402 381 läst · 1 160 svar
402k läst
1,2k svar
Byggnadsvårdar gammalt öde sekelskifteshus i lilla byn Tärnsjö i Uppsala Län
När det gäller att värme stiger så gör det självfallet det, det är också lite därför värmespillet inte är så mycket neråt som uppe, vilket i sig talar för att det inte är lika viktigt att isolera nedåt, men sen vandrar också varmluft mot kall luft, oavsett riktigt uppåt eller nedåt, så har jag fått det förklarat för mig iallafall! Men hur som.. Det handlar helt enkelt om olika sätt att se på det! Det finns jättebra lösningar från flera sekel, inte bara vårt och förra, men att börja tvätta för hand osv har jag ingen lust med, förstod inte vad det hade att göra med att jag vill värna om min grund. Det låter som en ganska hård byggnadsvårdssekt-pryl... Finns en hel del sånt folk, men dra inte alla över en och samma kam, jag har valt att göra just detta på just detta viset, inte för att någon byggnadsvårdssekt tycker så, utan för att det är vad jag själv anser är mest hållbart i längden och mest förenligt med huset i fråga. Sen får nästa person som renoverar huset om 200 år göra om precis som hen lever och tycker, det har jag absolut inget emot.Martin_B skrev:Värme stiger ju uppåt, men om där är 5 grader i krypgrunden, och 22 grader i huset, så visst gör isolerade golv lite i alla fall?
Ju bättre isolerad golvet är från krypgrundens kyla, desto högre temperatur kan golvet hålla helt enkelt. Det kan nog göra en del skillnad under riktigt kalla dagar.
Gammal funktionell teknik i all ära, och att man vill bevara allt så tidsenligt som möjligt med husets ålder, självklart, men vill man verkligen återuppleva komforten man hade för 120 år sedan? I så fall bör man ju ta bort alla andra moderniteter också så man får börja tvätta för hand osv. osv. listan kan göras väldigt lång.
Lösa problemet med fuktig grund går alldeles säkert att göra på annat sätt, än enbart spillvärme via bjälklaget. Här följer en av många olika sidor med olika lösningar:
[länk]
Jag tror att det är fler som har problem med sina gamla krypgrunder på grund av att golven har blivit för bra isolerade än dom som har problem med kalla golv på grund av för lite isolering.
Precis som det sagts tidigare beror kalla golv till stor del på drag t ex på grund av att isoleringen har sjunkit ihop så att det blir en luftspalt ända från ytterväggarna under hela golvet.
Precis som det sagts tidigare beror kalla golv till stor del på drag t ex på grund av att isoleringen har sjunkit ihop så att det blir en luftspalt ända från ytterväggarna under hela golvet.
Så är min åsikt också.useless skrev:Jag tror att det är fler som har problem med sina gamla krypgrunder på grund av att golven har blivit för bra isolerade än dom som har problem med kalla golv på grund av för lite isolering.
Precis som det sagts tidigare beror kalla golv till stor del på drag t ex på grund av att isoleringen har sjunkit ihop så att det blir en luftspalt ända från ytterväggarna under hela golvet.
Exakt, var ju därför som jag la till det också.Meurman skrev:
Naturligtvis får alla göra som de önskar. Liksom du . Anledningen till att jag tog upp exemplet med att tvätta för hand, är att jag i flera inlägg från dig märkt att du gärna håller dig till de tekniker man använde sig av när ditt hus byggdes, vilket inte alls behöver vara fel, men att du verkar gå väldigt strikt på den linjen. Något som inte heller behöver vara fel, men kan i vissa fall hindra exempelvis en bättre komfort, bara för att man hårt vill köra på en viss linje.men sen vandrar också varmluft mot kall luft, oavsett riktigt uppåt eller nedåt, så har jag fått det förklarat för mig iallafall! Men hur som.. Det handlar helt enkelt om olika sätt att se på det! Det finns jättebra lösningar från flera sekel, inte bara vårt och förra, men att börja tvätta för hand osv har jag ingen lust med, förstod inte vad det hade att göra med att jag vill värna om min grund. Det låter som en ganska hård byggnadsvårdssekt-pryl... Finns en hel del sånt folk, men dra inte alla över en och samma kam, jag har valt att göra just detta på just detta viset, inte för att någon byggnadsvårdssekt tycker så, utan för att det är vad jag själv anser är mest hållbart i längden och mest förenligt med huset i fråga. Sen får nästa person som renoverar huset om 200 år göra om precis som hen lever och tycker, det har jag absolut inget emot.
Återigen, inget fel i det och alla väljer själv hur de vill göra, jag ville bara påpeka en viss problematik med det.
För jag tänker som så, att du lägger ner väldigt mycket arbete på detta hus, enorma ansträngningar, både fysiskt, psykiskt och ekonomiskt. Och då tänker jag, att när du ändå har bjälklaget mot krypgrunden öppen, så hade du exempelvis kunnat omvandla den till en varmgrund istället. Det borde ju rimligtvis kunna hålla dina golv på BV varmare, än med en kall krypgrund, utan att försämra byggtekniskt. Det borde väl snarare förbättra förutsättningarna för konstruktionen för då blir bjälklaget mycket varmare, likväl värmebärare, eller vattenledningar etc. som löper i krypgrunden, om du nu skall ha sådana förlagda där.
Återigen, detta är bara en diskussion i all välmening, inga ilska toner på något vis
@ Meurman: Tycker du resonerar helt rätt ang isoleringen. (Dvs, precis som jag. )
Jag valde att isolera med spån i mellanbjälklaget under ett vindsrum där vårt FTX-agg står, just för att det isolerar måttligt eftersom jag ville få upp lite strövärme till rummet så att det håller sig frostfritt på vintern. Därmed slipper jag att installera ett elelement/frostvakt. (Frostfritt därför att kondensvattnet inte får frysa.)
Har fungerat i >15 år nu, och komforten i bostadsrummet under är klart bättre också med isolering i taket, om än måttlig. Tidigare var både vindsrummet och mellanbjälklaget oisolerat...)
Att spånet sjunker ihop kompenseras med mjuka fjädrande isoleringsskivor längs ytterväggskanterna, (alltså ovanpå spånet lätt hopklämda av golvbrädorna).
Tyvärr är det väl dock så att mindre isolering i golvet ger svalare golvbrädor, men det är marginellt, (tempskillnad i golvbrädorna), om det är 20 cm glasull el 20 cm kutterspån. Har man golvdrag däremot så susar ju iskall luft in under och genom springorna i golvet och ger ett markant kallare golv.
Om man ser till att ha obehandlade trägolv så upplevs de som klart varmare och skönare att gå på barfota jämfört med plastgolv, (dvs plastmattor, laminat, och lackade/målade trägolv).
Att åstadkomma en välfungerande krypgrund är som balansgång på slak lina. Dock, som jag förstått det så är den primära boven att marken under grunden är kallare än uteluften. Det leder till kondens/fukt när uteluften kommer in i grunden och kyls av. Därför vill man ha en varm grund. Därför vill man inte släppa in vinterkylan som kyler ner marken.
För många äldre hus kan det också vara så att grunden behöver hållas lite varmare för att förhindra tjälskador/sättningar då de ofta inte är så djupt grundlagda. (Vilket man rent praktiskt förmodligen lärt sig av äldre hus. Förutsättningen är dock att det blir en del spillvärme ner i grunden.) Det är kanske inte ett problem här då det var rena sandåsen om mitt minne inte är helt galet?
Jag valde att isolera med spån i mellanbjälklaget under ett vindsrum där vårt FTX-agg står, just för att det isolerar måttligt eftersom jag ville få upp lite strövärme till rummet så att det håller sig frostfritt på vintern. Därmed slipper jag att installera ett elelement/frostvakt. (Frostfritt därför att kondensvattnet inte får frysa.)
Har fungerat i >15 år nu, och komforten i bostadsrummet under är klart bättre också med isolering i taket, om än måttlig. Tidigare var både vindsrummet och mellanbjälklaget oisolerat...)
Att spånet sjunker ihop kompenseras med mjuka fjädrande isoleringsskivor längs ytterväggskanterna, (alltså ovanpå spånet lätt hopklämda av golvbrädorna).
Tyvärr är det väl dock så att mindre isolering i golvet ger svalare golvbrädor, men det är marginellt, (tempskillnad i golvbrädorna), om det är 20 cm glasull el 20 cm kutterspån. Har man golvdrag däremot så susar ju iskall luft in under och genom springorna i golvet och ger ett markant kallare golv.
Om man ser till att ha obehandlade trägolv så upplevs de som klart varmare och skönare att gå på barfota jämfört med plastgolv, (dvs plastmattor, laminat, och lackade/målade trägolv).
Att åstadkomma en välfungerande krypgrund är som balansgång på slak lina. Dock, som jag förstått det så är den primära boven att marken under grunden är kallare än uteluften. Det leder till kondens/fukt när uteluften kommer in i grunden och kyls av. Därför vill man ha en varm grund. Därför vill man inte släppa in vinterkylan som kyler ner marken.
För många äldre hus kan det också vara så att grunden behöver hållas lite varmare för att förhindra tjälskador/sättningar då de ofta inte är så djupt grundlagda. (Vilket man rent praktiskt förmodligen lärt sig av äldre hus. Förutsättningen är dock att det blir en del spillvärme ner i grunden.) Det är kanske inte ett problem här då det var rena sandåsen om mitt minne inte är helt galet?
När krypgrunden blir kall under längre köldperioder blir golven kalla, även om man har fått det vindtätt.
Förr i tiden klarade man det genom att gå i yllesockor.
Jag är ingen byggnadsvårdsromantiker så därför funderar jag på andra lösningar, utan att använda material som kan skada huset.
Jag gillar ditt perspektiv att huset ska stå i 200 år. Det är där byggnadsvårdstänkandet kommer in. Äldre hus kan stå hur länge som helst, om man tar hand om dom lite. Moderna hus med modern teknik, troligen inte.
Förr i tiden klarade man det genom att gå i yllesockor.
Jag är ingen byggnadsvårdsromantiker så därför funderar jag på andra lösningar, utan att använda material som kan skada huset.
Jag gillar ditt perspektiv att huset ska stå i 200 år. Det är där byggnadsvårdstänkandet kommer in. Äldre hus kan stå hur länge som helst, om man tar hand om dom lite. Moderna hus med modern teknik, troligen inte.
Jag för min del uppskattar TS raka linje att så långt det går hålla sig till gamla väl beprövade metoder.
Då vet man vilka svagheter och styrkor som finns och vad man kan förvänta sig.
Kanske är det ok att behöva åtgärda en trossbotten efter ca 100 år?
Om man vet om detta och bygger så att det relativt smidigt går att åtgärda.
Jämför med moderna hus/mtrl/metoder där t ex badrum och kök inte förväntas överleva mer än 15-20 år innan de måste renoveras. (Dyrt som pocker om man jämför med lite el t o m mkt trävirke till trossbotten, och minst lika störande för huslivet.)
Då vet man vilka svagheter och styrkor som finns och vad man kan förvänta sig.
Kanske är det ok att behöva åtgärda en trossbotten efter ca 100 år?
Om man vet om detta och bygger så att det relativt smidigt går att åtgärda.
Jämför med moderna hus/mtrl/metoder där t ex badrum och kök inte förväntas överleva mer än 15-20 år innan de måste renoveras. (Dyrt som pocker om man jämför med lite el t o m mkt trävirke till trossbotten, och minst lika störande för huslivet.)
Hallå!
Lite grejer har hänt..
Panelen på ena köksväggen var för dålig för att lappa och laga, så där har jag satt upp lite ny. Har börjat ta bort lite gammal tretex/board av något slag i salen, väldigt spännande att hitta alla gamla ytskikt! Sedan visade det sig att den eventuella hussvampen var faktiskt hussvamp, så nu inväntar vi nytt besök av Anticimex så ska vi sanera och undersöka hur pass mycket det har spridit sig. Medan vi väntar har jag skottat ur all kalk i grunden...
Lite bilder... Hade fint så länge!
Lite grejer har hänt..
Panelen på ena köksväggen var för dålig för att lappa och laga, så där har jag satt upp lite ny. Har börjat ta bort lite gammal tretex/board av något slag i salen, väldigt spännande att hitta alla gamla ytskikt! Sedan visade det sig att den eventuella hussvampen var faktiskt hussvamp, så nu inväntar vi nytt besök av Anticimex så ska vi sanera och undersöka hur pass mycket det har spridit sig. Medan vi väntar har jag skottat ur all kalk i grunden...
Lite bilder... Hade fint så länge!
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Ajaj bäst göra uppehåll i renoveringen om du har hussvamp. Annars kan det bli backslag, då man inte vet på förhand hur mycket som måste rivas.Inte alltför sällan blir det ekonomiskt ohållbart, och rivning är enda lösningen. Man brukar rekommendera borttagning av allt angripet virke samt allt inom en meters radie från angrepp.
t ex http://www.expressen.se/leva-och-bo/de-tvingades-elda-upp-huset/
Därför bäst att ha koll på just hussvamp innan man sätter igång, eller ens införskaffar en byggnad.
Men vi hoppas på det bästa.
t ex http://www.expressen.se/leva-och-bo/de-tvingades-elda-upp-huset/
Därför bäst att ha koll på just hussvamp innan man sätter igång, eller ens införskaffar en byggnad.
Men vi hoppas på det bästa.
E de bara det gula pulvret man ser där? Det verkar vara ett minimalt angrepp i så fall.Meurman skrev:Hallå!
Idag kommer sotarna (Ja plural tydligen) och börjar rensa och provtrycka samtliga rökkanaler i huset, då blev det lite bråttom att bila bort "klumpen" som sattes framför rökkanalen på 50-talet som gick till den gamla vedspisen..
Sen har vi haft lite "eventuell hussvamp", väntar på provsvar nu.. Förhoppningsvis är det inget, men vi kollar för att vara på säkra sidan! Efter att det är avklarat ska jag äntligen lägga i all trossbotten, vindduk och sen kan våran elektriker börja jobba!
[bild]
Å inte bara det. Sågspånen är också bättre för den hejdar värmeförlust genom strålning bättre också.Martin_B skrev:Nja, en sanning med modifikation. Det beror helt enkelt på.
Om man låter bli att packa kutterspån vilket innebär att det blir jättemycket luft kvar mellan spånen, så skulle man således kunna tro att det isolerar jättebra. Problemet är bara att i och med att det inte är slutna celler där luften blir kvar, så uppstår det konvektion så luften fritt kan cirkulera. Det sänker i sin tur isoleringsförmågan.
Ju långsammare konvektion, desto bättre isoleringsförmåga naturligtvis.
Hade du haft ett material som har kutterspåntunna väggar med små slutna celler i en storlek om några millimeter i diameter per cell, så hade det isolerat ofantligt mycket bättre än samma mängd kutterspån bara löst hällt ner i dito testbehållare och med samma tjocklek totalt. Det är p.g.a att de slutna cellerna förhindrar konvektion, till skillnad från löst kutterspån.
Om du däremot packar kutterspånet, så blir det mycket svårare för luften att transporteras mellan ihåligheterna. Konvektionen blir därmed långsammare och du får bättre isoleringsförmåga.
Luft isolerar mycket bra, förutsatt att den inte snabbt transporterar bort värmen genom konvektion.
Effekten på värmetransport genom strålning beror på den varma utstrålande ytans temp och den mottagande ytans temp i ett exponentiellt förhållande.
Så om vi har temp 1 på ena ytan och temp 2 på andra ytan säg 1 dm ifrån, så minskar strålingsförlusterna kraftigt för varje gång vi delar av utrymmet med fler ytor som innebär lägre temperaturskillnader mellan utstrålande yta och påstrålad yta.
Så sågspån vinner av två anledningar, "strålning" och "luftkonvektion", men hyvelspån leder i ligan "värmeledning".
På samma vis ger något mer packad mineralull bättre isoleringförmåga än opackad eller uppfluffad.
Ojojoj, får läsa genom detta typ 1/veckan för att hänga med! Men låter jätteintressant!Mikael_L skrev:Å inte bara det. Sågspånen är också bättre för den hejdar värmeförlust genom strålning bättre också.
Effekten på värmetransport genom strålning beror på den varma utstrålande ytans temp och den mottagande ytans temp i ett exponentiellt förhållande.
Så om vi har temp 1 på ena ytan och temp 2 på andra ytan säg 1 dm ifrån, så minskar strålingsförlusterna kraftigt för varje gång vi delar av utrymmet med fler ytor som innebär lägre temperaturskillnader mellan utstrålande yta och påstrålad yta.
Så sågspån vinner av två anledningar, "strålning" och "luftkonvektion", men hyvelspån leder i ligan "värmeledning".
På samma vis ger något mer packad mineralull bättre isoleringförmåga än opackad eller uppfluffad.