Det som är "provocerande" i det du skriver är att ni har gjort ett medvetet val att leva på en inkomst och sedan så vill ni ändå bli behandlade av banken på samma sätt som om ni hade två inkomster och blir sur för att ni inte blir det. Och det handlar inte om antalet inkomster utan på den totala inkomsten. Om ni hade haft dryga 20 000 var i inkomst, blancolån, inga besparingar och 5 barn så hade ni inte heller fått lån på 3 miljoner. Vet att en vän till mig med två inkomster på totalt 50 000 och ett barn fick lånelöfte så att de kunde köpa hus för 2 miljoner men då måste de först spara till kontantinsats.

När banken bedömde oss krävde de att vi skulle ha 15 000 kvar efter räntor på 7% och driftskostnader. Då räknade de på 1 barn, vet inte hur mycket de kräver för 5 barn. Så ni hamnar inte utanför lånemallen för att ni bara har en inkomst utan för att er totala inkomst är för liten för det lån ni vill ha samtidigt som ni inte har ett sunt ekonomiskt beteende att visa upp eftersom att ni har blancolån och inga besparingar.
 
Jag håller med byggankan: Det har inget att göra med er livsstil, det är helt enkelt ekonomin det handlar om. Inte så hög inkomst tillsammans & -200k istället för insats. Jag tror att insatsen är lika mycket till för att visa banken att man kan/vill spara. Att då komma utan insats och istället ha lån utan säkerhet ger banken fel signaler. Att ni sedan väljer att ha en väldigt konservativ livsstil har nog inget med saken att göra. Du kan ju starta en ny tråd "för eller mot dagis" om du vill ha diskussioner om det.
 
mstrand skrev:
Jag håller med byggankan: Det har inget att göra med er livsstil, det är helt enkelt ekonomin det handlar om. Inte så hög inkomst tillsammans & -200k istället för insats. Jag tror att insatsen är lika mycket till för att visa banken att man kan/vill spara. Att då komma utan insats och istället ha lån utan säkerhet ger banken fel signaler. Att ni sedan väljer att ha en väldigt konservativ livsstil har nog inget med saken att göra. Du kan ju starta en ny tråd "för eller mot dagis" om du vill ha diskussioner om det.
Inte tror du att ekonomi och livstil inte går hand i hand? Banken skiter fullständigt i våra livstil om vi bara har de pengar som behövs, men även där finns en gräns. Har du en kontant insats på 1mille som du har sparat ihop smäller högre än 1mille du har fått från farsan.
 
bYkICr skrev:
Inte tror du att ekonomi och livstil inte går hand i hand? Banken skiter fullständigt i våra livstil om vi bara har de pengar som behövs, men även där finns en gräns. Har du en kontant insats på 1mille som du har sparat ihop smäller högre än 1mille du har fått från farsan.
Visst går nog i många fall livsstil och ekonomi ihop. Men TS verkar försöka hävda att det är pga att de inte har barnen på dagis som de inte får låna. Jag tror snarare det beror på att de inte har någon insats och istället har lån utan säkerhet. Hade de haft 200k på baken istället som de sparat ihop på ett år så skulle nog banken låna ut pengar.

Kanske banken föredrar att du fått 1mille av pappa. Då kanske du kan få en till om du ber snällt? :)
 
mstrand skrev:
Visst går nog i många fall livsstil och ekonomi ihop. Men TS verkar försöka hävda att det är pga att de inte har barnen på dagis som de inte får låna. Jag tror snarare det beror på att de inte har någon insats och istället har lån utan säkerhet. Hade de haft 200k på baken istället som de sparat ihop på ett år så skulle nog banken låna ut pengar.

Kanske banken föredrar att du fått 1mille av pappa. Då kanske du kan få en till om du ber snällt? :)
Jo, försöka kan man alltid...som jag brukar säga, har man råd att ge bort 1 mille så har man råd med 1 till. Tur att jag bara har ett barn :D
 
Det är väl ganska självklart att dagens uppblåsta bostadspriser kräver två heltidsarbetande med relativt höga inkomster. Positivt för dig är att vi nu ser vacklande priser och möjligheten för en större nergång är ganska stor.
 
Många som går i gång på TS olika val men också många som på flera sätt förklarar att bankerna inte ser TS som en "bra kund". Tycker själv att det är helt OK att prioritera som ni gjort, vi valde likadant med hustrun hemma fram till minsta var runt 10 år. Med en normalinkomst (-80) valde jag att jobba lite extra, och utan kontaninsats mer än egna arbetsinsatsen kunde vi bygga även om det tog några bankrundor. Men det var som sagt på stenåldern :)

Idag ser det helt annorlunda som beskrivits, och troligen är enda vägen att långsamt etablera sig på bostadsmarknaden. Köpa billigt, renovera, sälja med vinst och fortsätta några varv. Det blir inte det perfekta boendet i början men är man målmedveten kanske det kan gå? Ett annat alternativ är att välja bort dyrorter om jobbet tillåter (pendla) för att komma ner i byggkostnader, göra så mycket som möjligt själv (jo, jag förstår att det är jobbigt med fem barn men ni har igen det).

Ge inte upp, fundera över alternativ och prata som sagt med fler banker. Om det stämmer nu att priserna går neråt kan det kanske finnas öppningar att komma in på vinstmaskinen som kallas bostadsmarknad.

Sen undrar jag om det är nödvändigt att gå in med så mycket ifrågasättande av motiv mm. Borde räcka med att besvara frågorna som ställs, eller?

Kjell G
 
Du låter mest bitter över att ni inte får låna 3mille, istället för att göra något åt saken...

Ni är nog inte ensamma om att inte kunna genomföra era husdrömmar, oavsett dagis eller inte.
Man får man anpassa sig till verkligheten, kanske titta på ett billigare alternativ eller spara och snåla några år...
 
A
Jag tycker nog att du kanske ska vara glad över att du inte får lån. Banken gör en kalkyl där de ser till att de själva alltid säkrar sina utlånade pengar. Den egna kalkylen man bör göra för egen del ska vara en kalkyl som inte bara säkerställer att banken får sina pengar utan också säkerställer att man inte försakar för mycket. Banken kan resonera att om du hamnar i trångmål så får du sälja bilen, båten och sommarstugan för att betala banken, men den egna kalkylen man gjort kanske åtminstone ser till att man kan behålla bilen och har möjlighet att åtminstone åka på någon liten semester med barnen på sommaren om skiten träffar fläkten i hög fart.

Ni har gjort ett val en gång i tiden och funderade kanske inte så mycket på konsekvenserna eftersom det kändes rätt då det begav sig. Nu har ni ändrat er och då måste ni ställa om ekonomin och det tar lite tid. Liknande kan gälla de som lånat upp över taknocken och konsumerat upp pengarna på renoveringar, resor, bilar och annat och sitter med räntekostnader som kräver att båda arbetar heltid för att få det hela att gå ihop. Vill en sådan familj t.ex. gå ner ner i arbetstid, börja studera, byta till ett lugnare mer lågavlönat jobb, gå i pension tidigare så är det också en omställning som tar tid. Man kanske måste byta ner sig på huset, byta till billigare bil, amortera av skulder för att komma ner i räntekostnader m.m. för att kunna ställa om, och det tar sin lilla tid och kräver ekonomiska uppoffringar (den berömda ha kvar kakan och samtidigt äta upp den).
 
Redigerat av moderator:
tobefound skrev:
Självklart lever vi ju också för en del av dessa 20 000 kr. Men det är trots allt detta vi har netto över och behövs dessa för att klara av boendekostnaderna, så använder vi ju dem förstås.
Det är ju en stor skillnad på att lägga undan 20K i månaden och att ha 20K över när räkningarna är betalda.

Exakt vad du räknar in i begreppet "lever" har stor betydelse.
Menar du att delar (större delen?) av dessa 20K går till mat, transport, nöjen, kläder, mobiltelefoner osv. så anser inte jag att ni har några 20K över varje månad.

För övrigt håller jag med många andra om att det är självklart att de val man gör i livet påverkar ens möjligheter.
 
Tror som några andra här att det är det relativt stora blancolånet som är problemet. Att låna pengar för att det är lite "knackigt ekonomiskt" är nog sånt får nog bankerna att dra öronen åt sej.
 
Nu har jag rensat bort en del Off topic inlägg. För/nackdelar med dagis och ammning kan man lämpligen lufta någonannanstans.
 
Vi var med om en märklig sak för några år sen.

Jag hade jobb, frugan CSN eller mammapenning, minns inte vad. Vi var (är) gifta.

När vi sökte lånelöfte fick vi avslag på det, eftersom det bara var jag som hade inkomst. Hade vi däremot skilt oss, och jag själv sökt lånelöfte hade jag fått det beviljat. Jättemärkligt!
 
simpa81 skrev:
Vi var med om en märklig sak för några år sen.

Jag hade jobb, frugan CSN eller mammapenning, minns inte vad. Vi var (är) gifta.

När vi sökte lånelöfte fick vi avslag på det, eftersom det bara var jag som hade inkomst. Hade vi däremot skilt oss, och jag själv sökt lånelöfte hade jag fått det beviljat. Jättemärkligt!
Tror det är för att om ni är gifta så räknar banken på att du ska försörja din fru men om ni skilde er så skulle banken bara räkna på att du skulle försörja dig själv. D.v.s. den summa pengar som banken kräver att du har kvar efter att boendet är betalt skulle minska med kanske 5-6000 i månaden.
 
Exakt, inte märkligt på något sätt. Enligt bankens bedömning så var din frus inkomst mindre än den beräknade omkostnaden för en extra person i hushållet...
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.