K
Kopplade du till/från -luftdonen direkt på flexdämparen? Eller har du nån 90 graders böj och en stump spiro efter t.ex?
Gördet någon skillnad i ljud måtro?

Ansluter man donen direkt i spirorören, eller behöver man en fästram man trär in i spiro osen hänger på donet?
Sett att dessa fästramar har en krage, så om man trär på den genom en gipsskiva så kan man ju inte popnita/skruva den? Eller gör man det inne ifrån? Är det åtkomligt?
 
Fästramen för donen skruvade jag inifrån i spirot. Jag hade en bit spiro genom tak upp till kallvinden, sedan en 45gradersböj, sedan flexdämparen, då fick jag en bra "böj" på flexdämparen
 
Hej,

Väldigt intressant!

Tar gärna tips på leverantörer via pm.

Går FTX att kombinera med luftvärmepump , dvs sprida varmluften effektivt via tilliften?


Hur stora spirokanalar är det frågan om?
 
Tror jag satsar till våren och isolerar rören😁 tror inte de stämmer till 100% då jag inte känner någe kallras från ventilerna

image.jpg
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
 
Det går att sätta donen direkt i flexdämparen. Då kan man spara in på 45 gradersböjarna.
 
Mattias_Jo1 skrev:
Tror jag satsar till våren och isolerar rören😁 tror inte de stämmer till 100% då jag inte känner någe kallras från ventilerna
Ja med dom siffrorna så kan du gott köpa några byggrullar och isolera rören ordentligt. Isolering är förhållandevis billigt och du tjänar snabbt in dom hundralapparna för ett par byggrullar. När det var 20 minus låg min frånluft på 18c så jag tappar lite oxå även fast jag har 150mm isolering på spiro.
 
En till erfarenhet!

När man konverterar till FTX så sätter man igen spaltventiler i fönstren. Jag gjorde detta med fogskum och lade sedan på lite latexfog som var övermålningsbar. Och ljudet utifrån har minskat märkbart. jag har en tågräls 500meter ut i skogen ifrån huset och det hörs betydligt mindre ifrån passerande tåg, jag har även reagerat på att bilar, barn och skällhundar hörs mindre. Ännu en fördel med FTX :)
 
K
@Ropia, jag har beställt ritningar från en näthandlare och nu fått en förhandskopia på dessa.
Jag är lite dålig på att bedöma luftflöden och kanalstorlekar men jag är lite kluven på en punkt..

- 2 plan + oinredd vind
- Aggregatet sitter på vinden
Frånluften ner till plan 1 är vertikala stammen ett 125 rör med FLD påkopplat nere på plan 1. med sammanlagt 42 L/s i flöde.

Tillluften är också ett 125 rör, med sammanlagt flöde på 24 L/s fördelat på 2 don.

Känns som att frånluften är aningens överbelastad?

Luftflödena skall vara anpassade för radonsanering..

EDIT: Ser nu att tilluftdonen på plan 1 som kommer i en 125'a går ihop med 2 till tilluftsdon på plan 2. Stammen för dessa 4 don är 125mm och sammanlagt luftflöde är 50L/s..

Brukar man inte säga att max 3m/s i kanaler? Då ger detta

Spiro 100 = 23 l/s (84 m3/h)
Spiro 125 = 36 l/s (132 m3/h)
Spiro 160 = 60 l/s (217 m3/h)
 
  • Skärmklipp.PNG
    Inloggade ser högupplösta bilder
    Skapa konto
    Gratis och tar endast 30 sekunder
Redigerat:
Anslutningskanal 2m/s
Grenkanal 2-4 m/s
Stamkanal 4-6m/s
 
Inga problem att det blir lite höga lufthastigheter på stamkanal på kallvind.
 
K
Tack för svaret!
Vet du om det går att demontera luckan på herun? Hur mycket mindre blir den då?

Min nuvarande lucka har karmmått 750x540, herun är ju 570mm.. tänkte om jag kan klara mig utan större ingrepp då nuvarande lucka går igenom en takstol som är avväxlad, vill helst undvika åverkan på konstruktionen
 
KjellTimell skrev:
Tack för svaret!
Vet du om det går att demontera luckan på herun? Hur mycket mindre blir den då?

Min nuvarande lucka har karmmått 750x540, herun är ju 570mm.. tänkte om jag kan klara mig utan större ingrepp då nuvarande lucka går igenom en takstol som är avväxlad, vill helst undvika åverkan på konstruktionen
Det går bra .ca 50mm
 
Har nu monterat en energimätare, modell enklare, till Heruaggreggatet. Vill veta effektåtgången på en månad i "normaldrift" och skall kolla effektåtgången i vinter när det blir snorkallt ute, vid minus 20 och lägre brukar jag starta eleftervärmaren och "toppa upp" några grader med el. Jag är nyfiken på prislappen på det kontra normaldrift :)
 
  • Gilla
tobbbias
  • Laddar…
Jag har nu kollat upp vad elftervärmaren kostar under vintern. När det var som kallast i vintras runt -20C så sjönk tilluften till 16 grader efter värmeväxlaren, att toppa upp det med 3 grader till 19 grader tilluft krävde cirka 180watt på eleftervärmaren, det kostade med mina luftflöden cirka 4kWh per dygn. Så den lilla "komfortboosten" vid vargavinterdagarna kostar i runda slängar 4 kronor per dygn (egentligen mindre för om jag ej hade använt eleftervärmaren så hade ju husets värmepump fått sköta uppvärmningen istället, visserliggen med bättre COP än en ren eleftervärmare, men likväl.)
 
  • Gilla
tobbbias och 3 till
  • Laddar…
Hej

Kul att läsa om andras erfarenheter, här kommer mina !

Jag installerade och projekterade ett FTX system i princip själv under 2016, som "lärobok" använde jag mig av följande avhandling http://www.hvac.lth.se/fileadmin/hvac/TVIT-5031MMweb.pdf och då särskilt "tabell/diagrammetoden".

Mitt hus är 1 plans med källare. Aggregatet står i källaren i före detta pannrummet.

Mitt angreppssätt var i princip att göra en ansats till en lösning genom att rita en ritning över systemet med lämpliga till och frånluftsvärden till varje don, därefter summerade jag alla tryckfall (böjar,rakor, t-stycken) med hjälp av diagrammetoden (beskriven i länken ovan). För att välja dimension på rör använde jag mig av Darcy-Weisbach ekvation (se länk ovan). När jag beräknade tryckfallen så började jag i donen och räknade mig inåt mot aggregatet. (Redan i ansatsen visste jag ju ungefär vilka flöden det skulle vara så i ritningen/skissen placerade jag ut 100/125/160 rör ganska så rätt från början). (ritningen behöver inte vara en riktig ritning utan egentligen bara en principskiss, där man kan namnge varje rördetalj)

När tryckfallen var beräknade till varje don, så validerade jag ansatsen med följande.
1. Att donen närmast aggregatet gick att stänga tillräckligt mycket för att uppnå samma tryckfall som donen "längst" bort, för att det i överhuvudtaget ska vara möjligt att få balans Samt att ljudnivån på dessa don vid den nödvändiga strypningen låg under eller inte långt över 25 dB. (Är det svårt att komma ner till 25 dB kan man istället kanske använda ett iris-spjäll eller ett smalare spirorör för att balansera trycket mellan närliggande don och de längre bort). För att undersöka detta måste man granska databladen på de tänkta donen.

2. Att systemet övergripande tryckfall var inom rimliga gränser.

Om första ansatsen blir dålig så får man väldigt bra input för iteration 2.

Hur som helst blev det kanon. Jag trycker ut ca 95 l/s i sekunden helt ljudlöst och då går aggregatet på
53% tilluft /55% frånluft

Skulle jag göra om nått så kanske jag skulle ha gått ner i dimension på nått rör precis innan donet för att få bättre kastlängd på luften. (kastlängd är specade i databladen för vissa dom med "kastfunktion" )

Jag tror jag köpte lite väl mycket överkapacitet på mitt aggregat (flexit uni4), då jag projekterat för ca 95 l/s och det fungerar klockrent så blir motstånden höga om jag kör aggregatet på max och ljudnivån växer från ingenting till störande. Så för att verkligen kunna nyttja mitt aggregat borde jag kanske projekterat för högre flöden än vad jag gjorde även om 95 l/s är strax över regelverket

Kostnad för mig:

Aggregat + kontroller 27500
rör 15000
13 borrhåll källare (varav 2 genom betongbjälklag) 7800
isolering 13000
Elektriker 2000
Övrigt ca 10000

Några saker jag själv funderat på är;
hur nödvändig kondensisolering egentligen är, själv har jag armaflexat uteluft samt avluft, men pga av tidbrist han jag inte göra kondensisolering på avluften, aldrig en tillstymmelse till kondens vintern 16/17. När jag började fundera och mäta lite så insåg jag att jag nästan har samma ånghalt på inne som uteluften, Vilket är rimligt eftersom det är den luften vi ventilerar in. Om då mättnadshalten på uteluften inte är 100% (100% Rh) så kommer rören aldrig att bli tillräckligt kalla för bilda kondens !?
Jag skulle dock aldrig råda nån att inte kondensisolera enligt gängse norm.

Har vi liknade resonemang kring genomföringar till kallvind, dvs (samma ånghalt inne som ute) då kanske inte genomföringarna är sjukt viktiga. Dock gäller ju detta givetvis inte i t.ex. en dusch, där ånghalten med lätthet ökar 7-8 g per kubik när man duschar.

Angående skit kring tilluftsdonen är min tes att beror på att luftströmmen drar med sig elektroner från rör/aggregat som gör taket negativt laddat precis kring donen och därför drar det åt sig dammpartiklar. (inte helt olikt en laserskrivare). Skulle det bara bero på turbulens skulle vi också se det kring en del frånluftsdon, eller vad tror ni ?

Till sist har jag observerat att jag får bättre verkningsgrad när jag forcerar flödet, detta stör mig en del. Men jag har inte hunnit undersökt saken närmare ännu, men teorier mottages gärna.

Hälsningar
J

Ps. Mitt aggregat är av roterande typ, jag har försökt påvisa fuktåtervinning men har ännu inte lyckats med detta, med det får bli ett annat inlägg nån annan gång. ds.
 
Redigerat:
  • Gilla
pilotniq och 1 till
  • Laddar…
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.