Ventilation fritidshus
Hej!
Jag har nyss köpt ett enplans fritidshus på 60m2 (krypgrund). Idag finns det endast ventilation i badrummet, resten av huset är självdrag. Ventilationen i badrummet är en enkel tilluft samt en solcellsdriven frånluft.
Nu funderar jag på att sätta in tilluft i de två sovrummen samt i vardagsrummet och till sist en solcelssdriven frånluft i köket. Verkar detta som en bra idé eller finns det andra lösningar?
Det bör tilläggas att vi har en spiskasset i vardagsrummet samt en köksfläkt i köket, tror dock inte det är något direkt sug i den när den inte är igång.
mvh,
Tommy
Jag har nyss köpt ett enplans fritidshus på 60m2 (krypgrund). Idag finns det endast ventilation i badrummet, resten av huset är självdrag. Ventilationen i badrummet är en enkel tilluft samt en solcellsdriven frånluft.
Nu funderar jag på att sätta in tilluft i de två sovrummen samt i vardagsrummet och till sist en solcelssdriven frånluft i köket. Verkar detta som en bra idé eller finns det andra lösningar?
Det bör tilläggas att vi har en spiskasset i vardagsrummet samt en köksfläkt i köket, tror dock inte det är något direkt sug i den när den inte är igång.
mvh,
Tommy
Medlem
· Stockholm
· 1 392 inlägg
Hur funkar solcellsdriften på vintern? Känns som en sommarlösning, ska ni inte vara där på vintern är det kanske ok men knappast enl BBR.
Annars finns det små fläktar att montera i t.ex. köksskåp, som kan dubblera som köksfläkt och frånluftfläkt, kallas kryddhyllefläkt.
De flesta fläktar på marknaden kommer vara överdimensionerade för ditt hus, så du får ställa ner den elektriskt.
Annars finns det små fläktar att montera i t.ex. köksskåp, som kan dubblera som köksfläkt och frånluftfläkt, kallas kryddhyllefläkt.
De flesta fläktar på marknaden kommer vara överdimensionerade för ditt hus, så du får ställa ner den elektriskt.
tack för svar!
den solcellsdrivna frånluften vi har i badrummet nu är en sån här: http://www.bygghemma.se/inomhus/var...minivent-med-separat-solpanel/p-676391-676392
Den går ju även på vintern om då färre timmar. Är det så att frånluften bör gå hela tiden eller räcker det att luften går runt några timmar om dagen och sedan bara tilluft?
den solcellsdrivna frånluften vi har i badrummet nu är en sån här: http://www.bygghemma.se/inomhus/var...minivent-med-separat-solpanel/p-676391-676392
Den går ju även på vintern om då färre timmar. Är det så att frånluften bör gå hela tiden eller räcker det att luften går runt några timmar om dagen och sedan bara tilluft?
ok, tack!
Så in princip så skulle det räcka att sätta in tilluft i sovrum och vardagsrum. Samt klara mig på frånluft i badrummet samt det lilla som köksfläkten eventuellt kan suga ut?
yes, vi använder huset även på helger vintertid.
Så in princip så skulle det räcka att sätta in tilluft i sovrum och vardagsrum. Samt klara mig på frånluft i badrummet samt det lilla som köksfläkten eventuellt kan suga ut?
yes, vi använder huset även på helger vintertid.
ok toppen!
Är det nåt annat jag borde tänka på för tilluften? Funkar det med typ dessa? http://www.biltema.se/sv/Bygg/VVS/Ventilation/Vaggventil/Vaggventilation-2000031715/
Är det nåt annat jag borde tänka på för tilluften? Funkar det med typ dessa? http://www.biltema.se/sv/Bygg/VVS/Ventilation/Vaggventil/Vaggventilation-2000031715/
de kommer sättas ca 20 centimeter bredvid fönstren då det inte finns plats ovanför.
Finns det något sätt att ta reda på om jag får rätt undertryck i huset. Tänker även att det kanske är dåligt att dra upp luft genom golvet från krypgrunden?
Finns det något sätt att ta reda på om jag får rätt undertryck i huset. Tänker även att det kanske är dåligt att dra upp luft genom golvet från krypgrunden?
ok, tusen tack för hjälpen!
tänker att jag eventuellt byter tröskel vid dörrarna så att det blir nån centimeter öppning under dem där luften kan gå igenom.
Nästa grej är att försöka lösa stuglukten. Förhoppningsvis hjälper de nya ventilerna lite. Sen får jag se över krypgrunden. Har en woods TDR28fs som håller fuktnivån konstant vid 60rf. Tycker att jordlukten har minskat därnere sen jag satt in avfuktaren men gissar att det kommer upp lukt därifrån ändå. Det är torrt och fint därnere och även på vinden. Anticimex hade inget att anmärka när de gjorde fuktbesiktning. Däremot så finns det saltavlagringar på den ena murade sidan i grunden så det får jag se över. Kan det fungera (luktmässigt) att sätta in en kanalfläkt i grunden för att dra ut stillastående luft och genom det även lukt? eller är det risk att det blir värre då? Vad jag kan se så är det helt tätt i krypgrunden. Inga ventiler eller andra otätheter och som sagt så verkar avfuktaren hålla en bra rf utan att jobba ihjäl sig.
tänker att jag eventuellt byter tröskel vid dörrarna så att det blir nån centimeter öppning under dem där luften kan gå igenom.
Nästa grej är att försöka lösa stuglukten. Förhoppningsvis hjälper de nya ventilerna lite. Sen får jag se över krypgrunden. Har en woods TDR28fs som håller fuktnivån konstant vid 60rf. Tycker att jordlukten har minskat därnere sen jag satt in avfuktaren men gissar att det kommer upp lukt därifrån ändå. Det är torrt och fint därnere och även på vinden. Anticimex hade inget att anmärka när de gjorde fuktbesiktning. Däremot så finns det saltavlagringar på den ena murade sidan i grunden så det får jag se över. Kan det fungera (luktmässigt) att sätta in en kanalfläkt i grunden för att dra ut stillastående luft och genom det även lukt? eller är det risk att det blir värre då? Vad jag kan se så är det helt tätt i krypgrunden. Inga ventiler eller andra otätheter och som sagt så verkar avfuktaren hålla en bra rf utan att jobba ihjäl sig.
Redigerat:
Börja med avfuktaren om grunden är tät. Det du kallar jordlukt är nog den lukt som satt sig i väggar och möbler pga dålig ventilation och då stugan har kallställts på vintern. Jag tror inte det kommer upp mycket dofter från grunden om inte det är stora sprickor och otätt i bjälklaget.
Vilken värme kommer du hålla i stugan som lägsta nivå den kalla årstiden?
Det påverkar nog hur du ska göra med ventilationen. Frisk luft är alltid bra men bör anpassas till hur ni använder stugan. Ofta låter man frånluften gå ut i badrummet och här låter det som den är kompletterad med en paxfläkt. Tilluften tar man sen in på lämpliga platser i stugans olika rum.
Krypgrunden
Att installera en kanalfläkt utan att förstå vart luften du ska suga ut kommer ifrån är mindre bra.
Suger du ner varm luft från stugans boyta så kan den kondensera på vägen ner genom trossbotten eller i krypgrunden då temperaturen oftast sjunker rejält.
Om tänkte låta fläkten dra friskluft genom grunden tex från en sida till en annan så är det i mina ögon en fara om du inte har en gigantisk avfuktare då luft vissa årstider som tex på sensommar och höst innehåller mycket vatten per kubikmeter som troligtvis kyls då krypgrunder ofta är svala. Det kan tillföra stora mängder fukt och tom vatten om du tänker dig hur mycket dagg det kan vara i gräset en morgon i september.
Jag vet att vissa förordar undertryck. Dvs täta krypgrunden och skapa ett litet undertryck som då måste ta luft ifrån stugan och på det sättet minskar lukten. Samtidigt drar du ner fukt i trossbotten så mitt råd är att du läser in dig noga innan du gör en sådan lösning med kanalfläkt eller annat undertryck.
Jag vet att det finns alternativ på metoder för att få bort oönskad lukt. Innan man väljer metod föreslår jag att du försöker hitta källan till lukten. Då kan du förhoppningsvis se till att orsaken till den dåliga lukten inte förvärras eller i bästa fall åtgärda luktkällan. Du har redan börjat eftersom fukt brukar vara en central faktor vid dålig lukt.
Vi kan väl återkomma till generell lukthantering. Jag har prövat lite spännande alternativ.
Jag är glad amatör men har samlat på mig en del erfarenheter genom åren, Jag delar gärna dessa om det är ok att ställa lite frågor. Jag vet att det finns många "patentlösningar" på krypgrunder men min erfarenhet är att de flesta hus har olika förutsättningar.
Är det ok med frågor och du får naturligtvis ställa frågor till mig också.
Hur gammalt är huset?
Hur ser det ut i grunden, är marken täck med plast som är uppvikt mot murarna? (Annars beskriv hur det ser ut)
Är det du som satt in avfuktaren?
Vilken temperatur har föregående ägare hållit den kalla årstiden?
Vilken temperatur tänker ni hålla i stugan den kalla årstiden?
Är paxfläkten ansluten rakt upp i rör eller skorsten eller ut genom yttervägg?
Är det "jordlukt"/källare och inte någon "kemisk doft"?
Det fanns ju ingen anmärkning på besiktningen om fuktproblematik vilket är jättebra.
Min erfarenhet att torrare luft och torrare material ger mindre lukt. Det lär finnas en några produkter som när de en gång blivit blöta luktar även om det torkas men det borde i mina ögon funnits med som kommentar i besiktningsprotokollet.
Kan du göra en handritat skiss av stugans planlösning, väderstreck och en liknande i hur det ser ut i krypgrunden. Handritat går utmärkt och proportionerna är inte viktiga. Ta en bild med mobilen och lägg upp här i tråden. Jag har sett att det ökar intresset hos folk med erfarenhet att komma med tankar och förslag.
Vill du sedan lägga upp en bild på stugan så är det alltid kul men jag har full förståelse för om du inte vill.
Det påverkar nog hur du ska göra med ventilationen. Frisk luft är alltid bra men bör anpassas till hur ni använder stugan. Ofta låter man frånluften gå ut i badrummet och här låter det som den är kompletterad med en paxfläkt. Tilluften tar man sen in på lämpliga platser i stugans olika rum.
Krypgrunden
Att installera en kanalfläkt utan att förstå vart luften du ska suga ut kommer ifrån är mindre bra.
Suger du ner varm luft från stugans boyta så kan den kondensera på vägen ner genom trossbotten eller i krypgrunden då temperaturen oftast sjunker rejält.
Om tänkte låta fläkten dra friskluft genom grunden tex från en sida till en annan så är det i mina ögon en fara om du inte har en gigantisk avfuktare då luft vissa årstider som tex på sensommar och höst innehåller mycket vatten per kubikmeter som troligtvis kyls då krypgrunder ofta är svala. Det kan tillföra stora mängder fukt och tom vatten om du tänker dig hur mycket dagg det kan vara i gräset en morgon i september.
Jag vet att vissa förordar undertryck. Dvs täta krypgrunden och skapa ett litet undertryck som då måste ta luft ifrån stugan och på det sättet minskar lukten. Samtidigt drar du ner fukt i trossbotten så mitt råd är att du läser in dig noga innan du gör en sådan lösning med kanalfläkt eller annat undertryck.
Jag vet att det finns alternativ på metoder för att få bort oönskad lukt. Innan man väljer metod föreslår jag att du försöker hitta källan till lukten. Då kan du förhoppningsvis se till att orsaken till den dåliga lukten inte förvärras eller i bästa fall åtgärda luktkällan. Du har redan börjat eftersom fukt brukar vara en central faktor vid dålig lukt.
Vi kan väl återkomma till generell lukthantering. Jag har prövat lite spännande alternativ.
Jag är glad amatör men har samlat på mig en del erfarenheter genom åren, Jag delar gärna dessa om det är ok att ställa lite frågor. Jag vet att det finns många "patentlösningar" på krypgrunder men min erfarenhet är att de flesta hus har olika förutsättningar.
Är det ok med frågor och du får naturligtvis ställa frågor till mig också.
Hur gammalt är huset?
Hur ser det ut i grunden, är marken täck med plast som är uppvikt mot murarna? (Annars beskriv hur det ser ut)
Är det du som satt in avfuktaren?
Vilken temperatur har föregående ägare hållit den kalla årstiden?
Vilken temperatur tänker ni hålla i stugan den kalla årstiden?
Är paxfläkten ansluten rakt upp i rör eller skorsten eller ut genom yttervägg?
Är det "jordlukt"/källare och inte någon "kemisk doft"?
Det fanns ju ingen anmärkning på besiktningen om fuktproblematik vilket är jättebra.
Min erfarenhet att torrare luft och torrare material ger mindre lukt. Det lär finnas en några produkter som när de en gång blivit blöta luktar även om det torkas men det borde i mina ögon funnits med som kommentar i besiktningsprotokollet.
Kan du göra en handritat skiss av stugans planlösning, väderstreck och en liknande i hur det ser ut i krypgrunden. Handritat går utmärkt och proportionerna är inte viktiga. Ta en bild med mobilen och lägg upp här i tråden. Jag har sett att det ökar intresset hos folk med erfarenhet att komma med tankar och förslag.
Vill du sedan lägga upp en bild på stugan så är det alltid kul men jag har full förståelse för om du inte vill.
sjysst!
här kommer lite svar:
F: Vilken värme kommer du hålla i stugan som lägsta nivå den kalla årstiden?
S: runt 10grader när jag inte är där men har läst att vissa förordar 15 grader för fuktens skull men det blir för dyrt. Har en Lvp samt lite stödvärme från element för detta.
F: Det påverkar nog hur du ska göra med ventilationen. Frisk luft är alltid bra men bör anpassas till hur ni använder stugan. Ofta låter man frånluften gå ut i badrummet och här låter det som den är kompletterad med en paxfläkt. Tilluften tar man sen in på lämpliga platser i stugans olika rum.
S: idag finns det ingen ventilation förutom in och ut i badrummet. Tänkte isåfall fixa inluft i de andra rummen och då eventuellt bytavsolcellsutblåset i badrummet till en pax/Fresh.
Krypgrunden
Jag vet att vissa förordar undertryck. Dvs täta krypgrunden och skapa ett litet undertryck som då måste ta luft ifrån stugan och på det sättet minskar lukten. Samtidigt drar du ner fukt i trossbotten så mitt råd är att du läser in dig noga innan du gör en sådan lösning med kanalfläkt eller annat undertryck.
S: Yes, har läst på en hel del och en bra sorbtionsavfuktare verkar kanske vara det bästa men är vill gärna se om det går att hitta en billigare lösning
F: Hur gammalt är huset?
S: huset är byggt på krypgrund 1970, sen har det byggts ut lite c:a 20m2 och den delen står på källaregrund. Så c:a 40m2 är krypgrund de andra 20m2 är typ källare, Det sitter ihop och har öppningar till varandra. Så det är en helt sluten lösning.
F: Hur ser det ut i grunden, är marken täck med plast som är uppvikt mot murarna? (Annars beskriv hur det ser ut)
S: huset står på berg, ganska plant med lite låt neråt källardelen. Berget är torrt och fint. Jag har inte lagt in någon markplast än men funderar på att göra det. Eftersom det är så torrt som det är så är jag lite fundersam på om det istället skulle förvärra läget med fukt under plasten mm. vad tror du?
F: Är det du som satt in avfuktaren?
S: japp! de som bodde där innan bodde där permanent men kände inte att de var nödvändigt med avfuktare. Jag är en orolig själ så jag slängde in en direkt. Dock skall jag säga att rf kunde ligga på 70% ibland men den gick snabbt ner på 60% som jag ställt avfuktaren på. Nu när det är kallare så håller sig rf på 59-60 utan att avfuktaren är på. Temperaturen är runt 15 grader i krypgrunden på sommaren och nu på runt 10 grader.
F: Vilken temperatur har föregående ägare hållit den kalla årstiden?
S: de bodde där permanent så gissningsvis runt 20 grader även vintertid. Det fanns ingen stuglukt när vi fick huset i juni men tycker att det uppkommit nu mot slutet på sommaren.
F: Vilken temperatur tänker ni hålla i stugan den kalla årstiden?
S: 10C
F: Är paxfläkten ansluten rakt upp i rör eller skorsten eller ut genom yttervägg?
S: vi har ingen sådan lösning idag. Som sagt bara ventiler i badrummet.
F: Är det "jordlukt"/källare och inte någon "kemisk doft"?
S: Det som kändes i källaren innan avfuktaren ställdes dit var jordlukt men den tycker jag nästan är borta sedan woodsen. Lukten i huset är lite som när täcken och textil har legat lite fuktigt (vilket det mycket riktigt har gjort). Allt trä i trossbotten är torrt och fint. Inga impregnerade syllar mm. Men det finns lite saltavlagringar i den ena murade väggen i grunden. Just där blir det lite fuktigt med. Nu står avfuktaren just där så det torkar snabbt.
Det fanns ju ingen anmärkning på besiktningen om fuktproblematik vilket är jättebra.
Min erfarenhet att torrare luft och torrare material ger mindre lukt. Det lär finnas en några produkter som när de en gång blivit blöta luktar även om det torkas men det borde i mina ögon funnits med som kommentar i besiktningsprotokollet.
S: ja, som sagt så upplevde vi inget sådant när det var torrt i början på sommaren.
F: Kan du göra en handritat skiss av stugans planlösning, väderstreck och en liknande i hur det ser ut i krypgrunden. Handritat går utmärkt och proportionerna är inte viktiga. Ta en bild med mobilen och lägg upp här i tråden. Jag har sett att det ökar intresset hos folk med erfarenhet att komma med tankar och förslag.
S: jag kan ta lite bilder när jag är där i helgen. Skall försöka rita en bild med och lägga upp. (red: la med en halvkass handritad skiss, hoppas att den ger någon hjälp).
Tack för att du tar dig tid med detta!
här kommer lite svar:
F: Vilken värme kommer du hålla i stugan som lägsta nivå den kalla årstiden?
S: runt 10grader när jag inte är där men har läst att vissa förordar 15 grader för fuktens skull men det blir för dyrt. Har en Lvp samt lite stödvärme från element för detta.
F: Det påverkar nog hur du ska göra med ventilationen. Frisk luft är alltid bra men bör anpassas till hur ni använder stugan. Ofta låter man frånluften gå ut i badrummet och här låter det som den är kompletterad med en paxfläkt. Tilluften tar man sen in på lämpliga platser i stugans olika rum.
S: idag finns det ingen ventilation förutom in och ut i badrummet. Tänkte isåfall fixa inluft i de andra rummen och då eventuellt bytavsolcellsutblåset i badrummet till en pax/Fresh.
Krypgrunden
Jag vet att vissa förordar undertryck. Dvs täta krypgrunden och skapa ett litet undertryck som då måste ta luft ifrån stugan och på det sättet minskar lukten. Samtidigt drar du ner fukt i trossbotten så mitt råd är att du läser in dig noga innan du gör en sådan lösning med kanalfläkt eller annat undertryck.
S: Yes, har läst på en hel del och en bra sorbtionsavfuktare verkar kanske vara det bästa men är vill gärna se om det går att hitta en billigare lösning
F: Hur gammalt är huset?
S: huset är byggt på krypgrund 1970, sen har det byggts ut lite c:a 20m2 och den delen står på källaregrund. Så c:a 40m2 är krypgrund de andra 20m2 är typ källare, Det sitter ihop och har öppningar till varandra. Så det är en helt sluten lösning.
F: Hur ser det ut i grunden, är marken täck med plast som är uppvikt mot murarna? (Annars beskriv hur det ser ut)
S: huset står på berg, ganska plant med lite låt neråt källardelen. Berget är torrt och fint. Jag har inte lagt in någon markplast än men funderar på att göra det. Eftersom det är så torrt som det är så är jag lite fundersam på om det istället skulle förvärra läget med fukt under plasten mm. vad tror du?
F: Är det du som satt in avfuktaren?
S: japp! de som bodde där innan bodde där permanent men kände inte att de var nödvändigt med avfuktare. Jag är en orolig själ så jag slängde in en direkt. Dock skall jag säga att rf kunde ligga på 70% ibland men den gick snabbt ner på 60% som jag ställt avfuktaren på. Nu när det är kallare så håller sig rf på 59-60 utan att avfuktaren är på. Temperaturen är runt 15 grader i krypgrunden på sommaren och nu på runt 10 grader.
F: Vilken temperatur har föregående ägare hållit den kalla årstiden?
S: de bodde där permanent så gissningsvis runt 20 grader även vintertid. Det fanns ingen stuglukt när vi fick huset i juni men tycker att det uppkommit nu mot slutet på sommaren.
F: Vilken temperatur tänker ni hålla i stugan den kalla årstiden?
S: 10C
F: Är paxfläkten ansluten rakt upp i rör eller skorsten eller ut genom yttervägg?
S: vi har ingen sådan lösning idag. Som sagt bara ventiler i badrummet.
F: Är det "jordlukt"/källare och inte någon "kemisk doft"?
S: Det som kändes i källaren innan avfuktaren ställdes dit var jordlukt men den tycker jag nästan är borta sedan woodsen. Lukten i huset är lite som när täcken och textil har legat lite fuktigt (vilket det mycket riktigt har gjort). Allt trä i trossbotten är torrt och fint. Inga impregnerade syllar mm. Men det finns lite saltavlagringar i den ena murade väggen i grunden. Just där blir det lite fuktigt med. Nu står avfuktaren just där så det torkar snabbt.
Det fanns ju ingen anmärkning på besiktningen om fuktproblematik vilket är jättebra.
Min erfarenhet att torrare luft och torrare material ger mindre lukt. Det lär finnas en några produkter som när de en gång blivit blöta luktar även om det torkas men det borde i mina ögon funnits med som kommentar i besiktningsprotokollet.
S: ja, som sagt så upplevde vi inget sådant när det var torrt i början på sommaren.
F: Kan du göra en handritat skiss av stugans planlösning, väderstreck och en liknande i hur det ser ut i krypgrunden. Handritat går utmärkt och proportionerna är inte viktiga. Ta en bild med mobilen och lägg upp här i tråden. Jag har sett att det ökar intresset hos folk med erfarenhet att komma med tankar och förslag.
S: jag kan ta lite bilder när jag är där i helgen. Skall försöka rita en bild med och lägga upp. (red: la med en halvkass handritad skiss, hoppas att den ger någon hjälp).
Tack för att du tar dig tid med detta!
Redigerat:
Jag tycker att det är kul om jag kan hjälpa till men jag är inte road av att kasta ut generella råd. Google är mycket bättre på det.
Jag lägger gärna lite tid på detta när jag ser din respons och aktiva svar.
Jag förstår inte riktigt hur paxfläkten är ansluten. Eftersom inte besiktningsmannen skrikit så blåser den inte ut på vinden.(Har sett ett sådant,) Den borde därför gå i ett ventilations rör upp genom taket eller ut genom fasaden/yttervägg.
Vill du låta bli att lägga upp skisser och bilder publikt så går det att använda funktionen PM men då får du också mindre respons tror jag.
Hur ser det ut utanför grundmuren där du ser fukt? Kanske är enkelt åtgärdat ifall föregående ägare anlagt en rabatt där,
Titta runt huset när ni kommer dit. Det ska bli mycket regn under veckan och då ser du kanske om vatten samlas på något särskilt ställe runt vid huset.
Titta så att hängrännorna är rensade och att stuprören tar vattnet långt ifrån huset. Går stuprören ner i marken så försök forska i vart de tar vägen.
När det gäller temperatur inne på vintern så förstår jag energihushållning men ska komplettera det med hur jag tror man kan göra för att minimera effekterna av låg temperatur. Ert hus är nu varmt och de mesta av materialet i huset ovanför grunden har anpassat sig till sommarens klimat. Nu har vi haft rekord torrt och rekord torr höst tills nu. Åtminstone här. Det har knappt blivit dagg i gräset så denna sommar/höst är nog inte representativ för kommande år.
Allt i huset blir sommarvarmt och de organiska material anpassar sig till sommarens luftfuktighet dvs oftast så adsorberar det en del fukt. Det märks när man kommer till stugan första gången efter att dygnsmedeltemperaturen drar ner innetemperaturen i stugan. Varm luft bär mer gram fukt=vatten/m3 luft en sval luft. Samtidigt är stugan "van" vid en högre temperatur. Brukar kännas rått i luften och sängkläderna är inte direkt sköna.
Sen är olika material olika känsliga för fukt. Kartong tex kan det blir problem med redan vid RH55-65.
Det går att finna olika materials känslighet via google. Jag har valt nivåer som fungerar för våra miljöer.
Poängen är att när ni sänker temperaturen i ett hus som är "bortskämt" med 20-25graders värme på sommaren så stiger den relativa fuktigheten i allt som innehåller luft. Faktiska mängden vatten i gram kan vara oförändrat men den relativa fuktigheten stiger med sjunkande temperatur om övriga parametrar är konstanta. Nu bortser jag från ventilation eller bristande ventilation.
På byggahus finns en del känslor och olika åsikter om såväl krypgrunder som underhållsvärme av isolerade hus. Vissa kämpar för att ligga strax under mögelindex för att hushålla med energi. Förstår detta till fullo även om jag har en annan syn. Även om inte mögel växer vid 5 plusgrader så adsorberar tex trä ändå vatten om RH tex 90%. Nu finns det mindre vatten i luft vid 5 grader men om det konstant är 90% och det kontrolleras med en avfuktare då har den träbjälken tillgång till RH90% och anpassar sig till det. Fukten ska sen tas om hand när temperaturen ökar igen. Detta blir lite teoretiskt men det hoppas jag ni klarar
Jag kan skriva väldigt praktiskt också men då blir det närmare anvisningar och det pysslar jag inte med. Det viktiga är att ni lär känna ert hus och hur ni ska ta hand om det på bästa sätt.
Jag har valt en annan väg än att försöka ligga precis under riskgränserna. Det som ska hållas torrt torkas riktigt torrt först för att sedan låta stabiliseras på den nivå vi valt.
Jag har för eget bruk läst en del om detta för vi har en del miljöer som inte går att skydda bara med värme.
Om vi tar min äldre segelbåt som exempel. Den om någon har anpassat sig till rätt hög luftfuktighet och ligger i sjön tills temperaturen sjunker. Vi har tex fått lite svartmögel på textilier trots klassisk vinterförberedelse med höjd värme och avfuktare. Förr nöjde vi oss där men var alltid osäkra på hur det skulle gå. Temperatursvängningarna på höst/vinter/vår i kombination med varierande luftfuktighet gör att vi såg att det tillfördes fukt. En klassisk torrboll tror jag inte börjar ta fukt förrän vid RH75 och torrbollen fick bytas ett antal gånger på vintern trots rätt tät båt. Problemen uppstår på vårvintern/våren när temperaturen stiger. Lufttemperaturen stiger fort medan materialen långsamt. Dessvärre blir det under en vanlig vår väldigt gynnsamt för mögel. Den båten hålls torr på annat sätt nu.
Riktigt så här ser jag inte att det fungerar i ett uppvärmt hus. Båtexemplet ligger nog närmare en vind som tilläggsisolerats och där det läcker upp lite varm inomhusluft.
Vi tar en av mina anhörigas segelbåt som exempel ändå för tankesättet går att tillämpa med modifieringar i andra miljöer. Mycket dynor, textilier segel, elektronik etc dvs tex svartprickmögel på dynor är en rysare ekonomiskt.
Den båten "nollställs" på hösten till RH50% helst innan temperaturen ute sjunkit för mycket för det är lättare att får torrt om det är lite varmare. Samtidigt visste vi att temperatursvängningarna ända kan få upp relativa fuktnivån till risknivå. Vi har valt att investera i sorptionsavfuktare till båtarna. De är inte gratis men i förhållande till en uppsättning dynor blir kalkylen enklare. Rätt installerad och båtens ventilation anpassad så är en stor del av energiförbrukningen till att "nollställa" alla material i båten och vi pratar inga stora pengar. I år när hösten varit så torr drog det ca 30KWh att nollställa till RH50%. Därefter går den vid behov och det har genom åren varit försumbara pengar i jämförelse med vad hobbien i övrigt kostar och konsekvenserna som kan bli i form av mögel, dålig lukt och korrosion. Varför RH50%? Korrossion som tex rost påstås börja vid ca RH40% men håller man RH50% blir det i stort sett ingen korrossion.
Vi har prövat oss fram lite varianter på hur vi olika miljöer/typer av utrymmen.
Alla säger att det ska bli så dyrt men märkligt nog blir inte kostnaderna speciellt höga. Min grundtanke är alltid att lära mig nya utrymmen om vi ska förvara något som är känsligt för moder naturs svängningar. Enklaste sättet är att skaffa några relativt billiga mätinstrument samt mäta energiförbrukning för att "nollställa" utrymmet till en lägre nivå än jag vill hålla över en längre tidsperiod. Det görs för att vara rimligt säker på att kommande energiförbrukning hanterar "ny fukt" och inte kämpar med gammal ackumulerad fukt. Där tror jag energiförbrukningen kan bli onödigt hög om man inte torkar riktigt torrt först.
Fukt leder fukt brukar jag tänka fastän det ska vara vatten leder vatten, fukt i luft följer en annan filosofi
Det är dessutom dyrare att värma fuktig luft eller fuktiga material jämfört med torra.
Om jag ser att energiförbrukningen ligger högre än förväntat blir jag faktiskt inte upprörd. Tvärtom då har avfuktningen antagligen sett till att jag inte fått oerhört mycket dyrare problem att hantera än elräkningen. Då letar jag efter källan till fukten och försöker ta bort den eller minimera den. Ibland kostar det en slant för man upptäcker att något måste byggas om. Det ser jag ändå positivt för den ombyggnationen hade förr eller senare visat sig den "naturliga vägen" och antagligen orsakat skador dyra att åtgärda.
Min syn är att hellre upptäcka att det kommer in fukt genom att se ökad energiräkning än att känna att det doftar "instängt". Det ena utesluter inte det andra. Byggnader, båtar, fordon etc måste vårdas ändå. Fungerande dagvatten från tak mm, dränering osv
Detta är ett synsätt som fungerat för oss. Att ligga nära riskvärden ser vi inte som aktuellt utan då försöker vi minska mängden fukt som letar sig in. Det är oerhört svårt att veta hur fuktigt det är i alla skrymslen och vrår. Det räcker med att något är lite kallare som en sten, en båtmotor så¨blir det kondens dvs alldeles för hög relativ fuktighet för att vara säker när värmen stiger. Samma kan det bli både källare och krypgrund. En styrenhet mäter bara den luft som passerar och ställer man den för högt kan det i andra delar av tex en grund vara RH85% trots att avfuktaren står på 68%. De fuktgivare vi använder är lite grovkorniga och har om de är kalibrerade felmarginaler på +-1,5% till +-3%. De flesta kalibrerar nog inte sina givare. Inte vi i alla fall
Att tex nollställa er stuga går att göra på olika sätt. Ni hade kamin och luftvärmepump. Ökar man värmen rejält och tar hand om den fukt som frigörs med en avfuktare är det en bra start. Samtidig måste man då fortsatt hålla fukten på lämplig nivå under vintern eftersom ett hus är svårare att veta när det är "nollställt" än tex en båt. Ni ska naturligtvis välja lösning som passar er.
Jag har både kondensavfuktare och sorptionsavfuktare. Kondensfuktar används främst där det är varmare än +15grader och ganska mycket fukttillskott.
Kondensavfuktare är överlägsna vid högre temperaturer och mycket fukt. Ja vi har Woods, KCC samt några fabrikat som mest är kända för proffsanvändare. En av "proffsmaskinerna" går riktigt bra och har skaplig kapacitet ner till 8-10grader men då är det hetgasavfrostning och körs på jul som en säckkärra för den väger rätt mycket. Jag har automatisk pump på den för att hantera kondensvattnet. Inte ens den maskinen vill jag lämna utan frekvent tillsyn.
I övrigt är det sorptionsavfuktare. De klarar alla temperaturer och väljer man rätt fabrikat så är de otroligt driftsäkra utifrån min erfarenhet. De drar lite mer energi/kg borttaget vatten vid högre temperaturer men utifrån de vi har valt sorptionsavfuktare för miljöer som blir svala, kalla eller där när vi inte hinner titta till dem frekvent.
De går förvånansvärt billigt när man lärt sig utrymmet och vet hur installation och styrning blir bra.
Jag lägger gärna lite tid på detta när jag ser din respons och aktiva svar.
Jag förstår inte riktigt hur paxfläkten är ansluten. Eftersom inte besiktningsmannen skrikit så blåser den inte ut på vinden.(Har sett ett sådant,) Den borde därför gå i ett ventilations rör upp genom taket eller ut genom fasaden/yttervägg.
Vill du låta bli att lägga upp skisser och bilder publikt så går det att använda funktionen PM men då får du också mindre respons tror jag.
Hur ser det ut utanför grundmuren där du ser fukt? Kanske är enkelt åtgärdat ifall föregående ägare anlagt en rabatt där,
Titta runt huset när ni kommer dit. Det ska bli mycket regn under veckan och då ser du kanske om vatten samlas på något särskilt ställe runt vid huset.
Titta så att hängrännorna är rensade och att stuprören tar vattnet långt ifrån huset. Går stuprören ner i marken så försök forska i vart de tar vägen.
När det gäller temperatur inne på vintern så förstår jag energihushållning men ska komplettera det med hur jag tror man kan göra för att minimera effekterna av låg temperatur. Ert hus är nu varmt och de mesta av materialet i huset ovanför grunden har anpassat sig till sommarens klimat. Nu har vi haft rekord torrt och rekord torr höst tills nu. Åtminstone här. Det har knappt blivit dagg i gräset så denna sommar/höst är nog inte representativ för kommande år.
Allt i huset blir sommarvarmt och de organiska material anpassar sig till sommarens luftfuktighet dvs oftast så adsorberar det en del fukt. Det märks när man kommer till stugan första gången efter att dygnsmedeltemperaturen drar ner innetemperaturen i stugan. Varm luft bär mer gram fukt=vatten/m3 luft en sval luft. Samtidigt är stugan "van" vid en högre temperatur. Brukar kännas rått i luften och sängkläderna är inte direkt sköna.
Sen är olika material olika känsliga för fukt. Kartong tex kan det blir problem med redan vid RH55-65.
Det går att finna olika materials känslighet via google. Jag har valt nivåer som fungerar för våra miljöer.
Poängen är att när ni sänker temperaturen i ett hus som är "bortskämt" med 20-25graders värme på sommaren så stiger den relativa fuktigheten i allt som innehåller luft. Faktiska mängden vatten i gram kan vara oförändrat men den relativa fuktigheten stiger med sjunkande temperatur om övriga parametrar är konstanta. Nu bortser jag från ventilation eller bristande ventilation.
På byggahus finns en del känslor och olika åsikter om såväl krypgrunder som underhållsvärme av isolerade hus. Vissa kämpar för att ligga strax under mögelindex för att hushålla med energi. Förstår detta till fullo även om jag har en annan syn. Även om inte mögel växer vid 5 plusgrader så adsorberar tex trä ändå vatten om RH tex 90%. Nu finns det mindre vatten i luft vid 5 grader men om det konstant är 90% och det kontrolleras med en avfuktare då har den träbjälken tillgång till RH90% och anpassar sig till det. Fukten ska sen tas om hand när temperaturen ökar igen. Detta blir lite teoretiskt men det hoppas jag ni klarar
Jag kan skriva väldigt praktiskt också men då blir det närmare anvisningar och det pysslar jag inte med. Det viktiga är att ni lär känna ert hus och hur ni ska ta hand om det på bästa sätt.Jag har valt en annan väg än att försöka ligga precis under riskgränserna. Det som ska hållas torrt torkas riktigt torrt först för att sedan låta stabiliseras på den nivå vi valt.
Jag har för eget bruk läst en del om detta för vi har en del miljöer som inte går att skydda bara med värme.
Om vi tar min äldre segelbåt som exempel. Den om någon har anpassat sig till rätt hög luftfuktighet och ligger i sjön tills temperaturen sjunker. Vi har tex fått lite svartmögel på textilier trots klassisk vinterförberedelse med höjd värme och avfuktare. Förr nöjde vi oss där men var alltid osäkra på hur det skulle gå. Temperatursvängningarna på höst/vinter/vår i kombination med varierande luftfuktighet gör att vi såg att det tillfördes fukt. En klassisk torrboll tror jag inte börjar ta fukt förrän vid RH75 och torrbollen fick bytas ett antal gånger på vintern trots rätt tät båt. Problemen uppstår på vårvintern/våren när temperaturen stiger. Lufttemperaturen stiger fort medan materialen långsamt. Dessvärre blir det under en vanlig vår väldigt gynnsamt för mögel. Den båten hålls torr på annat sätt nu.
Riktigt så här ser jag inte att det fungerar i ett uppvärmt hus. Båtexemplet ligger nog närmare en vind som tilläggsisolerats och där det läcker upp lite varm inomhusluft.
Vi tar en av mina anhörigas segelbåt som exempel ändå för tankesättet går att tillämpa med modifieringar i andra miljöer. Mycket dynor, textilier segel, elektronik etc dvs tex svartprickmögel på dynor är en rysare ekonomiskt.
Den båten "nollställs" på hösten till RH50% helst innan temperaturen ute sjunkit för mycket för det är lättare att får torrt om det är lite varmare. Samtidigt visste vi att temperatursvängningarna ända kan få upp relativa fuktnivån till risknivå. Vi har valt att investera i sorptionsavfuktare till båtarna. De är inte gratis men i förhållande till en uppsättning dynor blir kalkylen enklare. Rätt installerad och båtens ventilation anpassad så är en stor del av energiförbrukningen till att "nollställa" alla material i båten och vi pratar inga stora pengar. I år när hösten varit så torr drog det ca 30KWh att nollställa till RH50%. Därefter går den vid behov och det har genom åren varit försumbara pengar i jämförelse med vad hobbien i övrigt kostar och konsekvenserna som kan bli i form av mögel, dålig lukt och korrosion. Varför RH50%? Korrossion som tex rost påstås börja vid ca RH40% men håller man RH50% blir det i stort sett ingen korrossion.
Vi har prövat oss fram lite varianter på hur vi olika miljöer/typer av utrymmen.
Alla säger att det ska bli så dyrt men märkligt nog blir inte kostnaderna speciellt höga. Min grundtanke är alltid att lära mig nya utrymmen om vi ska förvara något som är känsligt för moder naturs svängningar. Enklaste sättet är att skaffa några relativt billiga mätinstrument samt mäta energiförbrukning för att "nollställa" utrymmet till en lägre nivå än jag vill hålla över en längre tidsperiod. Det görs för att vara rimligt säker på att kommande energiförbrukning hanterar "ny fukt" och inte kämpar med gammal ackumulerad fukt. Där tror jag energiförbrukningen kan bli onödigt hög om man inte torkar riktigt torrt först.
Fukt leder fukt brukar jag tänka fastän det ska vara vatten leder vatten, fukt i luft följer en annan filosofi
Det är dessutom dyrare att värma fuktig luft eller fuktiga material jämfört med torra.
Om jag ser att energiförbrukningen ligger högre än förväntat blir jag faktiskt inte upprörd. Tvärtom då har avfuktningen antagligen sett till att jag inte fått oerhört mycket dyrare problem att hantera än elräkningen. Då letar jag efter källan till fukten och försöker ta bort den eller minimera den. Ibland kostar det en slant för man upptäcker att något måste byggas om. Det ser jag ändå positivt för den ombyggnationen hade förr eller senare visat sig den "naturliga vägen" och antagligen orsakat skador dyra att åtgärda.
Min syn är att hellre upptäcka att det kommer in fukt genom att se ökad energiräkning än att känna att det doftar "instängt". Det ena utesluter inte det andra. Byggnader, båtar, fordon etc måste vårdas ändå. Fungerande dagvatten från tak mm, dränering osv
Detta är ett synsätt som fungerat för oss. Att ligga nära riskvärden ser vi inte som aktuellt utan då försöker vi minska mängden fukt som letar sig in. Det är oerhört svårt att veta hur fuktigt det är i alla skrymslen och vrår. Det räcker med att något är lite kallare som en sten, en båtmotor så¨blir det kondens dvs alldeles för hög relativ fuktighet för att vara säker när värmen stiger. Samma kan det bli både källare och krypgrund. En styrenhet mäter bara den luft som passerar och ställer man den för högt kan det i andra delar av tex en grund vara RH85% trots att avfuktaren står på 68%. De fuktgivare vi använder är lite grovkorniga och har om de är kalibrerade felmarginaler på +-1,5% till +-3%. De flesta kalibrerar nog inte sina givare. Inte vi i alla fall
Att tex nollställa er stuga går att göra på olika sätt. Ni hade kamin och luftvärmepump. Ökar man värmen rejält och tar hand om den fukt som frigörs med en avfuktare är det en bra start. Samtidig måste man då fortsatt hålla fukten på lämplig nivå under vintern eftersom ett hus är svårare att veta när det är "nollställt" än tex en båt. Ni ska naturligtvis välja lösning som passar er.
Jag har både kondensavfuktare och sorptionsavfuktare. Kondensfuktar används främst där det är varmare än +15grader och ganska mycket fukttillskott.
Kondensavfuktare är överlägsna vid högre temperaturer och mycket fukt. Ja vi har Woods, KCC samt några fabrikat som mest är kända för proffsanvändare. En av "proffsmaskinerna" går riktigt bra och har skaplig kapacitet ner till 8-10grader men då är det hetgasavfrostning och körs på jul som en säckkärra för den väger rätt mycket. Jag har automatisk pump på den för att hantera kondensvattnet. Inte ens den maskinen vill jag lämna utan frekvent tillsyn.
I övrigt är det sorptionsavfuktare. De klarar alla temperaturer och väljer man rätt fabrikat så är de otroligt driftsäkra utifrån min erfarenhet. De drar lite mer energi/kg borttaget vatten vid högre temperaturer men utifrån de vi har valt sorptionsavfuktare för miljöer som blir svala, kalla eller där när vi inte hinner titta till dem frekvent.
De går förvånansvärt billigt när man lärt sig utrymmet och vet hur installation och styrning blir bra.
Redigerat:
