15 717 läst · 15 svar
16k läst
15 svar
Idé på plintgrundskonstruktion - kommentarer önskas
Vi har planer på att bygga ut vår hall 6-8 kvm i framtiden. Jag har funderat på om jag ska bygga med plintgrund, då det blir ganska mycket billigare än att mura upp och fylla för att göra en betongplatta. Entrédörren är nämligen ca 80 cm ovan mark, så om jag ska göra en platta, måste det först schaktas bort 70 cm, gjuta en sula, mura upp med leca, putsa utsidan, fylla insida med bärlager, singel och cellplast för att sedan gjuta plattan.
Så för att spara ganska många tusenlappar har jag som sagt funderat på en plintgrund, men för att få bukt med fukten i en sådan grund har jag klurat lite hur man bäst ska gå till väga och har en idé jag skulle vilja kommentarer på.
För att försöka förklara hur jag menar gjorde jag en skiss i Sketchup:
1. Min tanke är att bygga allt, förutom golvbjälkarna i blått, i tryckt virke.
2. Innan man fäster golvbjälkarna häftar man fast en remsa åldersbeständig ångspärr på undersidan av golvbjälkarna. Efter man fäst golvbjälkarna i bärlinorna, fäster man blindbottenbrädorna på undersidan av golvbjälkarna.
3. Som blindbotten har jag tänkt lägga i en fibercementskiva (typ Cembrit Windstopper), men innan man lägger i dom, ser man till att vika upp ångspärren så att man kan skarva ihop remsorna på ovansidan av skivan med godkänd tejp.
Ovanför detta fyller man sedan med vanlig glasull och fäster ett undergolv på bjälkarna (i vårt fall spårade spånskivor för värmegolv). Viktigt här är väl att jag inte använder stegdämpning som även är ångspärr (typ Kährs Tuplex), eftersom jag då riskerar att stänga in eventuell fukt i bjälklaget?
Svenskt Trä har en byggbeskrivning som jag utgått från:
Det jag alltså ändrat är att jag bytt ut vindskyddspappen vid trossbottnen mot en ångspärr, samt att jag bytt trossbottenbrädorna mot en fibercementskiva. I mitt huvud låter min lösning mer fuktsäker än deras lösning.
Vad säger ni?
Så för att spara ganska många tusenlappar har jag som sagt funderat på en plintgrund, men för att få bukt med fukten i en sådan grund har jag klurat lite hur man bäst ska gå till väga och har en idé jag skulle vilja kommentarer på.
För att försöka förklara hur jag menar gjorde jag en skiss i Sketchup:
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
1. Min tanke är att bygga allt, förutom golvbjälkarna i blått, i tryckt virke.
2. Innan man fäster golvbjälkarna häftar man fast en remsa åldersbeständig ångspärr på undersidan av golvbjälkarna. Efter man fäst golvbjälkarna i bärlinorna, fäster man blindbottenbrädorna på undersidan av golvbjälkarna.
3. Som blindbotten har jag tänkt lägga i en fibercementskiva (typ Cembrit Windstopper), men innan man lägger i dom, ser man till att vika upp ångspärren så att man kan skarva ihop remsorna på ovansidan av skivan med godkänd tejp.
Ovanför detta fyller man sedan med vanlig glasull och fäster ett undergolv på bjälkarna (i vårt fall spårade spånskivor för värmegolv). Viktigt här är väl att jag inte använder stegdämpning som även är ångspärr (typ Kährs Tuplex), eftersom jag då riskerar att stänga in eventuell fukt i bjälklaget?
Svenskt Trä har en byggbeskrivning som jag utgått från:
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Det jag alltså ändrat är att jag bytt ut vindskyddspappen vid trossbottnen mot en ångspärr, samt att jag bytt trossbottenbrädorna mot en fibercementskiva. I mitt huvud låter min lösning mer fuktsäker än deras lösning.
Vad säger ni?
Då måste jag fråga vad skillnaden på min idé och Svenska Träs idé här: http://www.traradhuset.se/?u=/section/4688/list/4687/tab/4735/article/4736hakaner skrev:
Här använder de cellplast underst, vilket borde vara ganska ångtätt. Eller har jag fel?
I följande länk går också att läsa att en sådan konstruktion (med cellplast nederst) kan behöva ett mekansikt tåligt material. Jag antar att det är för bla möss. Så därför min idé med fibercementskiva i botten och däröver fuktspärr och sedan isolering.
Men menar du hakander att inomhusfukten blir ett problem om man flyttar ner fuktspärren som i min idé. Jag är fullt medveten att ångspärr skall ligga på den varma sidan, men frågan är om det ska appliceras i detta fallet också?
Men menar du hakander att inomhusfukten blir ett problem om man flyttar ner fuktspärren som i min idé. Jag är fullt medveten att ångspärr skall ligga på den varma sidan, men frågan är om det ska appliceras i detta fallet också?
Redigerat:
Cellplast har en viss ånggenomsläpplighet:
ÅB-plast (0,2mm PE): 3.000.000 s/m
Cellplast 80mm: 133.000 s/m
Mineralull 80mm: 10.0000 s/m
Edit: [s/m] är enheten för ett materials ånggenomgångsmotstånd
En annan stor skillnad är att en plastfolie ej släpper igenom
vatten i flytande fas (rinnande vatten) det gör cellplast.
-Detta gör stor skillnad om något skulle gå fel, vattenläckage el. dyl.
ÅB-plast (0,2mm PE): 3.000.000 s/m
Cellplast 80mm: 133.000 s/m
Mineralull 80mm: 10.0000 s/m
Edit: [s/m] är enheten för ett materials ånggenomgångsmotstånd
En annan stor skillnad är att en plastfolie ej släpper igenom
vatten i flytande fas (rinnande vatten) det gör cellplast.
-Detta gör stor skillnad om något skulle gå fel, vattenläckage el. dyl.
Redigerat:
Det var som tusan att det var sån stor skillnad på 80 mm cellplast och 0,2 mm PE! Tackar för detta!
Om man då reviderar min idé och går på Svenskt Träs förslag att använda cellplast med något mekaniskt tåligt materiel under (som tex Leif Tjällden AB har här: http://www.tjallden.se/sv/sidor/125/61/krypgrundsbjalklag.aspx#Materialpaket), är det en bra idé eller ska man gå på det mer traditionella med asfaltsboard i blindbotten och lägga ångspärr på varma sidan?
Jag tycker det verkar mer logiskt att stoppa fukten som kommer utifrån innan den går in i bjälklaget med hjälp av cellplast, och den minimala mängd fukt som kan ta sig in i bjälklaget stannar ju då inte där utan borde väl torkas ur av golvvärmen och/eller gå in i huset? Visst, inte helt optimalt att fukten går in i huset, men bättre det än att den stängs inne i bjälklaget tycker jag. Vi har självdragsventilation, så där lär ju komma in många gånger mer uteluftsfukt där än genom en plintgrund med cellplast som blindbotten...
Och en sista sak; finns det några risker som dålig lukt osv med att bygga bärlinorna i tryckt virke? De instruktioner jag hittar säger att det endast skall vara nedre syllen, som ligger an mot plint, som skall vara tryckt.
Om man då reviderar min idé och går på Svenskt Träs förslag att använda cellplast med något mekaniskt tåligt materiel under (som tex Leif Tjällden AB har här: http://www.tjallden.se/sv/sidor/125/61/krypgrundsbjalklag.aspx#Materialpaket), är det en bra idé eller ska man gå på det mer traditionella med asfaltsboard i blindbotten och lägga ångspärr på varma sidan?
Jag tycker det verkar mer logiskt att stoppa fukten som kommer utifrån innan den går in i bjälklaget med hjälp av cellplast, och den minimala mängd fukt som kan ta sig in i bjälklaget stannar ju då inte där utan borde väl torkas ur av golvvärmen och/eller gå in i huset? Visst, inte helt optimalt att fukten går in i huset, men bättre det än att den stängs inne i bjälklaget tycker jag. Vi har självdragsventilation, så där lär ju komma in många gånger mer uteluftsfukt där än genom en plintgrund med cellplast som blindbotten...
Och en sista sak; finns det några risker som dålig lukt osv med att bygga bärlinorna i tryckt virke? De instruktioner jag hittar säger att det endast skall vara nedre syllen, som ligger an mot plint, som skall vara tryckt.
I genomsnitt så är inomhusluften alltid fuktigare än utomhusluften.
-Du kan läsa på om relativ resp. absolut fuktighet på nätet.
-Alltså så släpper du inte in någon fukt underifrån om du har 80cm
ner till marken och fritt luftflöde. Däremot så riskerar du att släppa in
fukt i konstruktionen om du inte har lufttätt ifrån inomhusmiljön.
-Börjar du bygga täcksidor så har du en krypgrund,
vilket är en välkänd riskkonstruktion.
-Alla (nästan) material har en kritisk fuktnivå som ej skall överskridas,
denna nivå riskerar att överskridas utomhus under tak för vissa skivmaterial,
som då inte kan ses som lämpliga underst i tex. ett isolerat bjälklag.
-Tjälldens EPS-skivor med fibercement är ju en bra grundidé,
men jag ser bara en hård yta på de plana skivorna, då kan ju
skadedjur likväl ta sig in igenom den (smarta) profilen som dom
fäster underbjälkarna...?
-Du kan läsa på om relativ resp. absolut fuktighet på nätet.
-Alltså så släpper du inte in någon fukt underifrån om du har 80cm
ner till marken och fritt luftflöde. Däremot så riskerar du att släppa in
fukt i konstruktionen om du inte har lufttätt ifrån inomhusmiljön.
-Börjar du bygga täcksidor så har du en krypgrund,
vilket är en välkänd riskkonstruktion.
-Alla (nästan) material har en kritisk fuktnivå som ej skall överskridas,
denna nivå riskerar att överskridas utomhus under tak för vissa skivmaterial,
som då inte kan ses som lämpliga underst i tex. ett isolerat bjälklag.
-Tjälldens EPS-skivor med fibercement är ju en bra grundidé,
men jag ser bara en hård yta på de plana skivorna, då kan ju
skadedjur likväl ta sig in igenom den (smarta) profilen som dom
fäster underbjälkarna...?
Redigerat:
- Vi har tänkt bygga altan runt detta utbygge, så det blir ju en form av "täcksidor", blir det fuktmässigt som en krypgrund då menar då? Eller menar du att det blir fuktproblem först med heltäckande sidor (som tex fibercementskivor)?
- Om jag läser dig rätt mellan raderna så är asfaboard som blindbotten och ångspärr på varma sidan (över undergolvet) ingen bra idé då asfaboarden är organisk och kan därmed bli fuktskadad? Eller går det kombinera Tjälldéns EPS med invändig ångspärr utan att man sluter in bjälklaget för mycket och på så sätt får fuktproblem? Tjälldén själva anger ju på tvärsnittet ingen invändig ångspärr...
Dessutom; på tvärsnittet från Svenskt Trä i mitt första inlägg använder de endast vindtät papp på varma sidan?!
- Jag förutsätter att även C-profilerna har ett lager fibercement, annars är det ju som du säger ingen mening med att ha det på skivorna. Ska kolla upp detta dock!
- Om jag läser dig rätt mellan raderna så är asfaboard som blindbotten och ångspärr på varma sidan (över undergolvet) ingen bra idé då asfaboarden är organisk och kan därmed bli fuktskadad? Eller går det kombinera Tjälldéns EPS med invändig ångspärr utan att man sluter in bjälklaget för mycket och på så sätt får fuktproblem? Tjälldén själva anger ju på tvärsnittet ingen invändig ångspärr...
Dessutom; på tvärsnittet från Svenskt Trä i mitt första inlägg använder de endast vindtät papp på varma sidan?!
- Jag förutsätter att även C-profilerna har ett lager fibercement, annars är det ju som du säger ingen mening med att ha det på skivorna. Ska kolla upp detta dock!
Först och främst tror jag du tänker lite fel avseende fukt. Det är en utmärkt lösning att använda sig av EPS som blindbottenskivor, klär du dessutom in dem med en hård mineralisk skiva underst så skyddar du dig också mot gnagare och dylikt.psychozz skrev:- Vi har tänkt bygga altan runt detta utbygge, så det blir ju en form av "täcksidor", blir det fuktmässigt som en krypgrund då menar då? Eller menar du att det blir fuktproblem först med heltäckande sidor (som tex fibercementskivor)?
- Om jag läser dig rätt mellan raderna så är asfaboard som blindbotten och ångspärr på varma sidan (över undergolvet) ingen bra idé då asfaboarden är organisk och kan därmed bli fuktskadad? Eller går det kombinera Tjälldéns EPS med invändig ångspärr utan att man sluter in bjälklaget för mycket och på så sätt får fuktproblem? Tjälldén själva anger ju på tvärsnittet ingen invändig ångspärr...
Dessutom; på tvärsnittet från Svenskt Trä i mitt första inlägg använder de endast vindtät papp på varma sidan?!
- Jag förutsätter att även C-profilerna har ett lager fibercement, annars är det ju som du säger ingen mening med att ha det på skivorna. Ska kolla upp detta dock!
Att detta fungerar bättre än asfaboard är inte för att cellplasten är tätare. Det är för att den är oorganisk och kan således varken mögla eller ruttna. Att den släpper igenom fukt i ångfas är bara positivt. Det som skyddar träet ovanför cellplasten är att träet kommer hamna i en varmare miljö än med bara asfaboard. Varmare betyder lägre relativ luftfuktighet och således mindre risk för mögel/röta.
Du behöver inte ha någon diffusionstät plast på ovansidan av isoleringen. Visserligen skadar det inte, men det gör det i princip omöjligt att limma golvspånet direkt mot träbjälkarna. Att limma (och skruva) är vitalt för styvheten i bjälklaget.. Det gör mycket stor skillnad jämfört med att bara skruva.
Se bara till att det är lufttätt. Lägger du golvspån över alltihopa så tätar dom mycket bra. Fukt transporteras i enorma mängder mha. konvektion jämfört med diffusion.
Den lilla mängd fukt som kommer diffundera genom golvspånet torkar utan problem ut.
Ok, kommer nog från mitt felaktiga tankesätt att cellplasten är lika tät som ångspärren.vectrex skrev:
Jag hade i så fall tänkt ha plasten ovanpå golvspånet i form av Kährs Tuplex, då kan jag ju limma golvspånet i bjälkarna. Så det är med andra ord inte fel, eller är det bättre att använda lumppapp som stegdämpning?Att detta fungerar bättre än asfaboard är inte för att cellplasten är tätare. Det är för att den är oorganisk och kan således varken mögla eller ruttna. Att den släpper igenom fukt i ångfas är bara positivt. Det som skyddar träet ovanför cellplasten är att träet kommer hamna i en varmare miljö än med bara asfaboard. Varmare betyder lägre relativ luftfuktighet och således mindre risk för mögel/röta.
Du behöver inte ha någon diffusionstät plast på ovansidan av isoleringen. Visserligen skadar det inte, men det gör det i princip omöjligt att limma golvspånet direkt mot träbjälkarna. Att limma (och skruva) är vitalt för styvheten i bjälklaget.. Det gör mycket stor skillnad jämfört med att bara skruva.
Ok!
Angående Tjälldéns lösning var C-profilerna inte täckta med fiberbetong(!). Har skickat fråga tillbaka varför dom inte är det. Återkommer.
Jag menar att det inte finns någon anledning till att ha diffusionsplast (Kährs Tuplex) ovanpå golvspånet. Jag tror visserligen inte att det skadar heller, men det känns bara onödigt. Jag skulle kört med vanlig lumppapp, troligen betydligt billigare.psychozz skrev:Ok, kommer nog från mitt felaktiga tankesätt att cellplasten är lika tät som ångspärren.
Jag hade i så fall tänkt ha plasten ovanpå golvspånet i form av Kährs Tuplex, då kan jag ju limma golvspånet i bjälkarna. Så det är med andra ord inte fel, eller är det bättre att använda lumppapp som stegdämpning?
Ok!
Angående Tjälldéns lösning var C-profilerna inte täckta med fiberbetong(!). Har skickat fråga tillbaka varför dom inte är det. Återkommer.
Ok, nu har jag redan Tuplex liggandes hemma, därav min undran Med andra ord kan jag köra med Tuplex och inte behöva bry mig om att den ska vara tät mot ångspärren i väggen, för det bör den väl ha varit annars?vectrex skrev:
Bara för bekräftelse; ni ser inga problem med att vi ska bygga altan runt plintgrunden? Så länge vi inte gör heltäckande sidor på altanen då...
Och är det ok att ha tryckt virke till bärlinorna? Eller bör man endast ha det till de undre syllarna?
Redigerat:
Hej,psychozz skrev:Ok, nu har jag redan Tuplex liggandes hemma, därav min undran Med andra ord kan jag köra med Tuplex och inte behöva bry mig om att den ska vara tät mot ångspärren i väggen, för det bör den väl ha varit annars?
Bara för bekräftelse; ni ser inga problem med att vi ska bygga altan runt plintgrunden? Så länge vi inte gör heltäckande sidor på altanen då...
Och är det ok att ha tryckt virke till bärlinorna? Eller bör man endast ha det till de undre syllarna?
Det är okej med tryckt virke, men torde vara onödigt då det skyddar mot röta, ej speciellt bra mot mögelpåväxt. Röta lär du inte ha problem med där ändå (i så fall är det riktigt illa).
Så länge du har rejält med luftinsläpp, så ser jag inga problem med en altan runtomkring. Bara bra att täcka för lite grann så du slipper alla löv som annars har en tendens att blåsa ner.
Kör du med tuplex, men ska du ändå använda den tycker jag du skall täta ihop den med ångspärren i väggen. Åtminstone tillse att det är helt lufttätt i alla skarvar, finns en tendens att luften smiter ut där annars (jag pratar om konvektion nu, inte diffusion).