I vilka andra branscher tillämpar man system med att visa inköpspris och påslag? Det enda jag kommer på är när man har jobb på löpande räkning, det har i alla fall aldrig hänt mig varken hos bilverkstaden eller ICA eller tandläkaren.
Medlem
· Etelä Pohjanmaa
· 2 469 inlägg
Som återförsäljare (ja, jag har arbetat med det och har koll på marginalerna) har man 10-15 procent påslag på sånt som man säljer till hantverkare/professionella. 20% om det är rätt grejer. Detta till små enmansföretag. Är det större firmor och seriösa offerter det handlar om får man vara glad om man kan få 3-5 procent. Detta påslag ska räcka till lastning och lossning, lagerhantering, löner och alla andra rörliga och fasta kostnader.
Jag tycker det är rent ut sagt fördjävligt att återförsäljaren som sysslar med försäljning som huvudsyssla ska få 10-15 procent medan hantverkaren iskallt skinnar kunden med hutlösa priser på material. Nånting som han har betalt för att hämta.
Varför har det blivit så? Hantverkarna gömmer sig bakom lagar och regleringar som tar bort all konkurrens så att de kan agera precis hur de vill, välja sina kunder och ta vilka priser som helst. Som återförsäljare finns inga lagregleringar utan vilken klåpare som helst kan börja köpa och sälja, därför fungerar marknaden som den ska och kunden får ett konkurrensutsatt pris. Åt proffsen då, privatkunder får betala skjortan för om nån återförsäljare får för sig att sälja direkt till slutkunden så gaddar "proffsen" som står för 90 procent av intäkterna ihop sig och slutar handla där så går återförsäljaren i konkurs.
När det gäller hantverkare så har staten gått in och infört en massa bestämmelser om vem som ska få göra vad och hur det ska göras. Det är svårt för en konsument att få tag på en hantverkare idag, de är alla fullbokade till oresonliga priser. Vill man inte betala blir jobbet ogjort för själv får man inte längre göra nånting.
Ursäkta att man är uppgiven men jag börjar bli så s-tans trött den form av planekonomi som man har i Norden.
Jag tycker det är rent ut sagt fördjävligt att återförsäljaren som sysslar med försäljning som huvudsyssla ska få 10-15 procent medan hantverkaren iskallt skinnar kunden med hutlösa priser på material. Nånting som han har betalt för att hämta.
Varför har det blivit så? Hantverkarna gömmer sig bakom lagar och regleringar som tar bort all konkurrens så att de kan agera precis hur de vill, välja sina kunder och ta vilka priser som helst. Som återförsäljare finns inga lagregleringar utan vilken klåpare som helst kan börja köpa och sälja, därför fungerar marknaden som den ska och kunden får ett konkurrensutsatt pris. Åt proffsen då, privatkunder får betala skjortan för om nån återförsäljare får för sig att sälja direkt till slutkunden så gaddar "proffsen" som står för 90 procent av intäkterna ihop sig och slutar handla där så går återförsäljaren i konkurs.
När det gäller hantverkare så har staten gått in och infört en massa bestämmelser om vem som ska få göra vad och hur det ska göras. Det är svårt för en konsument att få tag på en hantverkare idag, de är alla fullbokade till oresonliga priser. Vill man inte betala blir jobbet ogjort för själv får man inte längre göra nånting.
Ursäkta att man är uppgiven men jag börjar bli så s-tans trött den form av planekonomi som man har i Norden.
Det blir ju just i det resonemanget som "konflikten" uppstår. En hantverkare är tjänsteleverantör, han är inte återförsäljare av material. Eller inte...elmont skrev:
Hantverkaren förmedlar material, eller rättare sagt han köper in material för min räkning. Om ex. inköparen hos ICA skulle börja göra sig själv till mellanhand och köpa in mjölken för 2 kr litern, och sedan sälja den vidare till ICA för 25 kr/l så skulle han både få sparken och bli åtalad.
Hantverkare utom inom el o VVS agerar just förmedlare, för den tjänsten tar de ofta ett påslag på typ 10 - 15%, vilket är helt OK, under förutsättning att de inte lägger på en dold ytterligare provision (som i exemplet med inköparen hos ICA).
Jag som IT konsult i elektroniknära utveckling ordnar ofta inköp av instrument, prototyp hårdvara etc. för mina kunder, ibland i mångmiljonklassen, om jag skulle ta emot provision eller på annat sätt göra egen vinning genom de inköpen så skulle jag skaka galler idag. För i de fallen är jag konsult som får arvode för att föreslå och ibland köpa in den utrustningen, om jag då blandar in personlig vinning på inköpet så är det otrohet mot huvudman, mutbrott och ev. rent bedrägeri.
Jag betalar inte lönen för varken personalen på ICA eller tandläkaren. Det är skillnaden. Hantverkaren fakturerar mig för sin tid, då förväntar jag mig inte att hen dessutom tar procent på sakerna som ska köpas in. Det är kriminellt i de flesta andra branscher.elmont skrev:
Jämför gärna med t.ex. läkare, som inte får äga apotek (ja, jag har gjort liknelsen förut) just för att ta bort möjligheten att skriva ut specifika läkemedel som man sedan kan ta orimliga marginaler på på sitt apotek.
Bilverkstaden är ett annat bra exempel, de senaste två gångerna jag varit där har jag innan arbetet påbörjas fått en exakt prisuppgift ner på kronan på vad det kommer kosta. El/VVS har inte alls denna transparens utan fakturan kommer ofta som en synnerligen otrevlig överraskning.
I inlägg #22 i denna tråd
http://www.fluxio.se/forum/35/27748.html?limit=20&start=20#27843
tycker jag det förs ett intressant och välgenomtänkt resonemang om varför elektrikerna kommer bli tvungna att sluta basera sin affärsmodell på materialvinsterna.
http://www.fluxio.se/forum/35/27748.html?limit=20&start=20#27843
tycker jag det förs ett intressant och välgenomtänkt resonemang om varför elektrikerna kommer bli tvungna att sluta basera sin affärsmodell på materialvinsterna.
Problemet är väll firmorna som försöker ockra upp priserna. Enligt min arbetsledare lägger vi på 16% på materialet. Men sen om det stämmer i verkligheten är en annan sak. Men jag är på konsumentens sida. Ett påslag tycker jag är rimligt men Max 20%. Alternativt att man berättar för kunden vad det kostar innan man köper det och sedan kan kunden välja om den vill köpa det själv.hempularen skrev:
Dessutom tror jag att det genomsnittliga påslaget är långt ifrån några hundra % möjligen om man är på småjobb som normalt är mycket svårt att få lönsamhet på (och det beror enligt många på elfirmornas oförmåga att planera jobb) då man har svårt att förvara den procentuellt stora ställ och spilltid som uppstår.
Jag har jobbat hos ett av landets största elinstallationsföretag, ett företag med ca 25 anställda och drivit eget företag med max 5 anställda. Alla har haft ett nettopåslag på ca 20 - 40 % på "normala" jobb och eftersom jag känner branschen mycket väl kan jag säga att det är där någonstans dom flesta ligger. Sedan finns det dom som tar mycket mer betalt och det tycker jag att dom kan, för orkar inte en "kund" fråga vad det kostar innan han köper kan dom även betala.
Jag har jobbat hos ett av landets största elinstallationsföretag, ett företag med ca 25 anställda och drivit eget företag med max 5 anställda. Alla har haft ett nettopåslag på ca 20 - 40 % på "normala" jobb och eftersom jag känner branschen mycket väl kan jag säga att det är där någonstans dom flesta ligger. Sedan finns det dom som tar mycket mer betalt och det tycker jag att dom kan, för orkar inte en "kund" fråga vad det kostar innan han köper kan dom även betala.
Det haltar ju lite i ditt resonemang för dina inköp av instrument gör du till ett annat företag vilket innebär helt andra regler och krav vad avser garanti etc än mot en konsument.hempularen skrev:
Att du enbart säger att hantverkaren är förmedlare stämmer väl inte för det materiel som denne levererar har han/hon också ett leverantörsansvar för på samma sätt som en butik.
Därmed inte sagt att man kan lägga på vilka marginaler som helst men hantverkaren som levererar materiel är faktiskt mer än en förmedlare och ikläder sig minst ett treårigt reklamationsansvar mot kunden därav är hantverkaren väldigt lik din ICA handlare.
Då är det fel på systemet. Om man inte kan köpa in tjänster för att det är för dyrt utan att hålla på och trixa med bokföringen så måste systemet göras om. Det elektrikern säljer är kunnandet att välja och installera sakerna. Inte sakerna i sig. Tillverkaren har ansvar för sina grejer och det anförs ju bland annat som anledning till de bisarra grossistnettopriserna att en reklamation måste bekostas med detta. Problemet är bara att prissättningen är som på hemelektronikkedjornas tilläggsförsäkringar. Det är helt enkelt en produkt som de flesta inte behöver och som är orimligt dyr i förhållande till nyttan.Ramnemark skrev:
Så nej, hantverkaren är inte lik min ICA-handlare. Eller min tandläkare. Hempularens exempel är i själva verket mycket bra. I en annan bransch skulle detta kallas för kriminellt.
Eller bli duktigare på att få hög beläggningsgrad och hålla styr på omkostnader.Ramnemark skrev:
För dagens timpenning räcker till för att bli fet på, om man lyckas med dessa saker.
Men det är säkert inte lätt. Men än så länge har det varit dåligt med incitament att jobba stenhårt med dessa frågor, det går ju bra ändå.
Firmorna jobbar givetvis med sin beläggningsgrad och sina omkostnader, men än så länge har det inte varit så viktigt att speciellt många har varit beredda på förändra sina affärsmodeller riktigt från grunden.
Om vi lämnar de ibland orimligt höga pålägg som görs och försöker hålla oss till vem som har ansvaret mot kunden för levererat materiel, så är det hantverkaren om han/hon levererat det. Samme hantverkare har också ansvaret och får ta kostnaden för ett eventuellt utbyte. Reklamationsrätten gäller i tre år.tommib skrev:
Detta är på samma sätt som vilken butik som helst....
Är du med på detta eller har du uppfattningen att kunden ska gå till tillverkaren och reklamera och be tillverkaren om att någon byter ut den felaktiga prylen som hantverkaren monterat???
Kanske du Mikael_L skulle kunna hjälpa alla oss stackare som i årtionden kämpat för att få 100% debiteringsbar tid. Dom gånger jag har kommit nära är när jag har haft/drivit stora jobb som löpt på över flera hundra timmar. På små jobb klarar jag och mina kollegor inte det, men som sagt det kan ju vara hur enkelt som helst. Det konstiga är att det spelar ingen roll om det är ett stort eller litet företag alla har samma problem med faktureringsbar tid, däremot brukar hantverkaren få ihop sina 40 timmar i veckan men det är ju en helt annan sak.
Argumentet är ofta att det inte spelar någon roll för kunden om man tar ut vinsten på materialet eller timpenningen, det blir ändå samma pris i slutänden för kunden. Men samtidigt så framkommer det att man inte kan höja timpriserna för då tycker kunderna det är för dyrt vilket med andra ord betyder att man är fullt medveten att kunderna inte förstår modellen med materialpåslag.Ramnemark skrev:
För i annat fall skulle det inte spela någon roll om man en istället tog en högre timpenning utan det skulle tvärtom vara en fördel för kunden på grund av ROT-avdraget.