inte plasta taket invändigt, men väggarna? Korrekt?

Tack på för hand!
 
P PatrikElektriker skrev:
Gör ett försök att bumpa denna tråden.
En gammal tråd men gör ett försök, såg att du var aktiv i samma ämne i en annan tråd senast förra året. Har du börjat med din omläggning eller fått någon ny input?
Kanske någon annan som gjort liknande bygge som har erfarenheter?

Står inför i stort sett samma frågor som i första inlägget. Precis köpt ett hus där vi kommer byta tak till våren. 1,5-plans med 45° nockvinkel.
Det har läckt in en del (av ålder och bristande underhåll) så mycket av råsponten kommer bytas. Då jag i framtiden vill öppna upp taket på övervåningen är tanken att isolera utvändigt med 100mm EPS nu när taket läggs om. Men väldigt svårt att få svar på frågor som i första inlägget. Speciellt eftersom Thermisol som ändå jobbade med detta verkar gått upp i BEWI nu? Produkterna finns ju fortfarande kvar, men inriktning tak verkar inte finnas kvar och allt äldre Thermisol-material är borta från nätet. Har visserligen fått tag i deras instruktioner, men flera frågor som återstår.
Diffusionsöppen duk tex verkar alla vara överens om, men om den ska läggas direkt mot råsponten eller över cellplasten verkar råda delade meningar om. Likaså vilken skruv man använder, hur man tätar skruvhålen, dimensioner på läkt osv.
Erfarenheter och tankar från er som gjort liknande byggen skulle varmt uppskattas!

Med vänliga hälsningar
 
Jag har tyvärr inte fått mera svar, och har ej heller börjat projektet än, men det börjar bli dags att lägga om taket.

Jag är inte än på det klara hur jag ska göra.

Eftersom tumregeln är att dagpunkten är som ”som sämst” 1/3 innåfrån räknat och att man alltid vill ha den utanför duken, så blir man i mitt huvud tvingad att ha 20cm cellplast på utsidan och max 10cm isolering på insidan.

Detta ger då 30cm takisolering, vilket närmast kan beskrivas som dugligt.

Vill man upp i nybyggnadsmått måsta man upp i 40cm cellplast på utsidan och 20cm på insidan, vilket är en konstruktionsmardröm på ett befintligt tak.

Därför bör man kanske lägga lite krut på bättre isolering, pir skivor finns ner åt lambda 22 istället för klassiska eps skrivir med lambda 37.

Kanske skulle 15-20cm pir skivor på utsidan och 15-20cm vanlig isolering på insidan kunna översättas till närmare 50cm, med bibehållen dagpunkt utanför duken.

Tyvärr verkar ingen ha kunskap på området :(
 
  • Gilla
tomson
  • Laddar…
K
Nu tänker du nog lite fel. Isoleringen ska inte vara en ersättare till den vanliga vindsisoleringen utan poängen är att man hindrar nattkylningnen och på så sätt får varmare och torrare råspont i en kallvind (som nu med tilltäppta ventiler blir en klimatvind)

Ska man inreda vindsutrymmet är det av yttersta vikt att man har en tät ångspärr på insidan sen behöver man inte oroa sig överdrivet mycket kring daggpunkt och tredjedelar. Det jag har läst när det gäller ångspärr och halvtäta skikt (typ gips eller plywood) i yttervägg så gäller det att ha max 1/3 till ångspärren innifrån och sen max 1/5 till det halvtäta skiktet utifrån.
 
  • Gilla
martin43 och 1 till
  • Laddar…
K Kallebo skrev:
Nu tänker du nog lite fel. Isoleringen ska inte vara en ersättare till den vanliga vindsisoleringen utan poängen är att man hindrar nattkylningnen och på så sätt får varmare och torrare råspont i en kallvind (som nu med tilltäppta ventiler blir en klimatvind)

Ska man inreda vindsutrymmet är det av yttersta vikt att man har en tät ångspärr på insidan sen behöver man inte oroa sig överdrivet mycket kring daggpunkt och tredjedelar. Det jag har läst när det gäller ångspärr och halvtäta skikt (typ gips eller plywood) i yttervägg så gäller det att ha max 1/3 till ångspärren innifrån och sen max 1/5 till det halvtäta skiktet utifrån.
Min ide är att inreda vindsutrymmet, och eftersom detta är en konstruktion utan luftspalt är det av största vikt att tänka på var daggpunkten hamnar.

Det är också viktigt att inte stänga in fukt, vilket man gör om man har ångspärr på insidan och duk direkt utanpå råspånten.

Samma sak som i badrum, man skall inte ha ångspärr och tätskikt.
 
K
Ångsp
P PatrikElektriker skrev:
Samma sak som i badrum, man skall inte ha ångspärr och tätskikt.
Hur tänker du nu? Det rekommenderas att ha ångspärr i yttervägg även om man har tätskikt..
 
K Kallebo skrev:
Ångsp


Hur tänker du nu? Det rekommenderas att ha ångspärr i yttervägg även om man har tätskikt..
Du får gärna ta fram ett citat där det rekommenderas.

Man kan lämna plasten det är korrekt. Men att ha två ”fuktspärrar” utan luftspalt bådar inte gått om det mot förmodan kommer in fukt, den kan inte ta vägen någonstans och då blir det mögel.
 
Finns olika metoder och material för att isolera taket utifrån; cellplast, PIR, cellglas och stenull.

När det gäller PIR så minskar tydligen isolerförmågan över tid så det hade jag valt bort, dessutom är det dyrt.

Cellplast är billigt men uselt ur brandsynpunkt.

Stenull är billigt, men lösningen blir inte lika fuktsäker och frågan är hur det påverkas av naturlig konvektion vid utvändig isolering. Något vanskligt att bygga in råspont mellan lager av stenull.

Cellglas av Koljern-element har jag funderat på själv. Förmodligen är det dyrt, men det blir väldigt fuktsäkert och man slipper använda råspont.

image.php

 
  • Gilla
Kallebo
  • Laddar…
K Kallebo skrev:
[länk]
Dagens moderna tätskikt av plastmatta eller tätskiktsfolie har oftast tillräckligt högt ånggenomgångsmotstånd så att ångspärren, plastfolien som ska skydda byggnadsstomme och isolering, utan nackdel kan/ska vara kvar.
Som jag redan nämnt så kan den vara kvar, om man förlitar sig på att tätskiktet är 100% tätt.

Om vi nu återgår till topic så rekommenderas det att skippa plasten/ångspärren då duken på utsida råspånt är tät, vilket medför att man stänger in fukt utan chans att ta vägen någonstans om man har ångspärr/plast på insidan.

Ingen säljare av dessa system/lösningar rekommenderar plast på insidan. Thermisol etc.

Det som dock skiljer sig är isolertjocklek och konstruktion.

Vissa lösningar fungerar ebart tack vare att isolertjockleken är så tunn att man inte får någon kall yta i konstruktionen där det kan bildas dagg/kondens.

Jag är dock ute efter ett bra isolerat tak, där behöver man då tänka på daggpunktens placering, och man kan säkert räkna på det, (jag har ej kunskapen) men riktmåttet är att dagpunken aldrig hamnar innanför 1/3, på samma regler som ångspärren i vägg.

Därav rent logist är en helgardering för mig som lekman att duken ovanpå råspånten inte skall vara mer än 1/3 in i isoleringskonstruktionen innefrån räknat, detta för att duken/råspånten aldrig skall bli så kall att det fälls ut konden/dagg på den, utan det skall ske utanför i cellplasten.

Men att ha fyra lager cellplast á 10cm på utsidan för att uppnå moderna isolertjocklekar är som redan nämnt en konstruktionsmardröm.

Så man kanske helt enkelt får nöja sig med mindre total isoleringsmängd, alternativt bygga med luftspalt, vilket jag önskar slippa.

Därav har jag kikat på isolerskivor med bättre lambdavärde, för att komma ner i tjocklek, men som redan nämnt så avtar isolermågan i pir isolering.

Kanske man kan nöja sig med 30cm isolering i taket, jag har trotsallt tänkt ha mekansik ventilation med återvinning samt någon form av värmepump närmare cop 3, så även om man eldar för kråkorna, så kanske det inte behöver kosta så mycket.
 
P PatrikElektriker skrev:
Det är också viktigt att inte stänga in fukt, vilket man gör om man har ångspärr på insidan och duk direkt utanpå råspånten.
Nej, där har du nog uppfattat det fel.
Duken, som man lägger på råsponten under cellplasten är inte någon ångspärr.
Tvärt om, den är ånggenomsläpplig, men är tät mot vatten i flytande form.
Alltså släpper den ut vattenånga som kommer inifrån byggnaden, så den inte stannar i råsponten och orsakar mögel, men släpper inte in vattenläckage utifrån.
 
  • Gilla
tobbbias och 3 till
  • Laddar…
KnockOnWood KnockOnWood skrev:
Nej, där har du nog uppfattat det fel.
Duken, som man lägger på råsponten under cellplasten är inte någon ångspärr.
Tvärt om, den är ånggenomsläpplig, men är tät mot vatten i flytande form.
Alltså släpper den ut vattenånga som kommer inifrån byggnaden, så den inte stannar i råsponten och orsakar mögel, men släpper inte in vattenläckage utifrån.
Det låter logiskt, och när jag bläddrar på mina tidigare skisser så ser jag att jag ritat in ångspärr, men av någon anledning så ändrade jag mig, jag låter mig minnas att det var i thermisols systemritningar dem beskrev att ångspärren bör avlägsnas.

Likväl, så är inte ångspärrens vara eller icke vara dem största problemen, utan det är hur man lägger så tjockt med cellplast på taket där det både är tät och försvarbart rent ekonomiskt. En 300mm skruv är dyr.
 
300 mm cellplast är god isolering i ett tak. Finns ingen anledning att gå över det, om det inte är ett lågenergi- eller passivhus som byggs.

Det är skillnad på isolerskivor och lösull. Lösullsskikt är tjockare därför att de inte har ngt konvektionsskydd, och därför tillför de översta 10-20 cm ull inget isoleringsvärde att prata om.
 
En fördel med den utvändiga cellplastisoleringen är också att den läggs täckande över hela ytan, utan avbrott för reglar eller annat som innebär köldbryggor. Dessutom är t.ex. Thermisols isolering (som lades på vårt hus år 2010) "spontad" runt om,
så det blir väldigt tätt mot tjyvdrag.

År 1983 tilläggsisolerade jag ett gammalt dragigt hus i Gbg's skärgård med en liknande produkt, 80 mm cellplast från Sundolitt. Det var ytterväggarna som vi isolerade när vi satte ny panel och ersatte den gamla eterniten.
"Över en natt" sjönk elförbrukningen (vi hade direktel) med hälften.

Beträffande brandrisk:
Jag har en vän som har restaurering av gamla bilar som hobby, och således jobbar mycket med vinkelslip och svets.
Han påstår att svetsloppor och stänk från vinkelslipen inte alls sätter eld på frigoliten.
Det blir bara ett litet smält hål i plasten.
Hans största problem med heta arbeten var att handskar och skyddskläder i syntetmaterial fick så mycket smälthål, att de snabbt blev värdelösa.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.