Vid kökshalvön var det tänkt att vara en låg vägg mellan matplatsen och köket dels som stänkskydd och dels för att man ska slippa se disken från köksbordet. Sidan mot matplatsen blev målad i antikvit (NCS S-0502-Y) för att matcha köksluckorna men det verkar inte vara helt matchande men det märks inte så mycket. Sidan mot köket fick samma kakel som vi har på övriga väggar. Från början hade jag tänkt mig att väggen skulle vara tre kakelrader hög men det märktes tidigt att det blev för högt så det fick bli en dm lägre. Väggen är gjord av MDF med en spånskiva och en gipsskiva utanpå för att få rätt tjocklek och för att det ska bli styvare så kaklet inte tillar bort. En läkt med ungefär samma tjocklek som spån+gips skruvades i nederkant på MDF-skivan där den går ovanför skåpsdörrarna så MDF-skivan kan stå ovanpå skåpen men ändå ligga i linje med skåpsdörrarna. MDF-skivan förankrades även i väggen med vinkelbeslag och skruvades även bakifrån från skåpens insida. Tyvärr hittade jag inte någon MDF-skiva som var tillräckligt lång så den behövdes skarvas vilket gjordes med lim, plugg och ”ikeabeslag”. Ovanpå väggen blev det en ”list” som jag sågade ut från en limträskiva och sedan pluggade och limmade fast. Under listan har jag fräst in en skåra där en självhäftande LED-tejp ska lysa upp bänken men den ger inte jättemycket ljus. Kaklets fria kanter avslutades med en hörnlist som jag sågat av på längden så den blev lagom tjock. Socklarna har även kommit på plats, blev dock lite mer jobb med dem på ett ställe där vi vänt skåpen åt olika håll för då hamnade sockeln på fel djup. Troligtvis hade det inte varit några problem om vi inte gjort mellanväggen riktigt så tjock, var tvungen att sätta en plywoodskiva baktill på köksskåpen innan täcksidan för att luckorna skulle hamna i nivå med väggen. Det var iaf enkelt fixat genom att sätta på en distansbit för att få lagom avstånd till benen på den biten.
Den lite enklare microvågsugnen har stått på diskbänken men planen var att den skulle stå på en hylla på väggen och nu blev även det av. Hyllan sitter fast med belag i bakkant och sen även med en 2mm vajer som sitter fast i väggen. Den andra micron hade vi hade planer på att ha i ett underskåp (för att vara enklare för barnen att använda) men den står än så länge på bänken.
Det var svårt att få tag i något vettigt vägghängt diskställ som var tillräckligt stort och tillräckligt tätt så sakerna inte trillar ur. Blev ett diskställ från ICA som monterades på väggen mha en Fintorp-pinne från Ikea för att hänga saker på, i kombination med en vajer,
(Den observante noterar kanske på de tidigare bilderna att en fintorp-pinne även används att hänga disktrasor på
)Fortfarande återstår en del pyssel i köket med det platsbyggda skåpet i hörnet, bänkbelysning mm.
Redigerat:
Vårt gamla hus kom upp upp på Hemnet igen, ett år efter vi sålde det, ägaren verkade ha köpt det på spekulation för nu sålde de huset igen efter att ha bytt ut all isolering, satt nytt gips, nya ytskikt, klinker på hela nedervåningen typ, gjort om två badrum, tvättstuga, bytt fönster, utvändig ommålning, nytt (ikea)kök, infällda spotlights i alla
tak och satt vattenburen golvvärme på bottenvåningen, ny elpanna istället för luftvattenvärmepumpen. Det gick för 3.6M (efter att en budgivare lagt ett bud som låg 600k över övriga bud som låg typ på det redan höga acceptpriset), vilket är rekordhögt för området, annars går de flesta hus sällan för mer än 2.6 oavsett om de stoppat in bergvärme,
bytt taket eller annat dyrt så det är bara att gratulera till en lyckad renovering då de kunde sälja det så dyrt och troligen med en del vinst. Själva hade vi aldrig vågat oss på att göra den typen av renovering med stengolv på hela bottenplanet, kasta ut luftvattenvärmepumpen, stänga av en del av huset så ett av arbetsrummen och tvättstugan inte kan nås utan att gå ut utomhus.
I källaren försöker jag göra så mycket som möjligt själv, men jag försöker undvika de rum där det inte finns golvbrunn för då finns ingen backupp om något går fel så nu var det dags att låta David Junman, vår rörmokare, komma å fixa lite med rören. Eftersom allt sitter ihop så blev mina egna kopplingar trycksatta samtidigt som de som David skulle fixa så han
hjälpte till att ordna några saker som behövde åtgärdas. Den bästa varianten på att göra saker själv är när man gör en del själv men får hjälp av proffs som kan berätta vad man ska göra annorlunda och komma med diverse tips på bra knep vilket David gjorde, inget som jag efterfrågat speciellt i förväg utan bara att han gillar sitt jobb och gärna snackar om hur man gör saker när de dyker upp. Var några gängor där jag hade för lite lin som han fick göra om å så tipsade han om att man kan raspa gängorna med en tång så de blir lite lätt trasiga varpå linet fäster bättre, sen att man kan använda linpasta (utan lin) på klämringskopplingar för att de ska ta bättre så man slipper efterdra dem å sen massa andra småsaker som vi diskuterade under tiden han gjorde jobbet.
Något man inte tänker på när man gör saker själv är att materialkostnaden för kopplingar blir nästan billigare när rörmokaren gör jobbet då man bara behöver betala för det som faktiskt går åt, gör man det själv blir det en del felköp, saker som går sönder osv, men det är rätt kul att pyssla med kopplingar i lagom dos
En sak som jag även lärde mig men som jag inte kommer försöka själv är att bocka ett pex-rör med värme, genom att stoppa in en typ böjfjäder men av mjuk gummi/plast och värma med värmepistol så röret blev svettigt och helt genomskinligt så gick det att böja och sen kyla
det med en blöt handduk i böjt läge tills det blev ogenomskinligt igen så behöll det formen (se bilden ovan), nackdelen med metoden är att det yttre lufttäta skiktet blir förstört så det går bara att använda för tappvatten och inte för värmesystem. Rätt coolt att det funkar
Efter David åkt upptäckte jag att det fanns några läckor, givetvis bara på det jag kopplat själv, nån klämringskoppling som behövde dras år lite mer men även ett avloppsrör som läckte där det visade sig har lossnat från röret när jag monterade det.
hjälpte till att ordna några saker som behövde åtgärdas. Den bästa varianten på att göra saker själv är när man gör en del själv men får hjälp av proffs som kan berätta vad man ska göra annorlunda och komma med diverse tips på bra knep vilket David gjorde, inget som jag efterfrågat speciellt i förväg utan bara att han gillar sitt jobb och gärna snackar om hur man gör saker när de dyker upp. Var några gängor där jag hade för lite lin som han fick göra om å så tipsade han om att man kan raspa gängorna med en tång så de blir lite lätt trasiga varpå linet fäster bättre, sen att man kan använda linpasta (utan lin) på klämringskopplingar för att de ska ta bättre så man slipper efterdra dem å sen massa andra småsaker som vi diskuterade under tiden han gjorde jobbet.
Något man inte tänker på när man gör saker själv är att materialkostnaden för kopplingar blir nästan billigare när rörmokaren gör jobbet då man bara behöver betala för det som faktiskt går åt, gör man det själv blir det en del felköp, saker som går sönder osv, men det är rätt kul att pyssla med kopplingar i lagom dos
En sak som jag även lärde mig men som jag inte kommer försöka själv är att bocka ett pex-rör med värme, genom att stoppa in en typ böjfjäder men av mjuk gummi/plast och värma med värmepistol så röret blev svettigt och helt genomskinligt så gick det att böja och sen kyla
det med en blöt handduk i böjt läge tills det blev ogenomskinligt igen så behöll det formen (se bilden ovan), nackdelen med metoden är att det yttre lufttäta skiktet blir förstört så det går bara att använda för tappvatten och inte för värmesystem. Rätt coolt att det funkar
Efter David åkt upptäckte jag att det fanns några läckor, givetvis bara på det jag kopplat själv, nån klämringskoppling som behövde dras år lite mer men även ett avloppsrör som läckte där det visade sig har lossnat från röret när jag monterade det.
Efter gräsmattan var lagd förra hösten var var det dags att bygga inomhus. Arbetsrummen, lekrummet och förråd & torkrum var kvar. Tyvärr blev det inte så mycket byggbilder här då bygget blev rätt utdraget under flera månader och mest utfört på kvällstid.
Gipsning
Förra gipsningen hyrde vi en gipslyft över en helg men nu var det svårt att få till en ledig helg tillsammans inkl barnvakt osv så jag satte upp skivorna själv genom att lyfta skivan i ena handen och körde skruvautomat med andra handen. För att underlätta skruvade jag upp brädstumpar i taket för att styra in skivorna så de hamnade rätt och även för att avlasta lite under själva skruvandet. För att få bättre ljuddämpning blev det dubla skivor, först en 1.2×2.44 [m] plywoodskivor sen 0.9×2.5 gips (de olika lagren är lagda i olika riktningar så det blir stabilare). Att ha plywood (eller OSB) i första skiktet underlättar skruvandet av skickt två jämfört med dubbelgips då det är svårt att hålla reda på var man ska skruva, det underlättar självklart även för att sätta upp annat i taket med, sen var tanken att det blir lättare med plywood jämfört med (lika stora) gipsskivor men det var en lite jobbig sak jag upptäckte med den billigare byggplywooden från bauhaus att den har högre densitet jämfört med klassist granplywood så istället för ca 20kg vägde skivorna ca 27kg, vilket innebar lite styrketräning när man skulle hålla upp skivan med ena handen och skruva med den andra och dessutom få lite precision på det, så det blev oftast bara att jag satte upp 3-4 skivor per kväll.
Vägg som slagit sig.
En av väggarna i ena arbetsrummet var kvar att gipsa, det visade sig att en bräda i väggen hade slagit sig jättemycket efter att jag satt upp plywooden på väggen tidigare, så det gick inte att sätta upp gips på väggen för det var en allt för stor knöl på väggen. Det blev till att öppna väggen och såga brädan i väggen rak på plats i väggen (med sticksåg och linjelaservattenpass), skruva dit plywooden igen och sen gick det bra att gipsa.väggen. Lätt att glömma den typen av oplanerade projektekt när man funderar på hur lång tid det tar att bygga saker
Taklister
På ovanvåningen var de vita listerna omålade och målades på plats efter de monterats vilket blev väldigt bra, speciellt för taklisterna som när de målades i samma färg som taket efter att först ha fogat att akarvarna smälte i på ett väldigt bra sätt och blev som en del av själva taket. Har försökt göra på samma sätt i källaren, blir väldigt kladdigt när jag gör det jämfört med när målaren fogade men när det målas med väldigt matt färg syns inte kladdet bakom färgen.
Före målningen fogade jag med akylmassa på de första rummen vilket inte blev riktigt bra, det ska vara latex man ska foga med verkar det som då målaren använde det och hans laxexfogar inte sprack senare vilket däremot mina, från början väldigt fina, akrylfogar gjorde efter några veckor som syns på bilden ovanför (sen finns det produkter som det står både latex och akryl på men det är kanske som vanligt med byggkemikalier att man ska satsa på märkesprodukter om man vill göra det enkelt för sig)
Målning
Taket och taklisterna målades först med takfärg två gånger. Även innerväggarna grundades en gång med takfärg (då den är mycket billigare än täckfärg) i när jag gjorde första strykningen av taket. Sedan tejpades väggen med en 5mm bred maskeringstejp längs med taklisten (på samma sätt som målaren gjorde på ovanvåningen) för att det ska bli en skarpare kant mellan takfärgen och väggfärgen jämfört med om man skulle haft kanten längs med listen.
När det är två olika nyanser av vitt märks det inte så stor skillnad, var mer effektfullt på ovanvåningen där det var kulörer på väggarna, se jämförelsen ovan på helvit/antikvit jämfört med helvit/blå. (Med tanke på hur svårt det är att köpa 5mm tejp på vanliga byggstormarknader (bauhaus,hornbach,k-rauta osv) men däremot inga problem att köpa i färgaffärer (som tex Colorama där jag köpte min rulle) så misstänker jag att metoden inte är så vanlig bland privatpersoner).
Ytterväggarna målades med silikatfärg, vilket jag dock gjorde före taket för att få så lite vanlig färg som möjligt på väggarna, så där fick jag tejpa med tejp på väggen 5mm ner före jag målade taket vilket var lite bökigare men jag valde att göra så för att det inte skulle komma mer färg än nödvändigt på väggen.
Gipsning
Förra gipsningen hyrde vi en gipslyft över en helg men nu var det svårt att få till en ledig helg tillsammans inkl barnvakt osv så jag satte upp skivorna själv genom att lyfta skivan i ena handen och körde skruvautomat med andra handen. För att underlätta skruvade jag upp brädstumpar i taket för att styra in skivorna så de hamnade rätt och även för att avlasta lite under själva skruvandet. För att få bättre ljuddämpning blev det dubla skivor, först en 1.2×2.44 [m] plywoodskivor sen 0.9×2.5 gips (de olika lagren är lagda i olika riktningar så det blir stabilare). Att ha plywood (eller OSB) i första skiktet underlättar skruvandet av skickt två jämfört med dubbelgips då det är svårt att hålla reda på var man ska skruva, det underlättar självklart även för att sätta upp annat i taket med, sen var tanken att det blir lättare med plywood jämfört med (lika stora) gipsskivor men det var en lite jobbig sak jag upptäckte med den billigare byggplywooden från bauhaus att den har högre densitet jämfört med klassist granplywood så istället för ca 20kg vägde skivorna ca 27kg, vilket innebar lite styrketräning när man skulle hålla upp skivan med ena handen och skruva med den andra och dessutom få lite precision på det, så det blev oftast bara att jag satte upp 3-4 skivor per kväll.
Vägg som slagit sig.
En av väggarna i ena arbetsrummet var kvar att gipsa, det visade sig att en bräda i väggen hade slagit sig jättemycket efter att jag satt upp plywooden på väggen tidigare, så det gick inte att sätta upp gips på väggen för det var en allt för stor knöl på väggen. Det blev till att öppna väggen och såga brädan i väggen rak på plats i väggen (med sticksåg och linjelaservattenpass), skruva dit plywooden igen och sen gick det bra att gipsa.väggen. Lätt att glömma den typen av oplanerade projektekt när man funderar på hur lång tid det tar att bygga saker
Taklister
På ovanvåningen var de vita listerna omålade och målades på plats efter de monterats vilket blev väldigt bra, speciellt för taklisterna som när de målades i samma färg som taket efter att först ha fogat att akarvarna smälte i på ett väldigt bra sätt och blev som en del av själva taket. Har försökt göra på samma sätt i källaren, blir väldigt kladdigt när jag gör det jämfört med när målaren fogade men när det målas med väldigt matt färg syns inte kladdet bakom färgen.
Före målningen fogade jag med akylmassa på de första rummen vilket inte blev riktigt bra, det ska vara latex man ska foga med verkar det som då målaren använde det och hans laxexfogar inte sprack senare vilket däremot mina, från början väldigt fina, akrylfogar gjorde efter några veckor som syns på bilden ovanför
(sen finns det produkter som det står både latex och akryl på men det är kanske som vanligt med byggkemikalier att man ska satsa på märkesprodukter om man vill göra det enkelt för sig)Målning
Taket och taklisterna målades först med takfärg två gånger. Även innerväggarna grundades en gång med takfärg (då den är mycket billigare än täckfärg) i när jag gjorde första strykningen av taket. Sedan tejpades väggen med en 5mm bred maskeringstejp längs med taklisten (på samma sätt som målaren gjorde på ovanvåningen) för att det ska bli en skarpare kant mellan takfärgen och väggfärgen jämfört med om man skulle haft kanten längs med listen.
När det är två olika nyanser av vitt märks det inte så stor skillnad, var mer effektfullt på ovanvåningen där det var kulörer på väggarna, se jämförelsen ovan på helvit/antikvit jämfört med helvit/blå. (Med tanke på hur svårt det är att köpa 5mm tejp på vanliga byggstormarknader (bauhaus,hornbach,k-rauta osv) men däremot inga problem att köpa i färgaffärer (som tex Colorama där jag köpte min rulle) så misstänker jag att metoden inte är så vanlig bland privatpersoner).
Ytterväggarna målades med silikatfärg, vilket jag dock gjorde före taket för att få så lite vanlig färg som möjligt på väggarna, så där fick jag tejpa med tejp på väggen 5mm ner före jag målade taket vilket var lite bökigare men jag valde att göra så för att det inte skulle komma mer färg än nödvändigt på väggen.
I linje med att hålla nere kostnaden för ytskikten blev det ett enkelt ljust laminatgolv i arbetrummen, var mycket bökigare att lägga de 9mm tunna laminatplankorna än de 13mm tjocka Marmoleum-plattorna. Som tidigare lades golvet på en 3mm skumplast som både fungerar som stegljuddämpning och diffusionsspärr så inte golvet ska ruttna underifrån.
Lekrumsgolvet gjorde vi under förra julen när vi hade mina föräldrar på besök så jag la det tillsammans med min far. I lekrummet ställs lite högre krav på golvet då det kommer utsättas för en hel del, så det blev marmoleumplattor av samma sort som vi använt i hallen och köket. Färgkombinationen Pineapple & Barbados såg vi i en broschyr och den lyfter verkligen lekrummet så det verkligen tar tillvara på det lilla ljuset som kommer in genom norrfönstret och lyser upp hela rummet (inser att jag borde kanske haft en bild som inte är tagen på kvällen
)
Till lekrumsförrådet hade vi tänkt ha laminatgolv men då det blev över en del plattor från övriga rum la vi in dem där, lite klurande på att få ihop mönstret när det var drygt ett paket av varje färg kvar men det gick att få ihop något rimligt och det slutade med endast två plattor över (en grön och en svart), ibland har man tur
Lekrumet la vi från öst till väst, sen var tanken att fortsätta in genom dörren till lekrumsförrådet från norr till söder för att få ett sammanhängande golv vilket underlättar om man ska rulla in ett pingisbord från lekrummet till lekrumsförrådet. Det visade sig vara lite svårt att lägga golvet i lekrumsförrådet då en av raderna in genom dörröppningen blivit förskjuten i nordsydlig riktnig när vi la golvet i lekrummet. Först försökte jag ändå och lyckades lägga golvet men det blev kvar en glipa mellan två plattor, försökte putta ihop det men det gick inte. Kom fram till att det nog skulle gå snabbare att riva upp och göra om än att försöka fixa i efterhand, efter jag tagit bort golvet rad för rad skar jag bort klickdelen av noten så det skulle gå att skjuta ihop plattorna utan att vinkla dem, la tillbaks alla raderna igen och kunde putta ihop glipan genom att putta på kanten med en kofot. Det var ju fortsatt en 1mm förskjutning av just den plattraden men det syns inte direkt. Då det bara tog 20min att fixa kändes det som det helt klart var värt besväret för att slippa en glipa mitt i golvet Golvlister
På ovanvåningen, där det var Sävsjös målare som målade, målades golvlisterna och dörrfoder på plats efter fogning och spackling vilket gör att inga spikmärken eller skarvar syns. Det var dock inget för oss amatörer då det är bökigt att måla då blank färg inte är lika fölåtande som matt takfärg och det är större risk för kladd på golvet så golvlisterna och dörrfoderna i källaren har vi kört med färdigmålade lister, blir ganska ok resultat ändå även om ovanvåningen blir snyggare. (Första bilden ovan är med fabriksmålade lister i källaren och nästa är de på ovanvåningen som målaren platsmålat)
Är du säker på att latexen är lagd innan målning? Ser väldigt blankt ut i hörnet på nedre bilden. Är den inte det så kommer den att gulna med tiden.
Ang. lättheten att måla så är det lättare att måla med blank snickerifärg än matt sådan
Ang. lättheten att måla så är det lättare att måla med blank snickerifärg än matt sådan
På väggar stämmer detta. På snickerier så flyter den matta färgen ut sämre vilket gör att penseldrag och ojämnheter syns mer. Den torkar också fortare vilket gör att det är svårt att bättre till kladd och missar om man är 2-3 minuter sen.rickardg skrev:Ja målaren fogade hela huset innan han målade
har tänkt på det som tvärt om, med matt färg syns inte dåligt underarbete lika bra så det är lättare att fuska då
När det blivit lite mer vår var det hög tid för staketet vid cykelskjulet.
För att vara säkert bör staketet vara 1.1m högt och inte klättringsbart och inte för stort avstånd mellan brädorna så ingen trillar ut eller kan fastna med hududet. Som på så många andra delar av bygget gjorde jag ett excelark för att räkna ut fördelningen av staketpinnar och få fram en lista på koordinater där jag ska borra, underlättar för mig som är tankspridd av mig
Stolparna skruvades fast med franska skruvar rakt genom stolplarna och som pluggades i betongen, men gjutningen var inte helt perfekt lodrät så det var lite lurigt att få till lutningen även om det går att lägga mellan brickor, någon form va beslag som kan justeras mer skulle varit bättre. Sista sektionen av staketet väntade vi med tills marken mot vägen var klar för att veta hur stor vi vill ha den sektionen.
Sen tidigare hade vi inte kört bort några stenar alls, det som blev över hade hamnat i slänte ner mot gatan. Det var en rejäl hög men relativt liten med tanke på hur mycket vi sprängt.
Det tog ett tag innan Ove lyckades komma förbi oss och ordna med slänten. Till sist så en morgon i början på sommaren kom Ove och lastbilen men ingen grävmaskin, det dröjde en stund innan den kom då den fastnar i trafikstockningen på motorvägen.
När ove bara kört nåra minuter visade det sig även att någon slangat maskinen så den var inte fulltankad längre, varpå ove var tvungen att åka å köpa både diesel och en dunk då hans grabb Patrik hade firmabilen på ett annat bygge. Det försvann en del tid iom strulet med maskinen, all bortforsling av stenar hanns med och kämta grus och jord men det blev några timmar dan efter med men Ove var schysst och skulle runda av neråt på timmarna till 8h sa han då det var en del bök och han sagt att det skulle vara en dags jobb.
Utöver slänten fixade Ove till garageuppfarten så det blev jämnare, grävde ner dränering till muren och grävde ur lite för sulor för murstumparna som ska sticka in brevid garageuppfarten. När det ändå var en lastbil som körde bort stenar passade vi på att fixa lite grus som vi fyllde på längs med vägen för att återställa det vi grävt upp och för att det skulle se bättre ut.
Så småningom blev det plantering av Blodnäva och vintergröna i slänterna, knappt 100 plantor gick det åt. Sen blev det även ett familjeträd med fyra sorters äpplen på, ett kärsbärsträd och ett päronträd i slänten. Tyvärr missade jag att ta bilder på slänten direkt så bilderna är från nu när det är höst och växterna vissnat och det även hamnat en hög brädor som skymmer så man inte ritigt ser hela slänten. Resultatet blev iaf väldigt bra och rätt likt skissen som jag gjorde i slutet på 2012 om hur jag tänkt att höjderna ska gå ihop:
Kallmurning
För att använda upp en del stenar och för att få till nivåerna blev det några kallmurade småmurar både före och efter Ove ordnat med slänten. Fick rejält med träningsvärk i underarmarna (gick inte ens att krama ur en disktrasa dagen efter) av att hålla tunga stenar med bara fingrarna när jag lirkade dit dem. Får hoppas det håller. (Bakom stenarna har jag lagt grus för dränering för att minska påverkan av vatten i marken som fryser)
Putsning av cykelskjulet.
Nu innan det blev vinter såg jag till att putsa cykelskjulet. Eftersom det var ett så litet jobb tänkte jag att det inte var lönt att leja men hade aldrig putsat innan men tänkte "hur svårt kan det va"
resultatet behöver inte bli perfekt och om man har en borstad yta syns inte avvikelser så mycket. Först försökte jag spika fast brädor att putsa efter men orkade inte det på de stora ytorna utan körde dem på frihand och hade bara brädor vid hörnen att putsa mot för att få en skarp kant. Jag putsade ganska slätt och efter putsen börjat torka gick jag över den med en piasavakvast för att få en ruggad borstad yta. Det ser tillräckligt bra ut, får hoppas det håller nu bara och inte trillar av under vintern. Har en vägg inne i förrådsdelen kvar men i övrigt har jag putsat alla leca-väggarna, när den är klart kommer det att ha gått åt nästan 1000kg putsbruk så det är som vanligt när det gäller sten-material att vikten gör det lite ansträngande.
Det var bra att ha hunnit med att använda upp det mesta stenmaterialet inför vintern då det inte går att jobba med sådant när det är för kallt. Innan temperaturen gick ner passade jag även på att flytspackla golvet i skärmtaksdelen då det blev lite för lite betong på en del av plattan som orsakade bakfall in mot leca-väggen vilket nu är fixat.
Nu blir det några inlägg angående styrsystemet för elen.
Styrsystemet för elen blev IHC (Inteligent Home Control) från danska LK (IHC säljs även rebrandat under varumärket Elko Living System), egentligen ville jag ha KNX men kunde inte riktigt motivera den högre prislappen. Med IHC är allt uppbyggt kring en central styrdator, för IHC kallad "Controller", med ut- och in-moduler där alla in och utsignaler går till IO-modulerna som i sin tur pratar med portar på Controllern via ett seriellt protokoll (en sladd från varje IO-modul till controllern), vilket även gör att antalet in/ut-linjer är begränsat till 128/128 st. Sen har jag krånglat till det lite och bygger inte upp det riktigt så men jag kommer till det i senare inlägg.Jag köpte IHC-modulerna från billigihc.dk då de var billigast och sedan installerade elektrikern dem åt mig i centralenmen, men klenspänningsdelarna (lampknapparna) och programmeringen tog jag hand om själv.
En stor skillnad KNX och IHC är att KNX till skillnad mot IHC är ett decentralicerat bus-system, dvs allt är uppbyggt på en data-bus och det går att placera massor av IO-moduler längs med bus:en och alla pratar med alla och det finns nödvändigtvis ingen central styrning. Sen är det ändå möjligt att placera utgångsmoduler i elcentralen på samma sätt och inte helt ovanligt att göra det men mer vanligt att man sensorer och knappar på bus:en. Nu har jag iofs aldrig programmerat ett KNX system men kan tänka mig att möjligheterna även är betydligt större i ett sådant system då IHC mest påminner om relälogik och saknar möjlighet matematiska funktioner, men man klarar sig på det rätt långt ändå.
Eftersom IHC-modulernas protokoll är så enkelt uppbyggt är det möjligt att skapa sig en brygga mellan IHC IO-modulerna och ett eventuellt framtida bus-system.
Programmering av IHC-systemet.
Programmeringen av IHC-systemet utförs i ett lite märkligt grafiskt programmeringsspråk som sparas undan på XML-format och man får nästan känslan av att den grafiska utformningen är baserat på hur filformatet ser ut. Systemet är inte speciellt användarvänligt med dolda tillstånd i användarinterfacet och programmet finns endast på danska och inte ens engelska vilket är lite bökigt men man vänjer sig.
I verktyget finns det två fönster, det till vänster (Installation) visar all hårdvara och det till höger (Funktioner) visar logiken. Både hårdvaran och
logiken grupperas per rum, och när man skapar ett rum i ena fönstret kommer det automatiskt att dyka upp i andra fönstret med.
Man börjar med att lägga till rum genom att högerklicka på lokaliteter och välja lokalitet, varpå en ny rad läggs till längst ner.
Genom att högerklicka och välja Egenskaber kan man byta namn på rumet.
Man lägger sen till lampknappar och lampor mm genom att högerklicka och välja produkter och lägga till de produkter man vill ha.
För att få en lampknapp att styra en lampa lägger man till en lampstyrningsfunktion genom att högerklicka på rummet under funktionsfönstret och väljer "FunktionsBlokke->LysStyrning-Generellt->Simpel Kip", vilket är en enkelt vippa som byter tillstånd för varje gång man ger den en puls från en återfjädrande knapp.
För att välja vilken knapp som ska styra funktionen letar man upp knappen i installationsfönstret, klickar på namnet och håller ner
musknappen samtidigt som man drar muspekaren till "input->kip" under funktionen man vill att den skall styra och släpper musknappen där och på så vis skapas en länk mellan dem, vilket då syns på ingången på funktionen i form av att det står var den är kopplad till för port samt även på knappen där det står vilka funktioner den är kopplad till. På samma sätt gör man med "output->udgang" som man drar till den lampa man vill styra med utgången på funktionen.
Begränsade möjligheter
Bristen på matematiska operationer och att det sånär som på tid och temperatur helt saknas numeriska datatyper är sjukt begränsande och ger ofantligt långa kedjor av if-block då man ska göra något avancerat.
Jag såg ett exempel på ett virtuellt skymmningsrelä som tänder och släcker ljusstyrning på olika tider beroende på vad det är för datum, detta var då implementerat som 24 nästlade if-block istället för att bara lägga in dem som en tabell eller ännu hellre som en funktion av geografiska koordinater men det går inte i med IHC.
För någon som är van att programmera i vanliga högnivåspråk känns det väldigt primitivt, men ändå skapas det väldigt mycket mer möjligheter jämfört med ett vanligt el-system så det beror ju på vad man jämför med.
Prislappen är väldigt mycket bättre än mer avancerade styrsystem så det är som vanligt att man får vad man betalar för. Att börja med en IHC-installation kan vara en bra idé då protokollet till IO-modulerna är så pass enkelt att hantera bör det vara relativt enkelt att ordna en adapter för att koppla på IHC på något annat styrsystem.så man på så vis kan nehålla aktorerna (utgångsmodulerna) vid en uppgradering.
Styrsystemet för elen blev IHC (Inteligent Home Control) från danska LK (IHC säljs även rebrandat under varumärket Elko Living System), egentligen ville jag ha KNX men kunde inte riktigt motivera den högre prislappen. Med IHC är allt uppbyggt kring en central styrdator, för IHC kallad "Controller", med ut- och in-moduler där alla in och utsignaler går till IO-modulerna som i sin tur pratar med portar på Controllern via ett seriellt protokoll (en sladd från varje IO-modul till controllern), vilket även gör att antalet in/ut-linjer är begränsat till 128/128 st. Sen har jag krånglat till det lite och bygger inte upp det riktigt så men jag kommer till det i senare inlägg.Jag köpte IHC-modulerna från billigihc.dk då de var billigast och sedan installerade elektrikern dem åt mig i centralenmen, men klenspänningsdelarna (lampknapparna) och programmeringen tog jag hand om själv.
En stor skillnad KNX och IHC är att KNX till skillnad mot IHC är ett decentralicerat bus-system, dvs allt är uppbyggt på en data-bus och det går att placera massor av IO-moduler längs med bus:en och alla pratar med alla och det finns nödvändigtvis ingen central styrning. Sen är det ändå möjligt att placera utgångsmoduler i elcentralen på samma sätt och inte helt ovanligt att göra det men mer vanligt att man sensorer och knappar på bus:en. Nu har jag iofs aldrig programmerat ett KNX system men kan tänka mig att möjligheterna även är betydligt större i ett sådant system då IHC mest påminner om relälogik och saknar möjlighet matematiska funktioner, men man klarar sig på det rätt långt ändå.
Eftersom IHC-modulernas protokoll är så enkelt uppbyggt är det möjligt att skapa sig en brygga mellan IHC IO-modulerna och ett eventuellt framtida bus-system.
Programmering av IHC-systemet.
Programmeringen av IHC-systemet utförs i ett lite märkligt grafiskt programmeringsspråk som sparas undan på XML-format och man får nästan känslan av att den grafiska utformningen är baserat på hur filformatet ser ut. Systemet är inte speciellt användarvänligt med dolda tillstånd i användarinterfacet och programmet finns endast på danska och inte ens engelska vilket är lite bökigt men man vänjer sig.
I verktyget finns det två fönster, det till vänster (Installation) visar all hårdvara och det till höger (Funktioner) visar logiken. Både hårdvaran och
logiken grupperas per rum, och när man skapar ett rum i ena fönstret kommer det automatiskt att dyka upp i andra fönstret med.
Man börjar med att lägga till rum genom att högerklicka på lokaliteter och välja lokalitet, varpå en ny rad läggs till längst ner.
Genom att högerklicka och välja Egenskaber kan man byta namn på rumet.
Man lägger sen till lampknappar och lampor mm genom att högerklicka och välja produkter och lägga till de produkter man vill ha.
För att få en lampknapp att styra en lampa lägger man till en lampstyrningsfunktion genom att högerklicka på rummet under funktionsfönstret och väljer "FunktionsBlokke->LysStyrning-Generellt->Simpel Kip", vilket är en enkelt vippa som byter tillstånd för varje gång man ger den en puls från en återfjädrande knapp.
För att välja vilken knapp som ska styra funktionen letar man upp knappen i installationsfönstret, klickar på namnet och håller ner
musknappen samtidigt som man drar muspekaren till "input->kip" under funktionen man vill att den skall styra och släpper musknappen där och på så vis skapas en länk mellan dem, vilket då syns på ingången på funktionen i form av att det står var den är kopplad till för port samt även på knappen där det står vilka funktioner den är kopplad till. På samma sätt gör man med "output->udgang" som man drar till den lampa man vill styra med utgången på funktionen.
Begränsade möjligheter
Bristen på matematiska operationer och att det sånär som på tid och temperatur helt saknas numeriska datatyper är sjukt begränsande och ger ofantligt långa kedjor av if-block då man ska göra något avancerat.
Jag såg ett exempel på ett virtuellt skymmningsrelä som tänder och släcker ljusstyrning på olika tider beroende på vad det är för datum, detta var då implementerat som 24 nästlade if-block istället för att bara lägga in dem som en tabell eller ännu hellre som en funktion av geografiska koordinater men det går inte i med IHC.
För någon som är van att programmera i vanliga högnivåspråk känns det väldigt primitivt, men ändå skapas det väldigt mycket mer möjligheter jämfört med ett vanligt el-system så det beror ju på vad man jämför med.
Prislappen är väldigt mycket bättre än mer avancerade styrsystem så det är som vanligt att man får vad man betalar för. Att börja med en IHC-installation kan vara en bra idé då protokollet till IO-modulerna är så pass enkelt att hantera bör det vara relativt enkelt att ordna en adapter för att koppla på IHC på något annat styrsystem.så man på så vis kan nehålla aktorerna (utgångsmodulerna) vid en uppgradering.
Ville har trådat system så z-wave kändes inte aktuellt, var snart tre år sen jag köpte IHC-grejerna, tror controllern gått upp lite i pris för nu kostar den 6kSEK och 230v-modulerna kostar 1080SEK/8st utgångar=135 SEK/utgång.
Även om man kan placera allt decentraliserat i ett bus-system som tex KNX är det väldigt vanligt att 230v aktorerna är placerade i elcentralen, så skillnaden i uppbyggnad är framförallt på sensor-sidan, men i vårt system har jag sett till att sätta lampknapparna på en fattigmans bus i form av en 8 bitars parallell bus som scannas med charlieplexing.
Charlieplexing är ett sätt att scanna av flera knappar med få bidirektionella IO-linjer och används mest för korta avstånd för att tex scanna av ett ett litet numeriskt tangentbort eller linkande.
Charlieplexing innebär att man signaljordar en av bus:ens N trådar åt gången och låter övriga N-1 trådar vara ingångar, och så gör man så N gånger för samtliga trådar och kan på så vis läsa av N * (N-1) ingångar med N trådar. Eftersom varje kombination av trådpar man kan koppla in lampknappar på används i båda riktningarna krävs det en likriktardiod per lampknapp för att den bara ska bli avläst i den avsedda riktningen.
Bilden ovan visar ett förenklat exempel där man med tre trådar kan läsa av 6stknappar. Motsvarande algoritm för att under tre steg jorda resp läsa av de tre trådarna A,B,C sker då enligt följande:
Steg 1: A=Gnd, Switch 1=B, Switch 2=C
Steg 2: B=Gnd, Switch 3=A, Switch 4=C
Steg 3: C=Gnd, Switch 5=A, Switch 6=B
Med 8 ledningar som jag har kan man läsa av upp till 8*(8-1)=8*7=56st knappar på motsvarande sätt genom att jorda en tråd i taget och läsa av övriga 7 trådar. I mitt fall tex alla knappar på hela ovanvåningen, kopplas in på samma 8-ledare. sen har jag valt att dela upp resp våningsplan i tre parallellkopplade sektioner för att göra möjligt att dra diskreta IO-linjer vid behov om det skulle gå dåligt med charlieplexing-bus:en då jag inte var helt säker på att det skulle funka när jag planerade elen.
Min förhoppning var att det skulle gå att programmera detta med IHC-systemets IO-moduler (en 8 bitars in- resp en 8 bitars ut-modul) och då även använda färre ingångar än med en knapp per ingång. Det verkade dock som att det skulle bli knepigt att skapa så snabb tajming med IHC så jag började fundera på möjligheten att göra en egen charlieplexing-IO-modul.
Kollar man med oscilloscop på signalen från input-modulerna till controllern syns det rätt tydligt hur protokollet ser ut. Bus:en är normalt hög och så kommer det 17st låga pulser med en periodtid på 650us, varav den låga pulsen varar ca 325us. Den höga halvperiodens första del är alltid hög, sen är den andra halvan beroende på om det ska skickas en etta eller nolla. Den 17e (sista) biten är alltid hög, sen kommer det en paus på ca 4.5ms. Att skicka ut pulserna mha delayer blir för dåligt, så det fick bli ett interrupt på 1.6kHz där protokollet för att skicka till fyra seriella kanaler parallellt hanteras enligt följande:
for(bitaddr=outaddr,outport=0;outport<4;outport++,bitaddr+=16)
{
if((phase<2) || ((phase==3) && !bitMatrix[bitaddr]))
*(comPort[outport]) &= ~comBit[outport];
else
*(comPort[outport]) |= comBit[outport];
}
phase=(phase+1) & 3;
outaddr=(outaddr+1)&15;
Charlieplexingbus:en scannas i samma interrupt, där varje kombination med 7 avlästa knappar scannas under 16 interruptcykler och det sen för alla 8 kombinationer, det ger en scanningsfrekvens på 1.6kHz/16cykler/8kombinationer = 12.5Hz. Från början tänkte jag scanna dem betydligt snabbare men med 80m kabel på varje IO-linje blir det en allt för trög last och även störningsfilterna lastar ner utgångarna rejält mycket vilket sänker scanningsfrekvensen en del samt gjorde att jag även fick lägga in en tidsmässigt hysteres för att gå mellan ett och noll som en form av mjukvarufiltrering men efter det fungerar det bra.
De resterande 8 bitarna tänkte jag använda för att läsa av två AD-kanaler, men nu har jag förstått det som att det går att överlagra ett 12-bitars temperaturprotokoll på varje IO-pinne vilket öppnar lite fler möjligheter att koppla in mer analoga saker där, kanske 6st onewire-tempsensorer utöver de två analoga ingångarna eller nått vi får se
Hårdvaran var relativt okomplicerad, en mikrokontroller med 8 ingångar från charlieplexingbus:en och 4 utgångar till IHC, strömförsörjning och lite filter mot omvärlden. Schemat gjordes i Orcad och layouten i freepcb, tillverkade laminaten i Asien med Itead och monterades för hand av mig. Inga fel hittade än så länge på hårdvaran sånär som på komponenttryck som blivti lite fel på ett ställe. Det blir snyggare med lödugn men lödugnen och pastadispensern var nedpackade iom flytten till nya huset så det blev inte så supersnyggt men det funkar iaf.
Kortet skruvades fast i en 4 moduler bred DIN-kapsling från Conrad, etiketten utskriven med laserskrivare på självhäftande silverfärgad folie (Elfa artnr. 18098961), samma folie användes för att markera upp skruvplintarna på kretskortet. I centralen sitter alla klenspänningsmoduler i ett eget fack för sig så det ska gå att hantera klenspänningsbitarna själv.
Ett litet bekymmer med en charlieplexingbus är att samma virtuella knapp blir placerad på flera ställen med samma adress i form av flera parallellkopplade knappar, vilket iofs förekommer med en mer klassisk installation men det blir mer frekvent med en bus då det är så pass enkelt att göra det och det är lite lurigt hur man ska hantera det i IHC-programmet där varje knapp placeras ut i ett visst rum. För att göra det enkelt för mig placerar jag en chalie-plexing-modul med flera ingångar placerad i verkstan i mitt IHC-program då det är där den även är placerad fysiskt. Vet inte riktigt hur man gör egna moduler i det grafiska verktyget så jag gick in och editerade xml-koden direkt
vilket fungerade bra
Charlieplexing är ett sätt att scanna av flera knappar med få bidirektionella IO-linjer och används mest för korta avstånd för att tex scanna av ett ett litet numeriskt tangentbort eller linkande.
Charlieplexing innebär att man signaljordar en av bus:ens N trådar åt gången och låter övriga N-1 trådar vara ingångar, och så gör man så N gånger för samtliga trådar och kan på så vis läsa av N * (N-1) ingångar med N trådar. Eftersom varje kombination av trådpar man kan koppla in lampknappar på används i båda riktningarna krävs det en likriktardiod per lampknapp för att den bara ska bli avläst i den avsedda riktningen.
Bilden ovan visar ett förenklat exempel där man med tre trådar kan läsa av 6stknappar. Motsvarande algoritm för att under tre steg jorda resp läsa av de tre trådarna A,B,C sker då enligt följande:
Steg 1: A=Gnd, Switch 1=B, Switch 2=C
Steg 2: B=Gnd, Switch 3=A, Switch 4=C
Steg 3: C=Gnd, Switch 5=A, Switch 6=B
Med 8 ledningar som jag har kan man läsa av upp till 8*(8-1)=8*7=56st knappar på motsvarande sätt genom att jorda en tråd i taget och läsa av övriga 7 trådar. I mitt fall tex alla knappar på hela ovanvåningen, kopplas in på samma 8-ledare. sen har jag valt att dela upp resp våningsplan i tre parallellkopplade sektioner för att göra möjligt att dra diskreta IO-linjer vid behov om det skulle gå dåligt med charlieplexing-bus:en då jag inte var helt säker på att det skulle funka när jag planerade elen.
Min förhoppning var att det skulle gå att programmera detta med IHC-systemets IO-moduler (en 8 bitars in- resp en 8 bitars ut-modul) och då även använda färre ingångar än med en knapp per ingång. Det verkade dock som att det skulle bli knepigt att skapa så snabb tajming med IHC så jag började fundera på möjligheten att göra en egen charlieplexing-IO-modul.
Kollar man med oscilloscop på signalen från input-modulerna till controllern syns det rätt tydligt hur protokollet ser ut. Bus:en är normalt hög och så kommer det 17st låga pulser med en periodtid på 650us, varav den låga pulsen varar ca 325us. Den höga halvperiodens första del är alltid hög, sen är den andra halvan beroende på om det ska skickas en etta eller nolla. Den 17e (sista) biten är alltid hög, sen kommer det en paus på ca 4.5ms. Att skicka ut pulserna mha delayer blir för dåligt, så det fick bli ett interrupt på 1.6kHz där protokollet för att skicka till fyra seriella kanaler parallellt hanteras enligt följande:
for(bitaddr=outaddr,outport=0;outport<4;outport++,bitaddr+=16)
{
if((phase<2) || ((phase==3) && !bitMatrix[bitaddr]))
*(comPort[outport]) &= ~comBit[outport];
else
*(comPort[outport]) |= comBit[outport];
}
phase=(phase+1) & 3;
outaddr=(outaddr+1)&15;
Charlieplexingbus:en scannas i samma interrupt, där varje kombination med 7 avlästa knappar scannas under 16 interruptcykler och det sen för alla 8 kombinationer, det ger en scanningsfrekvens på 1.6kHz/16cykler/8kombinationer = 12.5Hz. Från början tänkte jag scanna dem betydligt snabbare men med 80m kabel på varje IO-linje blir det en allt för trög last och även störningsfilterna lastar ner utgångarna rejält mycket vilket sänker scanningsfrekvensen en del samt gjorde att jag även fick lägga in en tidsmässigt hysteres för att gå mellan ett och noll som en form av mjukvarufiltrering men efter det fungerar det bra.
De resterande 8 bitarna tänkte jag använda för att läsa av två AD-kanaler, men nu har jag förstått det som att det går att överlagra ett 12-bitars temperaturprotokoll på varje IO-pinne vilket öppnar lite fler möjligheter att koppla in mer analoga saker där, kanske 6st onewire-tempsensorer utöver de två analoga ingångarna eller nått vi får se
Hårdvaran var relativt okomplicerad, en mikrokontroller med 8 ingångar från charlieplexingbus:en och 4 utgångar till IHC, strömförsörjning och lite filter mot omvärlden. Schemat gjordes i Orcad och layouten i freepcb, tillverkade laminaten i Asien med Itead och monterades för hand av mig. Inga fel hittade än så länge på hårdvaran sånär som på komponenttryck som blivti lite fel på ett ställe. Det blir snyggare med lödugn men lödugnen och pastadispensern var nedpackade iom flytten till nya huset så det blev inte så supersnyggt men det funkar iaf.
Kortet skruvades fast i en 4 moduler bred DIN-kapsling från Conrad, etiketten utskriven med laserskrivare på självhäftande silverfärgad folie (Elfa artnr. 18098961), samma folie användes för att markera upp skruvplintarna på kretskortet. I centralen sitter alla klenspänningsmoduler i ett eget fack för sig så det ska gå att hantera klenspänningsbitarna själv.
Ett litet bekymmer med en charlieplexingbus är att samma virtuella knapp blir placerad på flera ställen med samma adress i form av flera parallellkopplade knappar, vilket iofs förekommer med en mer klassisk installation men det blir mer frekvent med en bus då det är så pass enkelt att göra det och det är lite lurigt hur man ska hantera det i IHC-programmet där varje knapp placeras ut i ett visst rum. För att göra det enkelt för mig placerar jag en chalie-plexing-modul med flera ingångar placerad i verkstan i mitt IHC-program då det är där den även är placerad fysiskt. Vet inte riktigt hur man gör egna moduler i det grafiska verktyget så jag gick in och editerade xml-koden direkt
vilket fungerade bra
Jag kör elko living systems. Men det verkar ju vara helt sinnessjuk prisskillnad. Controllern ligger väl fortfarande runt 10k o utg modulen runt 6k med elko ls.