19 031 läst · 54 svar
19k läst
54 svar
Kombinerat ettrörs och tvårörssystem
Medlem
· Blekinge
· 10 424 inlägg
Typiska värden fram 52-54C, retur 42-46C uppmätt i VP av VP's logg. Returen från övervåningen är en del svalare än resterande retur. Även detta tyder på för dåligt flöde.
Circpumpen är på full effekt.
Circpumpen är på full effekt.
Jag ska inte skriva mer i tråden men om det är något du bör undvika är det att skriva svammel, sånt snack kan du köra med dina kollegor i en ev byggbod. För egen del försöker jag undvika liknande epitet även där de skulle vara mycket passande, det för inget framåt. Nu vill ju inte TS ha våra ideer så han ska slippa mina, däremot vore det intressant om du läser vad jag skrivit i tråden och tänker efter lite, du behöver inte svara men tänk.
Jag kan försäkra dig om att jag har full koll både kvalitativt och kvantitativt vad som styr ett sånt här fall, och det ger möjlighet till flera alternativa lösningar eller sätt att finna ev problem. Klart slut!
Jag kan försäkra dig om att jag har full koll både kvalitativt och kvantitativt vad som styr ett sånt här fall, och det ger möjlighet till flera alternativa lösningar eller sätt att finna ev problem. Klart slut!
Eftersom du har termostater kan du helt enkelt höja framledningstemperaturen tills termostaterna nere stryper tillräckligt för att ettrörssystemet ska fungera. När systemet väl stabiliserat sig funkar det på samma sätt som om det hade funnits andra strypmöjligheter. Du kommer inte ifrån att framledningstemperaturen måste upp (utan att ändra systemet) eftersom radiatorerna nere annars ger mindre effekt när de stryps.Thomas_Blekinge skrev:
Detta blir nog inte optimalt för en värmepump, men skulle funka bra för t.ex. el, fjärrvärme, ved och pellets.
Medlem
· Blekinge
· 10 424 inlägg
Nu har jag fått massvis med kommentarer, tack så mycket. Tyvärr väldigt litet användbart. Många sa att det kan inte finnas. Nu var det en härlig lång sommar och inga iakttagelser har gjorts såklart. Jag har laborerat med att öppna alla termostater på ovanvåningen fullt och se till att alla strypningar i bypassen är borttagna så vatten borde ju strömma upp och igenom iaf. Men det verkar att det totala vcattenmotståndet i den övre slingan är helt enkelt för stort.
Jag har även placerat frågan i tyska VVS-forum där det brukar finnas bra utbildat folk. De vill i första hand göra en hydraulisk balans vilket är inget annat än just en bra flödesfördelning i alla kretsar ovan och nedre. VVS-installatörerna här vet oftast inte vad det är ens. Så jag kommer att köra några fler försöksserier i vinter och dra om i Källaren så att överkretsen får en direktmatning med 28 mm rör så långt det går från pannan och där jag kan spärra av matningen till kretsarna i nedre våningen helt för att tvinga vattnet uppåt. Sen får vi se om det krävs en extra cirkpump ändå.
Jag fick alltså inga användbara tipps här.
Vad är dina symptom?
Jag har även placerat frågan i tyska VVS-forum där det brukar finnas bra utbildat folk. De vill i första hand göra en hydraulisk balans vilket är inget annat än just en bra flödesfördelning i alla kretsar ovan och nedre. VVS-installatörerna här vet oftast inte vad det är ens. Så jag kommer att köra några fler försöksserier i vinter och dra om i Källaren så att överkretsen får en direktmatning med 28 mm rör så långt det går från pannan och där jag kan spärra av matningen till kretsarna i nedre våningen helt för att tvinga vattnet uppåt. Sen får vi se om det krävs en extra cirkpump ändå.
Jag fick alltså inga användbara tipps här.
Vad är dina symptom?
Det är märkligt att di inte tagit till dig av de tankar, tips och förslag som framkommit, där finns allt du behöver men det kan aldrig bli optimalt eller bra som ditt system ser ut. Det mulpac skriver i #49 sammanfattar det hela bra, du behöver framtemp för din sämst dimensionerade rad och högt drivtryck för de klena rörsträckorna med givet effektuttag i resp del. Det blir en ekvation som bara kan mynna ut i dåliga kompromisser som delar med stor strypning, pump med överkapacitet osv.
Så din lösning med en separat matning till övre delen är säkert den bästa i ditt fall men inte behöver du ta till så grov rörledning. Ta du och dimensionera den för hydraulisk balans, det är alltid bra men kanske sällsynt numera.
Så din lösning med en separat matning till övre delen är säkert den bästa i ditt fall men inte behöver du ta till så grov rörledning. Ta du och dimensionera den för hydraulisk balans, det är alltid bra men kanske sällsynt numera.
Medlem
· Blekinge
· 10 424 inlägg
Dessa specialister verkar inte kunna lyssna. Antingen blir man inte trodd eller dumförklarad. Något vettigt begripligt råd har man inte fått här bara sådana saker som : justera här och där så måste det gå.
Tack för det. Nu går jag vidare själv.
Tack för det. Nu går jag vidare själv.
Varför frågar du när du inte vill ha svar? Jag har läst tråden och lärt mig en del matnyttigt. För 18 månader sedan köpte jag mitt första hus, och tyckte "vedpannan" såg bra ut. Fattade inget då, det var en CTC 265 som är en av världens sämsta vedpannor. Men jag tog mig igenom första vintern. Under tiden har jag läst allt jag kommit över om värmesystem och köpt beg delar på blocket. Genom många dumma frågor här på forumet och många goda råd, b.la från GK100, har jag nu sedan två veckor ett mycket bekvämt och bra vedsystem i mitt hus. Som jag planerat själv, kostade bara 35000. Så lyssna på goda råd, det är mitt råd.
Liknande trådar
-
Garage kombinerat med stall
Attefallshus, friggebod, garage & andra småhus -
Ettrörs- och tvårörssystem samtidigt i 60-talshus?
Värme allmänt -
Blandat ettrörssystem och tvårörssystem
Värme allmänt -
Vad är det för skillnad på ettrörssystem & tvårörssystem?
Frågor och svar om värme -
Ettrörs eller tvårörssystem i Ä-Hus?
Hustillverkare