Excel skrev:
Jag ökar min amortering till 90.000kr per år och är skuldfri ca 5 år innan pension. Skön tanke att ha det avklarat, den som är satt i skuld är icke fri.
Den som använder mycket pengar för att amortera, undviker att ha tillgängliga likvida medel kan heller inte använda de för att tjäna pengar. Låta sitt kapital jobba på annat håll än ligga låst i en bostad.
Satsa, investera, öka värdet på tillgångar man har.

På aktiemarknaden, i finansvärlden är det "ok" att ta risker, ibland ganska stora.
Men så fort det rör fastigheter så kan man kallas för en dum åsna till risktagare om man inte amorterar.

Jag amorterar 0kr/ år men känner mig ändå trygg med att jag galant klarar 10% ränta utan att lida speciellt.
 
Redigerat:
lars_stefan_axelsson skrev:
I USA t ex så är det vanligt att banken kräver att lånet är löst inom trettio år. Punkt slut. Men så resonerar ju inte våra banker. (Och amerikanska banker är ju knappast något föredöme när det gäller huslån).
Men det är inte bara USA. Sverige är nog ganska unikt när det gäller generösa lån, amorteringsfrihet, och långa avbetalningstider.
Här i Spanien är det mycket sällan man får så mycket som 30 år på sig. 20 är vanligare, men beroende på hur gammal du är kan det vara ännu mindre, för lånet ska utan undantag vara betalt när du fyller 65, så är du 50 när du tar lånet har du bara 15 år.
 
FlyttaHem skrev:
Men det är inte bara USA. Sverige är nog ganska unikt när det gäller generösa lån, amorteringsfrihet, och långa avbetalningstider.
Här i Spanien är det mycket sällan man får så mycket som 30 år på sig. 20 är vanligare, men beroende på hur gammal du är kan det vara ännu mindre, för lånet ska utan undantag vara betalt när du fyller 65, så är du 50 när du tar lånet har du bara 15 år.
Fast jämfört med USA så har våra banker ställt BETYDLIGT större krav på sina låntagares betalningsförmåga/inkomst/anställning.
Något som märktes för några år sedan när hundratusentals amerikaner helt sonika lämnade tillbaka sina hus och lån till bankerna, starten på jättefinanskrisen.
 
  • Gilla
klaskarlsson
  • Laddar…
Om man skulle betala tillbaka bolånet på 30 år så skulle kanske huspriserna mer spegla vad virket och takpannorna är värda.
 
  • Gilla
Xtruder
  • Laddar…
D09
Amorterar 0 kr

Belåningsgrad ca 55-70 %

2,1 milj i lån och ensam så jag prioriterar att få klart huset mer än att amortera.

Tankar finns att på sikt sälja, köpa något litet och börja om fast skuldfri. Men det beror på hur det ser ut om några år.

Amortera bort 2,1 milj 😁

Väntar hellre in inflation etc innan pengarna börjar gå till amortering.
 
klaskarlsson skrev:
Det är sant, såtillvida man inte tar den andra vägen och tar lite risk, vilket kan ge mer eller mindre inkomst än den räntan man betalar...


Fast det är här jag inte riktigt hänger med...

Har jag ett sparkapital så klarar jag ränta och utgifter ett litet tag iaf (säg 6 månader). Om jag ändå inte kommit på fötter då så kommer jag få problem, och kommer troligen tvingas sälja.

Men det är ju inte bara ränta som går åt - drift, skatter, elräkningar mm mm skall också betalas.
Har jag inget (mindre) kapital så kommer det krisa snabbare, om räntan är låg är det inte så stor skillnad, är den hög så äts förstås sparkapitalet upp snabbare.
Och att få låna ihop till drift, mat mm om man är satt på obestånd är ju inte så lätt.

Samma sak som sagt om man hamnar så långt ned att socialbidrag är utvägen, då måste man ändå sälja av det ägda först.

Principen att ha en större buffert, än om man amorterar mkt, är ju att skjuta den tidpunkt när man tvingas sälja längre fram i tiden, och ge sig själv tid att vända tillbaka.

När man väl nått punkten att man måste sälja sitt boende så spelar det inte så stor roll, då måste man ändå hitta ngt annat (utan inkomster), söka bidrag etc

Ett lån på 1 mkr ger idag ca 1500kr/mån i räntekostnad. Har man ett normalstort hus ligger drift på 43-57 000/år (dvs ca 4500 kr/mån). Lägg därtill mat och andra kostnader och räntan är en mindre andel av vad det kostar att leva.

Och skulle tex taket börja läcka, värmepumpen gå sänder etc så måste man kanske punga ut med tiotusentals kronor på ett bräde - har man då inte tillräcklig buffert, men inga inkomster så kommer man få svårt att få lån för det.

[länk]

Så att det är enklare att rida ut krisen om man inte har ngt lån gäller bara om ränteutgiften är väldigt hög (relativt sett vad man skulle ha på kontot) anser jag. Om man nu inte har köpt en stuga på landet som man driver med ved och själhushåll samt har väntjänster att kräva in för allt möjligt, men det är väldigt få som detta gäller...sen får ju var och en anpassa sig till sina förutsättningar förstås, men om man pratar genrellt...


/K
I mina beräkningar ingår att man får en sjukdagpenning när man är sjuk och en arbetslöshetsdagpenning när man är arbetslös. De räcker inte till mat och driftskostnader för ett hushåll men jag utgår från att även under dåliga tider har en i hushållet åtminstone ibland litet inkomster utöver bidragsnivån.
Att samlas i större hushåll är nämligen en bra strategi för att minska kostnaderna.
Dessutom innebär arbetslöshet att man kan göra mera arbeten själv än när man arbetar och därmed minska kontantkostnaderna. Bärplockning och vedhuggning och reparationer av olika slag och kanske litet odlingar.

Man behöver ha kontanta besparingar som nödreserv ifall värmepannan havererar eller taket blåser ned men rent allmänt så går det mesta att reparera om man är litet knepig och har kontakter. Jag ser det som en förutsättning för ett gott liv att man har släkt och vänner som man kan byta tjänster med och där man har litet billig hjälp att få om bilen plötsligt måste svetsas i bottnen eller cirkulationspumpen måste bytas.

På det här viset kan man flyta ganska länge förutsatt att alla kostnader är minimerade. Man kan spara både elektricitet och vatten om man vill. Jag känner en krisdrabbad person som i många års tid har haft uppvärmning endast i kök och toalett och ett sovrum. Jag har också hört om någon som avslutade sin vattenanslutning och bar vatten från en granne mot andel i dennes vattenavgift. Det brukar gå att fiffla sig undan halva sopavgiften i många kommuner om man är kreativ. Många hittar på olika sätt att tjäna en slant på att handla med skrot eller arbeta litet svart.

Själv har jag aldrig varit fattig eller krisdrabbad på det där viset men tanken är inte främmande för sådant kan hända om man har mer otur än jag har haft eller sämre sammanhållning inom familjen. Jag känner sådana som har drabbats. Skulle de ha ett bostadslån ännu till så skulle de förlora allt.

Min erfarenhet av minimerade boendekostnader kommer från ett annat sammanhang.
Jag veckopendlade bodde hela veckorna ett och ett halvt år på 16 kvadratmeter med vedspis och utedass utan rinnande vatten. Inomhustemperaturen vintertid brukade ligga mellan +5 och +12 på bordshöjd. Elektricitet fanns men skulle användas sparsamt. Tack vare billigt boende kunde jag tjäna ihop till bättre maskiner och verktyg så jag kunde åta mig mer arbete och inte skulle bli arbetslös lika ofta. For till föräldrarna då jag hade ledigt och betalade hyra åt dem.
 
Redigerat:
Sir Duke skrev:
Det verkar vara princip vs. taktik.

Principen borde ju vara att alla lån ska betalas tillbaka. Om jag lånar min brorsas bil i helgen, räknar han kallt med att få tillbaka den sedan. Likaså om jag lånar grannens motorsåg för att kapa lite grenar, så lämnar jag tillbaka den efteråt.

Men detta synsätt gäller tydligen inte för bostäder. Det bygger på spekulationen att ekonomin växer så de flesta blir rikare och då stiger bopriserna. Bostadsbristen och urbaniseringen hjälper också till att öka priserna.

Men att inte betala tillbaka NÅGONTING av lånet - det är svårsmält för mig...
Men förr eller senare måste ju alla betala tillbaka lånet. Frågan är om man gör det löpande eller när man säljer. Att inte amortera innebär inte att man inte kan eller avser att betala av lånet förr eller senare. Så jag håller med dig att amortering verkar vara en princip och/eller väldigt styrt av känslor hur man ser på lån och skuldsättning.

Många verkar ha som mål att en dag vara skuldfri och jag ser inget problem med det men amortering för mig är helt enkelt styrt av olika övervägande och prioriteringar. För egen del så har vi inte amorterat en krona sen vi byggde nytt för snart 9 år sedan och jag är bekväm med det.
 
  • Gilla
klaskarlsson
  • Laddar…
OXYD
Läste en artikel häromdagen där det man hävdade att. Skuldfria personer tar mer risker i livet med investeringar och jobb. Man bytade jobb mer frekvent. Gjorde mer riskfyllda investeringar. Tror slutsatsen var att man var mer framgångsrik.

Vet inte vad jag tycker om det, men tror helt klart det ligger något i det. Man blir nog mer avslappnad till jobb och investeringar.
 
  • Gilla
SonnyListon och 1 till
  • Laddar…
Krilleman
Rätt eller fel, princip eller inte. Sån är jag.

Lånar jag pengar av en kollega för jag glömde plånboken i bilen när vi ska äta lunch så betalar jag tillbaka det på något sätt. Oftast att jag tar lunchen nästa gång.

Lånar jag pengar till ett boende så betalar jag självklart tillbaka det också efter bästa förmåga.

Jag ser ingen skillnad.

Bankerna måste verkligen älska att ha kunder som inte amorterar. Garantipengar år efter år, oavsett om man byter bank eller inte. Någon ska ju ha betalt.

Visst kan man spekulera i aktier, men det är inget för mig. Jag är trygg i livet endå och jag vet exakt hur det kommer att sluta när jag är pensionär!
 
  • Gilla
jonko och 1 till
  • Laddar…
OXYD skrev:
Läste en artikel häromdagen där det man hävdade att. Skuldfria personer tar mer risker i livet med investeringar och jobb. Man bytade jobb mer frekvent. Gjorde mer riskfyllda investeringar. Tror slutsatsen var att man var mer framgångsrik.

Vet inte vad jag tycker om det, men tror helt klart det ligger något i det. Man blir nog mer avslappnad till jobb och investeringar.
Men att vara skuldfri säger ju egentligen ingenting om vilka tillgångar man har eller vilken ekonomisk situation man befinner sig i. Här är fyra enkla exempel som visar min poäng

Person A - Bor i hyresrätt, skuldfri
Person B - Bor i en "billig" villa värd 1 miljon, skuldfri
Person C - Bor i en villa värderad till 4 miljoner, lån på 2 miljoner, ej skuldfri
Person D - Bor i en villa värderad till 8 miljoner, lån på 4 miljoner, ej skuldfri

Personligen är jag rätt säker på vilka av alternativen som jag helst ser som mest attraktiva så att försöka koka ner det till att det är bättre att vara skuldfri, eller att det är bättre att amortera osv. köper jag inte utan det är omöjligt att säga utan att ha hela bilden.
 
  • Gilla
klaskarlsson och 2 till
  • Laddar…
D09 skrev:
Amorterar 0 kr

Belåningsgrad ca 55-70 %

2,1 milj i lån och ensam så jag prioriterar att få klart huset mer än att amortera.

Tankar finns att på sikt sälja, köpa något litet och börja om fast skuldfri. Men det beror på hur det ser ut om några år.

Amortera bort 2,1 milj 😁

Väntar hellre in inflation etc innan pengarna börjar gå till amortering.
Känner exakt samma. Känns för mig meningslöst att amortera när jag tror jag kommer sälja och köpa annat inom en 5års period.

Kommer troligen sälja efter 6-7 års konstant snickrande. För att ge plats åt ett nytt objekt men med bättre ekonomiska förutsättningar.

Har idag ca 1 150 000 i skulder. Amorterar 1500kr/mån (bankens vilja). Men när detta utbygget är klart hoppas jag på en värdeökning från 1,3-1,4 milj till 1,6-1,7 milj.

Nästa hus har jag redan i sikte och blir både billigare i inköp och i driftkostnad. Tror och hoppas jag gör rätt val när dagen väl kommer.
 
  • Gilla
D09
  • Laddar…
krilleman_215 skrev:
Rätt eller fel, princip eller inte. Sån är jag.

Lånar jag pengar av en kollega för jag glömde plånboken i bilen när vi ska äta lunch så betalar jag tillbaka det på något sätt.
Jag också, men jag är varken kollega eller kompis med min bank(er). ;)
 
  • Gilla
klaskarlsson och 2 till
  • Laddar…
D
När jag skaffade boende så räknade jag ut hur jag ville ligga för kostnader. Hade jobb då men då man aldrig vet hur det blir ex om man blir arbetslös så satte jag som budget jag skulle klara mig på halva lönen.

När jag blev arbetslös för flera år sedan (har nytt jobb nu) så om jag inte mins fel så fick jag ut på a-kassan ca 50 % av min tidigare lön då man slog i tacket vad man kan få ut. Men med min budget så klarade jag den perioden bra.

Jag gillar inte vara skyldig folk pengar men känns annorlunda mot banken som nämnts tidigare så tjänar ju banken pengar på jag har lån så känner mig inte skyldig för det.

Folk har olika intressen och kunskaper alla kanske inte passar investera i aktier men finns ju också andra alternativ ex fonder. Hörde någon stans att en duktig amatör kan i snitt räkna med få en avkastning på ca 14% i snitt per år av sin aktieportfölj proffsen har jag hört är högre.
Så själv så ser jag fördel med att investera en del av mina pengar än att amortera mer än de ca 200 kr/mån.
För med ränta på ca 2 % får jag då i stället en avkastning på 14% på de pengarna så tjänar jag ju 12% i stället för att amortera. Sedan känns lättare att kunna sälja av aktier och få löst kapital än att gå till banken och låna mer pengar när de inte alltid säger ja. Sedan så lägger jag inte alla ägg i en korg som det heter utan sprider investeringar på mer än bara aktier samt har flera aktier just så man inte råkar ut för de få man äger går ner.

Sedan även om man har lågt lån på bostaden jämfört med värdet, men inget sparat utöver det så kan det bli problem om man vill flytta. Hade en bekant som hade det problemet låg belåning men inte mycket sparande och fastän skulle flytta till mindre och få loss rätt mycket pengar när allt var klart var mycket problem med banken och få överbrygnadslån.
 
Jag har valt en hög amortering. Huset blev dyrare än tänkt och jag vill nå en mer rimlig belåningsgrad. Har lagt mig på 20.000 / månad sedan i våras. Får alltså ner lånet med 1 miljon på fyra år. Efter det målet gör jag en ny utvärdering av vad jag tror och känner mig trygg med. Skulle räntorna sticka iväg under den här perioden eller något annat hända så går det ju att prioritera om.

Exakt belåningsgrad håller jag för mig själv, men den är hög.
 
  • Gilla
Lilla Yk och 1 till
  • Laddar…
Mainstream skrev:
... Har lagt mig på 20.000 / månad sedan i våras. Får alltså ner lånet med 1 miljon på fyra år...

Oj det var rejäla amorteringar!
Behövs väl en ordentlig inkomst för att klara det, plus alla andra levnadsomkostnader :p
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.