Status
Inte öppen för fler kommentarer.
R
tobbbias skrev:
Vill inte skapa något flame-war och detta blir mitt sista intresse i denna tråd men TS är totalt inkapabel till att få minsta fakta som inte "stärker det som han vill bli stärkt", vilket vi tyvärr inte riktigt heller vet vad det är. Men antar att det är något som gör att TS kan torka ut fasader för att spara pengar.

Men fasaden blir väl fuktig igen när TS slutar att torka ut den?
Det fanns väl en anledning till att den var blöt från början?

Att TS läst lite i en bok av Hamrin, låter en aning abstrakt. Både energi och koncentrationer strävar efter att jämna ut sig. Så är det 100 % koncentration på ena sidan och 0 % koncentration på andra sidan så kommer det "till slut" vara 50 % på båda sidor efter x antal tid.
Frågeställningen för TS borde vara hur lång tid det tar. Denna tidsåtgång beror på flera olika parametrar;
Temperatur (vilket även TS verkar förstå),
"skiljemembranet (väggen)" storlek och djup,
de båda volymernas storlek på vardera sida om "skiljemembranet (väggen)", det kommer påverka koncentrationsgradient som kan vara snabb/långsam beroende på hur fort volymerna fylls sinsemellan,
finns det någon konvektion som kan påskynda det hela?
Hur tjocka är varje skikt?

osv
osv.

Så det finns tusen följdfrågor till TS inlägg 1. Följdfrågor som TS tydligen inte är intresserad av. Så då blir diskussionen inte så givande , åtminstone inte för mig.

Lycka till!
vad/vem är TS?
 
R
verkar som att det inte finns något belägg för tessen ångspärr (därför funkar det s¨bra utan den på alla husen innan den kom in i byggsektorn.
 
skikten du nämnt absorberar givetvis fukt, MEN ur byggfysikiskt perspektiv är den mängden knappt värd att nämna. Vilket innebär att fuktvandringen kommer att pågå, i princip ohindrat. Dessutom kan man ej svara på vilket RH det kommer vara på andra sidan, då måste temperaturen andra sidan skiktet vara känd. Ånghalten är dock inte beroende av temperatur men verkar inte som att det är något du bryr dig om
 
Ribons skrev:
verkar som att det inte finns något belägg för tessen ångspärr (därför funkar det s¨bra utan den på alla husen innan den kom in i byggsektorn.
anledingen till att det fungerade var att väggarna ej var isolerade i den mån de är idag, är väggen kraftigt isolerad sjunker temperaturen ju längre ut du kommer i väggen, med en konstant ånghalt blir då RH högre i den kallare delen och skador kan uppstå
 
BirgitS
Ribons skrev:
vad/vem är TS?
TS kan dels betyda TrådSkaparen, alltså du i detta fall, och dels TrådStarten, det första inlägget i tråden.
 
H
Ribons skrev:
har läst lite av Hamrin ´byggfysik´och håller på med energirenovering där vi torkar ur fasaden och på så sätt får fastighetsägaren att spara in stora pengar för en 1/5 av kostnaderna mot tilläggsisolering. Så jag har lite på fötterna, sen är inte fukten problemet utan värmen. värmen är det ända som kan få fukten att transporteras och inget annat.(pratar om fastigheter)
Nej detta är helt fel, värmen är bra en del finns många olika transportsätt.
Konvektion
Diffusion
kapilärsugning
 
H
Ribons skrev:
verkar som att det inte finns något belägg för tessen ångspärr (därför funkar det s¨bra utan den på alla husen innan den kom in i byggsektorn.
Beror ju på att man byggde mycket sämre hus förr
 
R
felixmartensson skrev:
skikten du nämnt absorberar givetvis fukt, MEN ur byggfysikiskt perspektiv är den mängden knappt värd att nämna. Vilket innebär att fuktvandringen kommer att pågå, i princip ohindrat. Dessutom kan man ej svara på vilket RH det kommer vara på andra sidan, då måste temperaturen andra sidan skiktet vara känd. Ånghalten är dock inte beroende av temperatur men verkar inte som att det är något du bryr dig om
pratade just med Bostik (lim bla) och enligt dom så är limet och tapeterna täta till ca95% och detta motsätter din tess att ångan går igenom ganska obehindrat.
 
R
hul skrev:
Beror ju på att man byggde mycket sämre hus förr
ok säg det till JM som funderar på att riva endel av husen i södermalm där dom byggt som ni förespråkar..
 
R
värme bär fukt betydligt bättre än kall luft, varför är det fuktigare på vår/sommar än vinter? värme är en våg och ingen partikel
 
R
kapillär sugförmågan är som ett sugrör i ett glas vatten och det finns inga sugrör i en vägg med 3 St täta skikt Tapet+ lim 95% täta (enl Bostik) ångspärren Tätt, fasad färgerna Täta
 
H
Ribons skrev:
värme bär fukt betydligt bättre än kall luft, varför är det fuktigare på vår/sommar än vinter? värme är en våg och ingen partikel
Du har så fundamentalt fel i allt du skriver.
Relativa fuktigheten är högre på vintern än sommaren vilket är de som betyder något.

Varmluft bär inte fukt bättre utan kan bära mer fukt.

Du skrev att fukttransport enbart beror på värme. Vilket de självklart inte gör utan de är många andra faktorer som spelar stor roll, värme är bara en del.
 
  • Gilla
Stringfellow Hawke och 2 till
  • Laddar…
Ribons skrev:
pratade just med Bostik (lim bla) och enligt dom så är limet och tapeterna täta till ca95% och detta motsätter din tess att ångan går igenom ganska obehindrat.
95% vadå? normalt används ånggenomgångsmotstånd för att beräkna dess motstånd mot ångvandring. Det du påstår är då att tapet och färg gör ångspärrens jobb, då är inte väggen längre diffusionsöppen
 
R
diff är ett material fenomen, konvektion är baserat på värme, vanlig värmelära inom VVS samt lednings vörme det fysik kontakt

hur kommer det sig att dom som har problem med luftrören behöver en luftfuktare inne då på vintern?
 
Ribons skrev:
ok säg det till JM som funderar på att riva endel av husen i södermalm där dom byggt som ni förespråkar..
utan att ha undersökt "husen på södermalm" gissar jag på att detta är några av JMs byggnader med enstegstädade fasader, där är problemet snarare att ångspärren inte är tillräckligt tät, det kommer alltså in förmycjet fukt i en vägg som skall vara tät
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.